Göteborgs universitet
Matematik/TW HT11

LMA210, Linjär algebra

Denna kurs omfattar de avsnitt i boken

     Andersson, Grennberg m.fl.: Linjär algebra med geometri, andra upplagan, Studentlitteratur

vilka framgår av nedanstående program. Numreringen av uppgifter i kapitel 2 som hittills varit felaktig fr.o.m. 2:46 är korrigerad i senaste tryckningen; nedan finns både de nya, korrekta, numren och inom parentes de gamla, felaktiga, som gäller tidigare tryckningar.
Teorin lämpar sig utmärkt väl för behandling med dator, vilket vi illustrerar med två Maple-laborationer.

DagFöreläsning Övningsuppgifter
to 1 sep  3.1-3.2På tavlan Räkna själv
fr 22.1-2.33: 18 1: 91 92   3: 3 7 8 11 12 13 2 19 28
ti 62.3-2.42: 3 24 31ac 32a 8 12 13 15 17 20 27 30 31bde 32b
fr 94.1, 4.42: 41A 45 36 37 41B 43 46 48 53 60 (47 49 54 61)
ti 134.2, 4.3, 5.54: 1d 8 1ace 2 3 7 21 23 25
on 14Introduktion till eller repetition av Maple
fr 165.1-5.44: 12b 20 11ac 12a 15 19bcde
5: 3432
må 19Maple-lab i anslutning till 3:28
ti 206.1-6.25: 4 8 1 7 10 22 23 25 30 31
to 22Maple-lab i anslutning till 3:28 (forts)
fr 237.1-7.46: 7b 8 13b 28b 44  1 2 7a 4 20 26 27 28a 33 43
ti 27Reserv, repetition  7: 8 9 11 1 5 7 13 16a 22 29
on 28Maple-lab i anslutning till 5:34 och 7:29
fr 30Rep.Rep.
må 3 oktTentamen

Boken är mycket rik på exempel, vilket ibland kan göra den något svåröverskådlig, men det är en stor hjälp i det egna problemlösandet och ger många illustrationer, inte minst geometriska, av den kanske stundom något abstrakta teorin. Grunden till nästan allt inom den linjära algebran är linjära ekvationssystem, och det är där vi börjar. Ett mål med kursen är att förstå precis hur linjära ekvationssystem fungerar, och vi kommer då att möta begreppet matris. Matriser kan utsättas för de tre (ibland fyra) räknesätten på sätt som både liknar och skiljer sig från vanlig räkning med tal, vilket ger en fördjupad förståelse för detta. Det blir en hel del elementära kalkyler, så den egna räknefärdigheten kommer till sin rätt (eller övas upp). Matriser förmedlar avbildningar som vridningar, speglingar och projektioner och de används också i många olika matematiska modeller; vi skall se något om populationsdynamik.

Materialet i kapitel 3 finns också i Vretblad(-Ekstig) kapitel 8.

Föreläsare och examinator
Thomas Weibull, weibull<>chalmers.se, 772 3570.
Maple
Kurt Persson, kurt<>chalmers.se, 772 3569.