LMA210, Linjär algebra

Dag	Föreläsning	Övningsuppgifter
må 1 sep	3.1-3.2	På tavlan	Räkna själv
ti 2	2.1-2.3	3: 18	1: 91 92   3: 3 7 8 11 12 13 2 19 28
fr 5	2.3-2.4	2: 3 24 31ac 32a	8 12 13 15 17 20 27 30 31bde 32b
on 10	Maple-lab i anslutning till 3:28
to 11	4.1, 4.4	2: 41A 45	36 37 41B 43 47 49 54 61
fr 12	4.2, 4.3, 5.5	4: 1d 8	1ace 2 3 7 21 23 25
ti 16	5.1-5.4	4: 12b 20	11ac 12a 15 19bcde
		5: 34	32
to 18	6.1-6.2	5: 4 8	1 7 10 22 23 25 30 31
fr 19	7.1-7.4	6: 7b 8 13b 28b 44	1 2 7a 4 20 26 27 28a 33 43
ti 23	Reserv, repetition	7: 8 9 11	1 5 7 13 16a 22 29
on 24	Maple-lab i anslutning till 5:34 och 7:29
ti 30	Rep.	Rep.
fr 3 okt	Tentamen

Boken är mycket rik på exempel, vilket ibland kan göra den något svåröverskådlig, men det är en stor hjälp i det egna problemlösandet och ger många illustrationer, inte minst geometriska, av den kanske stundom något abstrakta teorin. Grunden till nästan allt inom den linjära algebran är linjära ekvationssystem, och det är där vi börjar. Ett mål med kursen är att förstå precis hur linjära ekvationssystem fungerar, och vi kommer då att möta begreppet matris. Matriser kan utsättas för de tre (ibland fyra) räknesätten på sätt som både liknar och skiljer sig från vanlig räkning med tal, vilket ger en fördjupad förståelse för detta. Det blir en hel del elementära kalkyler, så den egna räknefärdigheten kommer till sin rätt (eller övas upp). Matriser förmedlar avbildningar som vridningar, speglingar och projektioner och de används också i många olika matematiska modeller; vi skall se något om populationsdynamik.

Materialet i kapitel 3 finns också i Vretblad(-Ekstig) kapitel 8.

Föreläsare, examinator och lektionsledare

Thomas Weibull, weibull<>chalmers.se, 772 3570.

Lektionsledare

Jan Stevens, stevens<>chalmers.se, 772 5345.

Maple

Kurt Persson, kurt<>chalmers.se, 772 3569.