Kursschema

Kursen antas gå under veckorna 4,..., 22.
Tentaperiod  för parallellkurserna i vecka T1 (kanske =12)  och vecka T2 (kanske=21) . Påsken infaller i vecka P=15.
Förste maj infaller i vecka M=18. Sista terminsveckan är S (kanske =22).

vecka 4
Introduktionsmöte (schema, kurskrav, kurstema, referenser)   3 tim
Handeldarepresentation av några ämnesområden   (30 min per styck)   2 tim

vecka 5
Studenterna lämnar in önskemål om ämnesinriktning, (individuellt eller i grupp)
Gruppindelningen görs och varje grupp tilldelas en handledare!

vecka 6
Senast denna vecka träffar varje grupp sin handledare för diskussion av ämne, arbetsplanering och schemaläggning.
Under veckorna fram till tentaperioden efter läsperiod 3 (vecka T1) skall grupperna samla material till uppsatsen och samråda någon  ytterligare gång med handledaren.

veckor x (T1 < x < M)
Studenterna arbetar med sina uppsatser!
Dessutom ges några översiktliga,
men matematiskt innehållsrika föreläsningar  (90 min per styck)     8 tim
Exempel på teman:
Kleins Erlangenprogram och olika plana geometrier, projektiv geometri och kägelsnitt,
dimensionsbegreppet, itererade avbildningar och fraktaler,
modeller för den hyperboliska geometrin, differentialgeomtri för kurvor,
variationskalkyl med tillämpningar på geodeter och minimalytor

vecka D (D = M-1 ?)
En viss dag i denna vecka är dödlinje för samtliga uppsatser.
Varje uppsats kollas snarast av examinatorn. Underkända uppsatser tas bort från kursen.(Se vidare nedan!)
De grupper vars uppsatser accepterats tilldelas en annan accepterad uppsats som gruppen skall presentera.

veckor y (D < y < S)
Presentation av uppsatserna förbereds med examinator som handledare och presentationerna genomförs under ett fåtal dagar, max 5 uppsatser per dag. Förberedelser och presentation sker under två (gärna) konsekutiva veckor.
Om antalet studenter per kurs är stort får man dela upp i olika parallella spår, så att varje spår omfattar 8 - 12 uppsatser.

vecka S
Individuell översiktsskrivning på allt som förekommit under kursen, inklusive föreläsningar.
Tillåtna hjälpmedel: Studenternas uppsatser, utdelade stenciler, personliga anteckningar, men inga böcker, inget nätmaterial!

Kurslitteratur
Gemensam litteratur :  En reducerad (mindre teknisk) version av kompendiet "Geometriska bilder av världen" samt studenternas uppsatser.
Kompletterande litteratur: Katz bok, böcker och utdrag ur böcker, nätmaterial, nätversioner av det nuvarande kompendiets kapitel.

Krav för godkänd kurs
Att ha deltagit i utformningen av en godkänd rapport, ha deltagit i presentationen av en annan rapport, ha deltagit vid samtliga presentationstillfällen (på det egna spåret) samt ha blivit godkänd på den avslutande individuella översiktsskrivningen.
Studenter vars uppsats underkänts måste omarbeta den enligt examinators anvisningar, vilket kan innebära både korrigeringar och utökningar av innehållet. Därefter sker muntlig gruppvis examination av uppsatsen i augusti.

Kostnadsanalys
(exklusive examination)

Nuvarande uppläggning (i genomsnitt 3 studenter per grupp)
Föreläsningar 23 utim (14 JL, 2 JM, 2 TW,  2 LF, 2 BB, 1 JM+JL )
Handledning  8 grupper  8x5 =   40         totalt =   63
                     14 grupper 14x5 =  70          totalt =  93
                     21 grupper 21x5 = 105          totalt = 127

Föreslagen uppläggning (i genomsnitt 3 studenter per grupp)
Föreläsningar 13 utim (5 inledande, 8 översiktliga)
Handledning  8 grupper  8x5 =   40         totalt =   53
                     14 grupper 14x5 =  70          totalt =  83
                     21 grupper 21x5 = 105          totalt = 117
 

Motiveringar

Förslaget syftar till

• att minska mängden undervisning under läsperiod 3 men att ändå få igång studenternas förberedande arbete med uppsatsen tidigt
• att skapa en enklare administration kring rapportproduktionen och redovisningarna och öppna för en mer flexibel schemaläggning så att kollision med annan undervisning lättare kan undvikas
• att reducera kostnaden för kursen (cirka 10 procent)
• att behålla ett samlat kurstema och ha kvar detaljer i den nuvarande uppläggningen som i stort sett fungerat  bra, till exempel viss valfrihet när det gäller ämnen, handledning och redovisningarna
• att behålla ett visst individuellt inslag i examinationen

Jag tycker man skall undvika ett system med en första dödlinje följd av en definitiv sådan. Då frestas studenterna att  lämna in en provisorisk version för att se hur examinator reagerar. Därför tycker jag att underkända rapporter skall tas bort från kursen. För att det skall vara möjligt måste fördelningen av redovisningarna göras efter det att rapporterna accepterats.

Det skulle vara önskvärt att dela upp arbetet så att examinatorn inte samtidigt är handledare, men det gör kursen dyrare och kräver fler lärare.

------------------------------------------------------------------------------------------

En personlig värdering av kursen VT 2000

Institutionen förberedde inte på något sätt  att ta emot det stora antalet studenter, trots att detta borde varit känt  redan i november (och nog också var det). Jag kunde därför inte göra annat än att köra den planering jag hade, trots att jag visste att jag inte kunde tala för hela kursen och ge de klara besked som jag annars alltid varit angelägen om att ge. Jag fick inte heller besked om att de första veckorna efter tentaperioden i läsperid 3 inte längre skulle vara fria från annan undervisning.
Denna inledning av kursen upplevde jag som mycket frustrerande!

Trots detta tycker jag att kursen som helhet har fungerat bra. Studenternas entusiasm kring kursen har väl minskat en del jämfört med i fjol, förmodligen därför att schemaomläggningen ökat belastningen på dem. Men presentationerna har i många fall varit utmärkta, flera bra uppsatser har skrivits och engagemanget har varit påfallande. Uppdelningen i två spår har fungerat någorlunda, men det är naturligtvis en nödlösning som man skall undvika.

Jag skulle gärna se att man kunde ställa större krav på uppsatserna och på kursens allmänna nivå. Bara några få uppsatser når upp till vad jag vill kalla för 60-poängs nivå. Det är inget fel på de ämnen som behandlats. Alla uppsatser innehåller ansatser som skulle kunnat byggas ut eller presenterats i mer koncentrerad och stringent form. Så chansen finns överallt! Att de flesta inte tar den beror nog på att den tid som står till buds inte räcker för att kompensera för brister i förkunskaperna. (Flertalet studenter har till exempel inte läst flervariabelanalys.) Det hör till saken att kursen i år helt dominerats av lärarstuderande. Jag tror visserligen att kursen på många sätt är en bra kurs i lärarutbildningen, men kursen är ju egentligen en fristående kurs som skulle vara till glädje också för andra. Bäst vore om man rekonstruerade den gamla specialkursen som frisående kurs och hade en separat variant i lärarutbildningen. Kombinationskursen som vänder sig till studerandegrupper med väsentligt olika bakgrund brukar inte lyckas!

Det förslag som jag har skisserat ovan innebär en senkommen anpassning till lärarstudenternas schema, men inget hindrar att kursen fortfarande kan läsas av andra studenter. (I princip tycker jag att man borde göra mer propaganda för kursen bland andra studerandekategorier.) Förslaget åstadkommer inte automatiskt en önskvärd nivåhöjning (men hindrar den inte heller).
 
 

Jörgen