LAU150 VT
03
FÖRELÄSNINGAR
Laura Fainsilber
(matematik, kursansvarig) : Kurspresentation
Presentation av kursen: Vad handlar
den om? Vem är inblandad?
Vad menas med matematik som
kommunikationsmedel?
Delar och helheten, förändringar
sedan hösten.
Lennart Frennemo
(matematik): Tidig matematik
Jag skall försöka besvara
följande frågor:
Var och när uppstod behov
av att kommunicera med matematik?
Hur betecknade man tal och hur
räknade man med dem i forntida kulturer?
Att räkna har man kunnat
mycket länge. Det finns lämningar som är åtminstone
30-35 000 år gamla som visar på detta men sannolikt kunde man
räkna långt tidigare.
För att behov av att mera
avancerad matematik skall uppstå krävs en samhällsbildning
och ett skriftspråk. Sådana samhällsbildningar uppstod
ca 3-4000 år f. Kr. För tideräkning, handel, arvsskiften,
skatteuppbörd mm uppstod behov att kunna addera, subtrahera, multiplicera
och dividera. Man behövde kunna mäta sträckor, areor och
volymer och lösa problem, bl a ekvationssystem, som uppstod vid handel
och bokföring. Man byggde allt mer avancerade byggnadsverk och bokförde
astronomiska observationer för kalenderändamål.
I föreläsningen beskrivs
den matematik som uppstod hos sumererna, egyptierna, indierna , kineserna
och hos mayafolket, med början ca 3000 år f. Kr. Den slutsats
man kan dra av den historiska utvecklingen är att när ett samhälle
utvecklats till en viss nivå så uppkommer ett behov av att
kommunicera med hjälp av matematik. Man behöver ett talsystem
med vilket man kan addera, subtrahera, multiplicera och dividera.
Litteratur: Läs
Anthony Furness: Matematiken tar form sid 44-53, Kristin Dahl: Matte med
mening sid 27-30
tisdag 22
april, A-grupper kl. 10.00-11.45, B-grupper kl. 13.15-15.00,
föreläsningssal HA1, Chalmers hörsalsvägen
Lars-Gunnar
Andersson (svenska): Rätt eller bra? En problematisering av
språkliga värderingar
Litteratur: Fredrik Lindström:
Världens dåligaste språk
torsdag 24
april, A-grupper kl. 10.00-11.45, B-grupper kl. 13.15--15.00, föreläsningssal
HA1, Chalmers hörsalsvägen
Lennart Frennemo
(matematik): Att tänka matematiskt: ett arv från grekerna
Med början omkring 600 år
f. Kr. började en ny syn på matematiken växa fram i Grekland,
som då börjat
utvecklas till en högtstående
civilisation. Till skillnad från egyptier och babylonier nöjde
man sig inte med att
kalkylera fram numeriska svar
till problem, utan man frågade sig också om det fanns bevis
för att slutsatsena var
korrekta. I denna föreläsning
ger jag bara ett axplock från den grekiska matematiken utgående
från ett antal
kända matematiker och filosofer
för att visa dess enorma påverkan på vårt sätt
att tänka än idag.
måndag
28 april, A-grupper kl. 10.00-11.45, B-grupper kl. 13.15-15.00,
föreläsningssal HB4, Chalmers hörsalsvägen
Ingrid Pramling
Samuelsson (pedagog): Att utmana små barns intresse för matematik
Är matematik något för
små barn? Bl. a. kommer ett par forskningsstudier att presenteras
vilka visar på att det inte i första hand är barns ålder
som är avgörande för deras lärande i matematik, utan
det är mer en fråga om vad läraren riktar deras uppmärksamhet
mot. Om barn skall erövra matematikens värld krävs det en
ständig interaktion mellan lyhörda lärare och barn som är
eller blir intresserade när de upptäcker matematikens värld.
Frågor att fundera på
efter föreläsningen:
Hur hjälper vi barn att
utveckla positiva attityder till matematik?
Hur kan undervisningens uppläggning
bidra till att stärka barnens tilltro till sin matematiska förmåga?
Hur kan vi möta traditionella
krav och förväntningar på vad matematik "ska" vara?
Hur kan vi hjälpa barn
att se samband mellan vardagsmatematik och skolmatematik?
Vad tycker du är viktigt
att barnen lär sig i matematik under förskoleåren och de
första skolåren?
Fundera över hur du kan
utnyttja den matematik som barn möter hemma, under raster, på
lektioner i hemkunskap, i bild, musik, idrott, slöjd, teknik samt
i skogen, i matsalen, i kapprummet osv.
Vad ser du för möjligheter
och svårigheter att arbeta med problem-lösning i grupp?
Diskutera olika sätt att
arbeta med problemlösning i smågrupper.
Vilka fördelar kan finnas
med att använda problem med många möjliga lösningar?
Ser du några nackdelar?
måndag
5 maj, A-grupper kl. 8.00-9.45, B-grupper kl. 10.00-11.45,
föreläsningssal HB4, Chalmers hörsalsvägen
Bengt Olsson
(musik): att nå fram med konstnärliga uttryck
tisdag 29
april, B-grupper utom B6 kl. 10.00-11.45; tisdag 6 maj, A-grupper
samt B6 kl. 10.00-11.45, föreläsningssal HA1, Chalmers hörsalsvägen
Jens Allwood
(lingvistik): Språk och kommunikation
Föreläsningen
ger en översikt av olika perspektiv på språk och kommunikation.
Jag tar bl a upp följande
-
De viktigaste
dimensionerna när det gäller uttrycksförmåga, dvs
kropp, ljud, ordförråd och grammatik. De viktigaste dimensionerna
när det gäller innehåll. t ex sakligt innehåll, känslomässigt
innehåll och identitet
-
Produktion,
perception, förståelse och interaktion
-
Konst och
matematik som kommunikation
Fem
frågor att fundera på inför föreläsningen:
1. Försök
ange några ekonomiska, sociala, psykologiska och etiska skäl
för att intressera sig för kommunikation.
2. Språk
& kommunikation kan betraktas ur många vetenskapliga perspektiv,
t ex fysiskt, biologiskt, psykologiskt, socialt och systemiskt. Försök
för var och ett av dessa fem perspektiv ange någon/några
egenskaper hos språket.
3. Ett
annat sätt att se på språk & kommunikation tar sin
utgångspunkt i de fyra aspekterna uttryck, innehåll, interaktion
och kontext. Försök karakterisera varje aspekt.
4. Försök
tänka igenom vilken sorts förmåga / färdighet och
vilken sorts kunskaper som krävs för att lära sig språk,
matematik, historia och musik. Vilka skillnader och likheter finns?
5. Välj
ett moment ur något skolämne och beskriv hur man med användning
av en kombination av matematik, konst och naturligt språk kan förstärka
uppfattningen och förståelsen av ämnesmomentet ifråga.
Litteratur: Språk
i fokus, kap 1.
torsdag 8
maj, A-grupper kl. 10.00-11.45, B-grupper kl. 13.15--15.00, föreläsningssal
HA1, Chalmers hörsalsvägen
Erland Gadelii
(lingvistik): Förstaspråk och andraspråk och världen
full av språk
Språklig
mångfald hos individen och i världen.
Mångfald
har blivit ett honnörsord i det offentliga samtalet. Den språkliga
mångfalden kan ses ur ett internationellt perspektiv, varvid man
ofta betonar vikten av att bekämpa den språkdöd som hotar
de tusentals mycket små språk som talas världen över.
I Sverige har nyligen ett antalet minoritetsspråk givits officiell
status (samiska, finska, meänkieli, romani och jiddisch), samtidigt
som ställningen för traditionella "invandrarspråk" försämrats.
I grundskolan och gymnasiet minskar intresset för att läsa tyska
och franska, samtidigt som engelska stärker sitt redan starka grepp.
En positiv trend kan eventuellt skönjas för spanska. Föreläsningen
diskuterar dessa företeelser och knyter dem även till språklig
mångfald på individnivå. Många elever i dagens
klassrum är flerspråkiga. Det är viktigt att lärare
ser denna flerspråkighet som en resurs och inte som ett problem.
Bland frågor som föreläsningen tar upp är: skolan
som språklig arbetsplats, vad finns det för skillnader mellan
första- och andraspråksinlärning, hur uppnår och
upprätthåller man bäst flerspråkighet, Svenska 2
kontra "hemspråksundervisning", hurdan är kopplingen mellan
språk och tanke,
globaliseringens
språkliga effekter, uppkomsten av nya svenska dialekter i flerspråkiga
förortsmiljöer.
Litteratur: Språk
i fokus, kap 5 och 8.
diskussionsfrågor:
1. Hur
skiljer man på språk och dialekt? Hur kan man som lärare
förhålla sig till dialektalt språkbruk i skolan (t.ex.
en göteborgselev som skriver "änna" i en uppsats?)
2. Vad
är skillnaden mellan ett inhemskt minoritetsspråk och ett "inflyttat"
dito? Är denna distinktion meningsfylld att göra? Är det
viktigt för en minoritet att få officiell status?
3. Kan
en individ vara perfekt tvåspråkig? Hur uppnår/bibehåller
man förmodat perfekt tvåspråkighet, genom Svenska 2-undervisning
eller genom satsning på modersmålet?
4. Är
rinkebysvenska ett exempel på "inlärarsvenska" eller är
det en ny inhemsk svensk dialekt?
5. Hur
pass stor påverkan har språket på tanken? Innebär
det faktum att både "morfar" och "farfar" heter "grandfather" på
engelska att svensktalande och engelsktalande tänker olika i detta
avseende?
6. Olyckskorpar
förutspår att många av världens språk kommer
att dö ut inom en snar framtid. Är detta ett problem? Kan man
isåfall göra någonting åt det och isåfall
vad? Tillhör svenska de utrotningshotade språken?
måndag
12 maj, A-grupper kl. 10.00-11.45, B-grupper kl. 13.15-15.00, Palmstedtsalen,
Chalmers Kårhus
Laura Fainsilber
(matematik): Matematiska tankeströmmar i samhället
Jag kommer att diskutera hur några
nedslag i matematikens historia banat väg för filosofiska teorier
och samhällsdebatt. Jag kommer att presentera mycket enkelt de matematiska
och fysiska begrepp som ligger till grund för de exempel jag tar upp.
Efter Newtons utveckling av differentialkalkyl, som gör det möjligt
att beskriva rörelse i matematiska termer, följde en period präglad
av determinism. Man trodde sig kunna kartlägga och förklara
alla naturliga och mänskliga fenomen, från fysik till litteratur.
Två hundra år senare, med Einsteins relativitetsteori och Schrödingers
osäkerhetsprincip , blev det dags att ifrågasätta den positivistiska
attityden. Om man inte ens kan ange en partikels position och hastighet,
hur skulle man då kunna förstå hur världen hänger
ihop?
Peter Jagers
(matematisk statistik): Att nå fram med matematik och statistik
Att överheten borde kunna räkna
-- men inte alltid kan --- det förstår och vet vi alla: planera
daghem och skolplatser, ana sig till behovet av lärare mer än
ett halvår i förväg, reglera torskfisket. konstruera pensions-
och skattesystem... Men även den som ska vara överhetens överhet
i ett demokratiskt samhälle, den enskilde medborgaren, måste
kunne tänka matematisk, och inte minst statistisk, för att kunna
föstå vad som som är slump och vad som betyder något,
och se vad som är rimligt och vad som är absurt.
måndag
26 maj, B-grupper kl. 10.00--11.45, A-grupper kl. 13.15--15.00
föreläsningssal HA1, Chalmers hörsalsvägen