MAN 001, Inledande kurs: Funktionslära, hösten 2006


Aktuellt [denna sida uppdateras allt eftersom!]


Kurslitteratur:
M. Asadzadeh: (M.A) Analys och Linjär algebra, 2004, Studentlitteratur; går att köpa på Chalmers Distributionscentral (E-huset) eller Cremona.
R. Petterson (R.P): Förberedande kurs i matematik (ett grönt kompendium)

Föreläsare och examinator:
Robert Berman, tel.: 7725347, e-mail: robertb@math.chalmers.se

Undervisning:
Undervisningen består av föreläsningar och lektioner enligt separat Schema för Funktionslära och Linjär algebra.


Under kursen kommer inlämningsuppgift att förekomma ((lämnas in kl 10.00 den 12/10 och kan laddas ner nedan) . Denna ger bonuspoäng på slutprovet. Syftet är att öva problemlösning och framställningsförmåga. När du löser uppgifter bör du vinnlägga dig om att skriva ner lösningarna så att de kan förstås av utomstående. Dålig presentation av lösningar ger poängavdrag vid ordinarie tentamen.

Se till att hålla tempot, så ni inte hamnar efter; det går ju fort fram!

Läs i förväg igenom de avsnitt som tas upp på föreläsningarna.

OBS: För att lyckas i kursen är det absolut nödvändigt att komma ihåg alla definitioner och regler!!! Försök räkna en del av övningarna före övningstillfället och se till att fråga på de uppgifter som du inte klarar eller är osäker på.

Examination:
Ordinarie tentamen på kursen äger rum den 3 november, 08:30-13:30. Vid tentamen är inga hjälpmedel tillåtna, inte ens räknedosa. De viktigaste definitionerna ingår i tentan.

För att bli godkänd på delkursen (Funktionslära) krävs följande: Du skall
ha fått ihop minst 40 av 80 möjliga poäng enligt följande system

  1. Aktivt deltagande i minst 60% av antalet lektionstimmar och i tid genomfört eventuella inlämningsuppgifter ger 10 poäng
  2. Aktivt deltagande i 80% av lektionstimmarna ger ytterligare 5 poäng.
  3. Inlämningsuppgift (lämnas in kl 10.00 den 12/10) med max 15 poäng.
  4. Skrivning med maximalt 50 poäng

Kursens moment:

1. Algebra
- förenkling av algebraiska uttryck m h a kvaderingsregeln mm, kvadratkomplettering (ej samband mellan rötter och koefficienter), faktorisering av andragradspolynom (ej polynomdivision), absolutbelopp,  rötter, potenser, logaritmer

Motsvarar följande avsnitt i R.P: 1.1, 1.2, 1.4, 1.5, 1,7, 1, 9, 1.12, 1.13, 1.14

2. Trigonometri
- vinkelmätning (grader, radianer); Pythagoras sats; sinus, cosinus, tangens i rätvinklig triangel; värden för speciella vinklar; trigonometriska ettan; formler som ges av speglingar; periodicitet och funktionsgrafer för sin, cos, tan; allmän lösning av ekvationer av typ 'cos v = a'; formler för sin(u+v) etc., samt sin(2v) och cos(2v) (endast känna igen och kunna använda)

Motsvarar följande avsnitt i R.P: 2.1, 2.2, 2.3, 2.4, 2.6, 2.7B

3. Gränsvärden
- talföljder, rekursiv definition, gränsvärden för talföljder, gränsvärden för funktioner, standardgränsvärden (sid 73 och 79 i M.A.), vänster- och högergränsvärden

Motsvarar ungefär följande avsnitt i M.A: 3.0-3.1, 3.3

4. Derivator
(behöver ej kunna bevis av deriveringsregeler och standardderivator). Ej ex 10-11 i kap 4.2 om Newtons metod. Ej kap. 4.6 i M.A.

Motsvarar följande avsnitt i  M.A: 4.1-4.5
5. Integraler

-primitiva funktioner (M.A: s 128-130). På sidan 130 bör man kunna 1-5, 8 samt 11 utantill.

-kedjeregeln baklänges (detta kommer tillbaka senare i form av variabelsubstitution i en integral)

-Integralkalkylens huvudsats  (M.A: 5.2) och tolkning i termer av en bils rörelse (M.A: 5.3: ex. 4)

-integralens tolning som en area (M.A: 5.1)

-geometriska summor mm (R.P 1.15, 1.16)


Kommentarer:

Momenten 1. och 2. ovan repeterar begrepp som förmodligen är välkända sedan tidigare. Vi kommer att
fokusera på att öva upp "räknefärdigheter". Men det är också viktigt att  tänka på om det svar du kommer fram till är rimligt! Om du löst en ekvation kan du t ex stoppa in lösningarna i den ursprunliga ekvationen och se om lösningarna stämmer.

Moment 2 betonar användandet av derivator för att kunna skissa en funktions graf via tecken studium av funktionens derivata och dess andraderivata. Detta tillämpar vi bl a på optimeringsproblem (max/min-problem). Vi betonar att derivatan och andraderivata av en funktion är våra instrument för att förstå en funktions beteende på samma sätt som hastighetsmätaren och gaspedalen (accelerationen) indikerar  hur en bils rörelse ändras, dvs hur den sträcka bilen rör sig ändras med avseende på tiden.


Schema : (* betyder att övningsuppgifterna ges på föreläsningen)

Datum
Föreläsning
övningar
4/9
R.P: 1.1,1.2 R.P: 1-6,7-9, 10 (a-e), 11, 12 (a,b), 15-18,19 (a-c), 21 a, 22 (a,c), 23 a,d, 23'
7/9
R.P: 1.4-5, 1.12
R.P: 27-29, 30a,c, 31-33, 34a,b,c, 52, 53a,b, 54
11/9
R.P: 1.7, 1.11, 1.13
R.P: 37 (ej f), 39a, 40a,b,c,
14/9
1.11, 1.13, 1.14, M.A: 2.1
R.P: 51(ej f,g). 58a-e, 59a-c, M.A T 1.1-1.4, R.P: 64,65
18/9
R.P: 2.1-2.2 R.P: 80-82, 83a,b, 85b,c, 86a,b, 87a
21/9
R.P: 2.3-2.4, 2.6, 2.7B R.P: 88, 89a-e, 91-93, 94a-c, 95a-i, 96, 97a-c, 98a-c, 106a,c,d, 108a
25/9
M.A: 3.0-3.1
M.A, kap 3: T2.1, 2.2, 2.4, (2.5)
28/9 M.A: 3.3, R.P: 4.8B, 1.15-16 M.A, kap 3: T3.1a-e,h,i, 3.2; R.P: 176a-c, 70a-c, 72a,b, 73a-c, 74a,b, 75a
2/10
M.A: 4.1-4.2
M.A: kap4: T2.1,T3.1, R.P: 154 a,b,d,f,l,p,164 a,b, 167 a,b
5/10
M.A: 4.3
M.A: kap4: T3.1 a,c,d,e, 3.2, 3.4, B.3, B.4, B.7, B.8
9/10
M.A: 4.4-4.5
M.A: kap4: T4.1 (a,c), T4.2,  T5.1 (a,b,c), T5.3 (a,b). B29
12/10
Repetition
Repetition
16/10
M.A: 4.7 *
19/10
M.A 4,7 forts, 5.1-5.3
*, T2.2, T3.1
















Gamla tentor (läggs in längre fram i kursen):
MAN110-991009, Lösningar sid 1, sid 2
MAN110-000603, Lösningar sid 1, sid 2
MAN110-000826, Lösningar sid 1, sid 2
MAN110-001011, Lösningar sid 1, sid 2
MAN110-020102, Lösningar sid 1, sid 2
MAN110-020824, Lösningar sid 1, sid 2, sid 3, sid 4
MAN110-021030, Lösningar
MAN110-031029, Lösningar
MAN001-041101, Lösningar
MAN001-050103, Lösningar
MAN001-051102 + lösningar