Göteborgs universitet
Matematik/TW HT10

LMA210, Linjär algebra

Denna kurs omfattar de avsnitt i boken

Andersson, Grennberg m.fl.: Linjär algebra med geometri, andra upplagan, Studentlitteratur

vilka framgår av nedanstående program. Numreringen av uppgifter i kapitel 2 som hittills varit felaktig fr.o.m. 2:46 är korrigerad i senaste tryckningen; nedan finns både de nya, korrekta, numren och inom parentes de gamla, felaktiga, som gäller tidigare tryckningar.
Teorin lämpar sig utmärkt väl för behandling med dator, vilket vi illustrerar med två Maple-laborationer.

Dag Föreläsning Övningsuppgifter

on 1 sep 3.1-3.2 På tavlan Räkna själv

fr 3 2.1-2.3 3: 18 1: 91 92 3: 3 7 8 11 12 13 2 19 28

ti 7 2.3-2.4 2: 3 24 31ac 32a 8 12 13 15 17 20 27 30 31bde 32b

fr 10 4.1, 4.4 2: 41A 45 36 37 41B 43 46 48 53 60 (47 49 54 61)

ti 14 4.2, 4.3, 5.5 4: 1d 8 1ace 2 3 7 21 23 25

on 15 Introduktion till Maple

to 16 5.1-5.4 4: 12b 20 11ac 12a 15 19bcde

5: 34 32

fr 17 6.1-6.2 5: 4 8 1 7 10 22 23 25 30 31

ti 21 7.1-7.4 6: 7b 8 13b 28b 44 1 2 7a 4 20 26 27 28a 33 43

on 22 Maple-lab i anslutning till 3:28

ti 28 Reserv, repetition 7: 8 9 11 1 5 7 13 16a 22 29

on 29 Maple-lab i anslutning till 5:34 och 7:29

fr 1 okt Rep. Rep.

ti 5 okt Tentamen

Boken är mycket rik på exempel, vilket ibland kan göra den något svåröverskådlig, men det är en stor hjälp i det egna problemlösandet och ger många illustrationer, inte minst geometriska, av den kanske stundom något abstrakta teorin. Grunden till nästan allt inom den linjära algebran är linjära ekvationssystem, och det är där vi börjar. Ett mål med kursen är att förstå precis hur linjära ekvationssystem fungerar, och vi kommer då att möta begreppet matris. Matriser kan utsättas för de tre (ibland fyra) räknesätten på sätt som både liknar och skiljer sig från vanlig räkning med tal, vilket ger en fördjupad förståelse för detta. Det blir en hel del elementära kalkyler, så den egna räknefärdigheten kommer till sin rätt (eller övas upp). Matriser förmedlar avbildningar som vridningar, speglingar och projektioner och de används också i många olika matematiska modeller; vi skall se något om populationsdynamik.

Materialet i kapitel 3 finns också i Vretblad(-Ekstig) kapitel 8.

Föreläsare och examinator

Thomas Weibull, weibull<>chalmers.se, 772 3570.

Maple

Kurt Persson, kurt<>chalmers.se, 772 3569.

Dag	Föreläsning	Övningsuppgifter
on 1 sep	3.1-3.2	På tavlan	Räkna själv
fr 3	2.1-2.3	3: 18	1: 91 92 3: 3 7 8 11 12 13 2 19 28
ti 7	2.3-2.4	2: 3 24 31ac 32a	8 12 13 15 17 20 27 30 31bde 32b
fr 10	4.1, 4.4	2: 41A 45	36 37 41B 43 46 48 53 60 (47 49 54 61)
ti 14	4.2, 4.3, 5.5	4: 1d 8	1ace 2 3 7 21 23 25
on 15	Introduktion till Maple
to 16	5.1-5.4	4: 12b 20	11ac 12a 15 19bcde
		5: 34	32
fr 17	6.1-6.2	5: 4 8	1 7 10 22 23 25 30 31
ti 21	7.1-7.4	6: 7b 8 13b 28b 44	1 2 7a 4 20 26 27 28a 33 43
on 22	Maple-lab i anslutning till 3:28
ti 28	Reserv, repetition	7: 8 9 11	1 5 7 13 16a 22 29
on 29	Maple-lab i anslutning till 5:34 och 7:29
fr 1 okt	Rep.	Rep.
ti 5 okt	Tentamen