LAU150 VT 03

FÖRELÄSNINGAR

Laura Fainsilber (matematik, kursansvarig) : Kurspresentation

Presentation av kursen: Vad handlar den om? Vem är inblandad?
Vad menas med matematik som kommunikationsmedel?
Delar och helheten, förändringar sedan hösten.

Lennart Frennemo (matematik): Tidig matematik

Jag skall försöka besvara följande frågor:
Var och när uppstod behov av att kommunicera med matematik?
Hur betecknade man tal och hur räknade man med dem i forntida kulturer?

Att räkna har man kunnat mycket länge. Det finns lämningar som är åtminstone 30-35 000 år gamla som visar på detta men sannolikt kunde man räkna långt tidigare.

För att behov av att mera avancerad matematik skall uppstå krävs en samhällsbildning och ett skriftspråk. Sådana samhällsbildningar uppstod ca 3-4000 år f. Kr. För tideräkning, handel, arvsskiften, skatteuppbörd mm uppstod behov att kunna addera, subtrahera, multiplicera och dividera. Man behövde kunna mäta sträckor, areor och volymer och lösa problem, bl a ekvationssystem, som uppstod vid handel och bokföring. Man byggde allt mer avancerade byggnadsverk och bokförde astronomiska observationer för kalenderändamål.

I föreläsningen beskrivs den matematik som uppstod hos sumererna, egyptierna, indierna , kineserna och hos mayafolket, med början ca 3000 år f. Kr. Den slutsats man kan dra av den historiska utvecklingen är att när ett samhälle utvecklats till en viss nivå så uppkommer ett behov av att kommunicera med hjälp av matematik. Man behöver ett talsystem med vilket man kan addera, subtrahera, multiplicera och dividera.

Litteratur:  Läs   Anthony Furness: Matematiken tar form sid 44-53, Kristin Dahl: Matte med mening sid 27-30

tisdag 22 april,  A-grupper kl. 10.00-11.45,  B-grupper kl. 13.15-15.00, föreläsningssal HA1, Chalmers hörsalsvägen

Lars-Gunnar Andersson (svenska):  Rätt eller bra? En problematisering av språkliga värderingar

Litteratur: Fredrik Lindström: Världens dåligaste språk
torsdag 24 april, A-grupper  kl. 10.00-11.45, B-grupper kl. 13.15--15.00, föreläsningssal HA1, Chalmers hörsalsvägen

Lennart Frennemo (matematik): Att tänka matematiskt: ett arv från grekerna

Med början omkring 600 år f. Kr. började en ny syn på matematiken växa fram i Grekland, som då börjat
utvecklas till en högtstående civilisation. Till skillnad från egyptier och babylonier nöjde man sig inte med att
kalkylera fram numeriska svar till problem, utan man frågade sig också om det fanns bevis för att slutsatsena var
korrekta. I denna föreläsning ger jag bara ett axplock från den grekiska matematiken utgående från ett antal
kända matematiker och filosofer för att visa dess enorma påverkan på vårt sätt att tänka än idag.
 
måndag 28 april,  A-grupper kl. 10.00-11.45,  B-grupper kl. 13.15-15.00,  föreläsningssal HB4, Chalmers hörsalsvägen

Ingrid Pramling Samuelsson (pedagog): Att utmana små barns intresse för matematik

Är matematik något för små barn? Bl. a. kommer ett par forskningsstudier att presenteras vilka visar på att det inte i första hand är barns ålder som är avgörande för deras lärande i matematik, utan det är mer en fråga om vad läraren riktar deras uppmärksamhet mot. Om barn skall erövra matematikens värld krävs det en ständig interaktion mellan lyhörda lärare och barn som är eller blir intresserade när de upptäcker matematikens värld.

Frågor att fundera på efter föreläsningen:
Hur hjälper vi barn att utveckla positiva attityder till matematik?
Hur kan undervisningens uppläggning bidra till att stärka barnens tilltro till sin matematiska förmåga?
Hur kan vi möta traditionella krav och förväntningar på vad matematik "ska" vara?
Hur kan vi hjälpa barn att se samband mellan vardagsmatematik och skolmatematik?
Vad tycker du är viktigt att barnen lär sig i matematik under förskoleåren och de första skolåren?
Fundera över hur du kan utnyttja den matematik som barn möter hemma, under raster, på lektioner i hemkunskap, i bild, musik, idrott, slöjd, teknik samt i skogen, i matsalen, i kapprummet osv.
Vad ser du för möjligheter och svårigheter att arbeta med problem-lösning i grupp?
Diskutera olika sätt att arbeta med problemlösning i smågrupper.
Vilka fördelar kan finnas med att använda problem med många möjliga lösningar? Ser du några nackdelar?

måndag 5 maj,  A-grupper kl. 8.00-9.45,  B-grupper kl. 10.00-11.45,  föreläsningssal HB4, Chalmers hörsalsvägen

Bengt Olsson (musik): att nå fram med konstnärliga uttryck

tisdag 29 april, B-grupper  utom B6 kl. 10.00-11.45;  tisdag 6 maj, A-grupper samt B6 kl. 10.00-11.45, föreläsningssal HA1, Chalmers hörsalsvägen

Jens Allwood (lingvistik): Språk och kommunikation

Föreläsningen ger en översikt av olika perspektiv på språk och kommunikation. Jag tar bl a upp följande
 


Fem frågor att fundera på inför föreläsningen:

1. Försök ange några ekonomiska, sociala, psykologiska och etiska skäl för att intressera sig för kommunikation.

2. Språk & kommunikation kan betraktas ur många vetenskapliga perspektiv, t ex fysiskt, biologiskt, psykologiskt, socialt och systemiskt. Försök för var och ett av dessa fem perspektiv ange någon/några egenskaper hos språket.

3. Ett annat sätt att se på språk & kommunikation tar sin utgångspunkt i de fyra aspekterna uttryck, innehåll, interaktion och kontext. Försök karakterisera varje aspekt.

4. Försök tänka igenom vilken sorts förmåga / färdighet och vilken sorts kunskaper som krävs för att lära sig språk, matematik, historia och musik. Vilka skillnader och likheter finns?

5. Välj ett moment ur något skolämne och beskriv hur man med användning av en kombination av matematik, konst och naturligt språk kan förstärka uppfattningen och förståelsen av ämnesmomentet ifråga.

Litteratur: Språk i fokus, kap 1.

torsdag 8 maj, A-grupper  kl. 10.00-11.45, B-grupper kl. 13.15--15.00, föreläsningssal HA1, Chalmers hörsalsvägen

Erland Gadelii (lingvistik): Förstaspråk och andraspråk och världen full av språk

Språklig mångfald hos individen och i världen.
Mångfald har blivit ett honnörsord i det offentliga samtalet. Den språkliga mångfalden kan ses ur ett internationellt perspektiv, varvid man ofta betonar vikten av att bekämpa den språkdöd som hotar de tusentals mycket små språk som talas världen över. I Sverige har nyligen ett antalet minoritetsspråk givits officiell status (samiska, finska, meänkieli, romani och jiddisch), samtidigt som ställningen för traditionella "invandrarspråk" försämrats. I grundskolan och gymnasiet minskar intresset för att läsa tyska och franska, samtidigt som engelska stärker sitt redan starka grepp. En positiv trend kan eventuellt skönjas för spanska. Föreläsningen diskuterar dessa företeelser och knyter dem även till språklig mångfald på individnivå. Många elever i dagens klassrum är flerspråkiga. Det är viktigt att lärare ser denna flerspråkighet som en resurs och inte som ett problem.  Bland frågor som föreläsningen tar upp är: skolan som språklig arbetsplats, vad finns det för skillnader mellan första- och andraspråksinlärning, hur uppnår och upprätthåller man bäst flerspråkighet, Svenska 2 kontra "hemspråksundervisning", hurdan är kopplingen mellan språk och tanke,
globaliseringens språkliga effekter, uppkomsten av nya svenska dialekter i flerspråkiga förortsmiljöer.

Litteratur: Språk i fokus, kap 5 och 8.

diskussionsfrågor:
1. Hur skiljer man på språk och dialekt? Hur kan man som lärare förhålla sig till dialektalt språkbruk i skolan (t.ex. en göteborgselev som skriver "änna" i en uppsats?)

2. Vad är skillnaden mellan ett inhemskt minoritetsspråk och ett "inflyttat" dito? Är denna distinktion meningsfylld att göra? Är det viktigt för en minoritet att få officiell status?

3. Kan en individ vara perfekt tvåspråkig? Hur uppnår/bibehåller man förmodat perfekt tvåspråkighet, genom Svenska 2-undervisning eller genom satsning på modersmålet?

4. Är rinkebysvenska ett exempel på "inlärarsvenska" eller är det en ny inhemsk svensk dialekt?

5. Hur pass stor påverkan har språket på tanken? Innebär det faktum att både "morfar" och "farfar" heter "grandfather" på engelska att svensktalande och engelsktalande tänker olika i detta avseende?

6. Olyckskorpar förutspår att många av världens språk kommer att dö ut inom en snar framtid. Är detta ett problem? Kan man isåfall göra någonting åt det och isåfall vad? Tillhör svenska de utrotningshotade språken?

måndag 12 maj, A-grupper kl. 10.00-11.45,  B-grupper kl. 13.15-15.00, Palmstedtsalen, Chalmers Kårhus

Laura Fainsilber (matematik): Matematiska tankeströmmar i samhället

Jag kommer att diskutera hur några nedslag i matematikens historia banat väg för filosofiska teorier och samhällsdebatt. Jag kommer att presentera mycket enkelt de matematiska och fysiska begrepp som ligger till grund för de exempel jag tar upp.  Efter Newtons utveckling av differentialkalkyl, som gör det möjligt att beskriva rörelse i matematiska termer, följde en period präglad av determinism.  Man trodde sig kunna kartlägga och förklara alla naturliga och mänskliga fenomen, från fysik till litteratur.  Två hundra år senare, med Einsteins relativitetsteori och Schrödingers osäkerhetsprincip , blev det dags att ifrågasätta den positivistiska attityden.  Om man inte ens kan ange en partikels position och hastighet, hur skulle man då kunna förstå hur världen hänger ihop?

Peter Jagers (matematisk statistik): Att nå fram med matematik och statistik

Att överheten borde kunna räkna -- men inte alltid kan --- det förstår och vet vi alla: planera daghem och skolplatser, ana sig till behovet av lärare mer än ett halvår i förväg, reglera torskfisket. konstruera pensions- och skattesystem... Men även den som ska vara överhetens överhet i ett demokratiskt samhälle, den enskilde medborgaren, måste kunne tänka matematisk, och inte minst statistisk, för att kunna föstå vad som som är slump och vad som betyder något, och se vad som är rimligt och vad som är absurt.
måndag 26 maj, B-grupper  kl. 10.00--11.45, A-grupper  kl. 13.15--15.00  föreläsningssal HA1, Chalmers hörsalsvägen