Lösningar till tentamen i Aritmetik och algebra, del 2, 98 xx 01.


4.
Det gäller att visa att polynomet $p(x)=x^{3}+3x+2\in \mathbb Z/7[x]$ är irreducibelt. Eftersom ett polynom av grad 3 är irreducibelt om det saknar nollställe räcker det att kontollera att p(x) saknar nollställe i $\mathbb Z/7.$ Vi har $p(0)=2,\,p(1)=6,\,p(2)=2,\,p(3)=5,\,p(4)=p(-3)=6,\,p(5)=p(-2)=3,\,
p(6)=p(-1)=5$

Därmed är p(x) irreducibelt och $\mathbb Z/7(\alpha)$ en kropp.

För att bestämma inversen till $2+\alpha$ använder vi Euklides algoritm för största gemensamma delaren till polynomen $\alpha^{3}+3\alpha+2$ och $\alpha+2:$

\begin{displaymath}
0=\alpha^{3}+3\alpha+2=(\alpha^{2}+5\alpha)(\alpha +2)+2\end{displaymath}

Detta ger $-2=(\alpha^{2}+5\alpha)(\alpha+2).$ Multiplikation med (-2)-1=3 ger $1=(3\alpha^{2}+\alpha)(\alpha+2).$

svar: $(\alpha+2)^{-1}=3\alpha^{2}+\alpha.$

5.
Vi undersöker först om A är inverterbar:

\begin{displaymath}
(A\,\vert\,I)\rightarrow \left(\begin{array}
{rrr\vert rrr}1...
 ...0&0\\  0&1&3&2&0&2\\  0&0&1&2&1&0\end{array}\right)
\rightarrow\end{displaymath}

\begin{displaymath}
\rightarrow\left(\begin{array}
{rrr\vert rrr}1&1&0&2&3&0\\  ...
 ...rr}1&0&0&1&1&3\\  0&1&0&1&2&2\\  0&0&1&2&1&0\end{array}\right).\end{displaymath}

A är alltså inverterbar. Multiplikation med A-1 i AX=B ger X=A-1B, dvs

\begin{displaymath}
X=\left(\begin{array}
{rrr}1&1&3\\  1&2&2\\  2&1&0\end{array...
 ...t)=
 \left(\begin{array}
{rr}4&3\\ 4&2\\ 4&3\end{array}\right).\end{displaymath}

svar: $X=\left(\begin{array}
{rr}4&3\\ 4&2\\ 4&3\end{array}\right).$

6.
Det gäller att visa att $p(x)=x^{2}-3x+1\in \mathbb Q[x]$ är irreducibelt. Eftersom ett polynom av grad 2 är irreducibelt om det saknar nollställen räcker det att visa att p(x) saknar rationellt nollställe. De möjliga rationella nollställena är $\pm 1$ och inget duger. Därmed är $\mathbb Q(\alpha),$ där $\alpha^{2}=3\alpha -1$ en kropp.

För att lösa ekvationen gör vi först en kvadratkomplettering: $x^{2}-2x-2+\alpha=(x-1)^{2}-3+\alpha$ och sätter $a+b\alpha=x-1.$ Vi ska förstöka bestämma de rationella talen a och b så att $3-\alpha=(a+b\alpha)^{2}=a^{2}+2ab\alpha+b^{2}\alpha^{2}=
a^{2}+2ab\alpha+b^{2}(3\alpha-1).$ Detta ger ekvationssystemet

\begin{displaymath}
\begin{array}
{rcl}a^{2}-b^{2}=3\\ 2ab+3b^{2}=-1.\end{array}\end{displaymath}

Addition av den nedre ekvationen multiplicerad med 3 till den övre ger

0=a2+6ab+8b2=(a+3b)2-b2=(a+3b-b)(a+3b+b),

a=-2b eller -4b. Insättning i den första ekvationen i systemet ger 3b2=3 respektive 15b2=3. Den sista ekvationen saknar rationella lösningar medan den första har lösningarna $b=\pm 1.$ Detta ger $x-1=\pm(-2+\alpha),$ dvs $x=\alpha-1,\,3-\alpha.$

svar: $x=\alpha-1,\,3-\alpha.$

7.
Vi skriver först om f och g med hjälp av $u(x)=1+x+x^{2}+\cdots=1/(1-x).$ Vi har allmänt $u(x)^{m}=\sum_{i}{i+m-1\choose m-1}.$ Detta ger

\begin{displaymath}
f(x)=\sum_{i}(i+2)x^{i}=\sum_{i}({i+1\choose 1}+{i+0\choose 0})x^{i}=
u(x)^{2}+u(x)\end{displaymath}

och

\begin{displaymath}
g(x)=\sum_{i}i(x/2)^{i}=\sum_{i}({i+1\choose 1}-{i+0\choose
 0})(x/2)^{i}=u(x/2)^{2}-u(x/2).\end{displaymath}

Vi får därför

\begin{displaymath}
f(x)g(x)=\left(\frac{1}{(1-x)^{2}}+\frac{1}{1-x}\right)
\left(\frac{1}{(1-(x/2))^{2}}-\frac{1}{1-(x/2)}\right)=\end{displaymath}

\begin{displaymath}
=\frac{x}{(1-x)^{2}(1-(x/2))}=
\frac{A}{(1-x)^{2}}+\frac{B}{1-x}+\frac{C}{1-(x/2)}.\end{displaymath}

Handpåläggning ger A=2 och C=2. Sätter vi x=0 får vi 0=A+B+C, så B=-4.

Vi har alltså $f(x)g(x)=2u(x)^{2}-4u(x)+2u(x/2)=\sum_{i}(2(i+1)-4+2\cdot
2^{-i})x^{i}.$

svar: $f(x)g(x)=\sum_{i}(2i-2+2^{1-i})x^{i}.$

8.
Om $f(x)=\sum_{i}a_{i}x^{i}$ och p(x)=1+2x+2x2+x3+x4, så gäller att $p(x)f(x)=(1+2x+2x^{2}+x^{3}+x^{4})(1+x^{2}+a_{4}x^{4}+\cdots)=1+2x.$

Uppgiften är att bestämma det minsta värde n, så att $p(x)\,\vert\,(1+2x)(1-x^{n}).$ Vi försöker först faktorisera $p(x)\in \mathbb Z/3[x].$ Eftersom $p(0)=1,\,p(1)=1,\,p(2)=p(-1)=1$saknar p(x) irreducibla faktorer av grad 1 och 3. Vi ansätter p(x)=(x2+ax+b)(x2+cx+d) och får ekvationssystemet:

\begin{displaymath}
\left\{\begin{array}
{rcl}1&=& a+c\\  2&=& b+ac+d\\  2&=& ad+bc\\  1&=& bd.\end{array}\right.\end{displaymath}

Den sista ekvationen ger $b=1,\,d=1,$ eller $b=2,\,d=2.$ Det första alternativet ger motstridiga ekvationer på rad 1 och 3 i systemet. Det andra alternativet ger 1=a+c och 1=ac med lösningen a=2=c. Vi har därför p(x)=(x2+2x+2)2.

Detta ger att $p(x)\,\vert\,(1+2x)(1-x^{n})$ om och endast om $p(x)\,\vert\,(1-x^{n}),$ ty p(x) har inte 1+2x som faktor. Vi ska bestämma det minsta n så att $1-x^{n}\equiv 0\mbox{ mod }p(x),$ dvs $x^{n}\equiv 1 \mbox{ mod }p(x).$ Vi ska alltså bestämma ordningen av $x\in (\mathbb
Z/3[x]/p(x))^{\times}.$ Gruppen $(\mathbb Z/3[x]/p(x))^{\times}$ består av alla polynom av grad $\leq 3$ som är relativt prima med p(x), dvs som inte delas av x2+2x+2. Det finns 34 polynom av grad $\leq 3$ i $\mathbb Z/3[x].$ De som inte är relativt prima med x2+2x+2 är ett förstagradspolynom gånger det. Det finns 32 sådana. Gruppen består av 34-32=72 element. Enligt Lagranges sats delar ordingen av x talet $72=9\cdot 8.$ Den är alltså $1,\,2,\,3,\,4,\,6,\,8,\,9,\,12,\,18,\,24,\,36$ eller 72. Eftersom p inte kan dela 1-xn om $n\leq 3$ kan de första alternativen uteslutas.

Vi räknar modulo p(x) och har

\begin{displaymath}
\begin{array}
{rcl} x^{4}&=&2+x+x^{2}+2x^{3}\\  x^{5}&=&2x+x...
 ...+2x^{3}+x^{6}=1+2x^{3}+1+x^{3}=2\\  x^{24}&=&2^{2}=1\end{array}\end{displaymath}

Ordningen är alltså 24.

svar: 24.