grupp: 51 namn1: Tobias Fries namn2: Jonas Karlsson ************************************************************ Laboration 2 -Tillämpad optimering (Olinjär optimering) Labgrupp 51 (top02-51) Tobias Fries md9frito@mdstud.chalmers.se Jonas Karlsson md9karjo@mdstud.chalmers.se Del1 Uppg.1 a) BL: (10,10) #iter=9 x*=(-2.2491 ,-3.06255) ( 5, 5) #iter=8 x*=(-2.24945,-3.06191) ( 0, 0) #iter=7 x*=(-2.24945,-3.06253) Newton: (10,10) #iter=1 x*=(-2.25,-3.0625) ( 5, 5) #iter=1 x*=(-2.25,-3.0625) ( 0, 0) #iter=1 x*=(-2.25,-3.0625) b) Enligt grafen är punkten ett globalt min. Vi ser att funktionen är konvex (Hessianens egenvärden > 0) och därmed är en lösning ett optimalt min. c) Att Newton konvergerar i ett steg beror på att det är en kvadratisk funktion och att Newton är en kvadratisk metod. (Newton bygger ju på den trunkerade Taylorserien till grad 2, vilken EXAKT beskriver ovanstående funktion.) Uppg.2 a) BL: (-1.5,-1) #iter=201 x*=(0.929581,0.863728) ( 1 , 1) är det minimum som metoden strävar mot. Newton (steg=1): (-1.5,-1) #iter=5 x*=(1,1) Newton (modif.): (-1.5,-1) #iter=13 x*=(1.00002,1.00003) Newton (Marqu.): (-1.5,-1) #iter=13 x*=(1.00002,1.00003) b) Nej, ty du kan inte ta dig från (-2,3) till (2,3) med ett steg utan att 'bryta' funktionsytan. (Det finns tangentplan som skär ytan.) Dock är (1,1) ändå ett unikt globalt optimum (f>=0). c) BL: Långsam konvergens. Har en tendens att fastna i 'rännan'. Newton (steg=1): Konvergerar alltid snabbt pga stora steg. Newton (modif.): Tar aningen längre steg än BL => snabbare konv. Newton (Marqu.): Tar aningen längre steg än BL => snabbare konv. Uppg.3 a) BL: #iter=4 x*=(2.99978,0.99993 ) Newton (steg=1): 'Nästa iterationspunkt kan ej beräknas'. ty Hessianen == 0 (singulär). Newton (Marqu.): #iter=3 x*=(3 ,0.999999) b) ( 3, 1) : Lokalt min. (-3,-1) : Detta är dock ett lokalt max. (3 ,-1) : Sadelpunkt. (-3, 1) : Sadelpunkt. Del2 Uppg.1 a) fmincon('upg1f',[10;-25],[],[],[],[],[-Inf;-Inf],[Inf;Inf],'upg1g') ger 'optimalvärdet' -1.5625 vid (0.6250,1.2500). Vid denna punkt är ett bivillkor aktivt. Dvs. vårt problem får maxvärdet 1.5625. b) Konvexitet/Optimalitet Hessianen=[4,-1;-1,2] => egenvärden > 0 => pos. def. => konvex målfunk. Hes(g1) =[-2,0; 0,0] => egenvärden <=0 => neg. semidef. => konkavt Hes(g2) == 0. (konvex OCH konkav) Dvs, vårt problem är konvext, och därmed är en optimallsg ett globalt maximum. KKT Våra Lagrangemult. blir 0 resp. 0.125 >= 0 och de uppfyller grad(f)+sum(lambda(i)*grad(g(i))). x uppfyller villkoren. Nollmult. svarar mot det icke aktiva villkoret och omvänt. Härmed är KKT uppfyllt. Uppg.2 X(0)=(10,-25) => x*=(-3 ,-2) X(0)=(0,0) => x*=(0 , 0) X(0)=(1,1) => x*=(3.4 , 1.2) X(0)=(-1,-1) => x*=(-3 ,-2) X(0)=(3.7,0) => x*=(3.6056, 0) Kan ej garantera optimalitet ty def.mängden ej konvex => ickekonvext problem. Dock verkar (-3,-2) vara ett lok.min. Man kan dock teoretiskt se att det är ett globalt min. ty randvillkoren är cirklar, och genom att beräkna deras skärningar får man extrempunkterna, eftersom målfunktionen är såpass 'lätt'. Del3 Uppg.1 IPA EPA Prob2 x1= sin(3/4) 1+sqrt(79)/4 x2= 3/4 3/4 Prob3 x1= +-5/sqrt(2) +-5/sqrt(2) x2= -+5/sqrt(2) -+5/sqrt(2) Uppg.2 I prob.1 har vi ett konvext prob. med konkava bivillkor. Därför kan vi garantera ett globalt min. I prob.2 har vi en indefinit målfunktion, vilket gör att vi inte kan lova att det är ett globalt optimum. Man skulle kunna kolla KKTvillkor för att se om punkten är ett lokalt min, vilket dock ser ganska jobbigt ut så vi nöjer oss med att konstatera att det ser ut att vara ett lok. min grafiskt. I prob.3 har vi en indefinit målfunktion, egenvärdena är +-1. Detta medför att problemet är ickekonvext och vi kan därför inte lova globalt optimum. KKT: Alla villkor aktiva. => grad(f)+lambda1*grad(g1)+lambda2*grad(g2)=0 <=> [x2;x1]+lambda1*[2x1/5;2x2/5]+lambda2*[-1;-1]=0 <=> lambda1=-2.5 lambda2= 0 => ej KKT! Vi kan inte säga att punkten är ett lokalt optimum. (Grafiskt ser det dock ut att vara ett/två globalt min) Uppg.3 I prob.1 finns ett globalt min. [2;1] I prob.2 finns ett globalt max, (ung. [2;2]) samt tre lokala min. [1/3;1+sqrt(41)/3], samt de två i uppg.1 I prob.3 finns ett globalt max, [5/sqrt(2);5/sqrt(2)] och två globala min, de från uppg.1.