Lösning till MAN500, Differentialgeometri, 00 08 16

3.
(a)
Om $\beta$ är en reguljär kurva ges krökning och torsion av

\begin{displaymath}
k_{\beta}=\frac{\vert\beta'\times\beta''\vert}{\vert\beta'\v...
 ...t}(\beta',\beta'',\beta''')}{\vert\beta'\times\beta''\vert}.
 \end{displaymath}

Vi har enligt Frenets ekvationer (med $\gamma=t$)

\begin{displaymath}
\begin{array}
{rcl}
 \gamma' & = & kn\\ 
 \gamma''& = & k'...
 ...tau b
 -2kk't-k^{3}n-(k\tau)'b-k\tau^{2}n.\\ 
 \end{array}
 \end{displaymath}

Detta ger $\gamma'\times \gamma''=-k^{3}b-k^{2}\tau t$ och sen $\mbox{det}(\gamma',\gamma'',\gamma''')=\langle \gamma'\times
 \gamma'',\gamma'''\rangle=-k'k^{3}\tau - k^{3}k'\tau
 +k^{3}(k\tau)'=k^{3}(k\tau'-k'\tau)$ och $\vert\gamma'\times
 \gamma''\vert^{2}=k^{4}(k^{2}+\tau^{2})$.

Vi får alltså att $\gamma$ har krökning och torsion

\begin{displaymath}
\frac{k^{2}\sqrt{k^{2}+\tau^{2}}}{k^{3}}
 \mbox{~~~resp.~~~}
 \frac{k^{3}(-k\tau'+k'\tau)}{k^{4}(k^{2}+\tau^{2})}
 \end{displaymath}

Vilket visar påståendet i uppgiften.H

(b)
Eftersom $\gamma$ är en kurva på S2 räcker det att visa att $\gamma$ är plan precis när $\tau/k$ är konstant. Vi har enligt ovan att $\gamma$ är reguljär (krökningen positiv), så det räcker att visa att kurvans torsion är precis när $\tau/k$ är konstant. Men båda inträffar precis när $(\tau/k)'=0$. Vilket visar påståendet.

4.
(a)
Eftersom f i själva verket är defnerad som en funktion $\mathbb R^{3}\rightarrow \mathbb R^{3},$ med uppenbart glatta koordinatfunktioner, räcker det för att visa att $f:S^{2}\rightarrow S^{2}$ är glatt att |f(p)|2=1 när |p|2=1.

Antag alltså att p=(x,y,z) och att |p|2=1. Vi har då |f(p)|2=((x2-y2)2+4x2y2+z2)/(z4-z2+1)= ((x2+y2)2+z2)/(z4-z2+1)=((1-z2)2+z2)/(z4-z2+1)=1.

Jacobianen dfp av funktionen $f:\mathbb R^{3}\rightarrow
 \mathbb R^{3}$ ges av matrsen

\begin{displaymath}
\left(
 \begin{array}
{rrr}
 2x/A & -2y/A & -(x^{2}-y^{2})...
 ... 0 & 0 & 1/A -z(4z^{3}-2z)/(2A^{3})\\ 
 \end{array}\right),
 \end{displaymath}

där $A=\sqrt{z^{4}-z^{2}+1}$.

Vi väljer nu basen e1(p)=(y,-x,0) och $e_{2}(p)=e_{1}(p)\times
 N(p)=(y,-x,0)\times (x,y,z)=(-xz,-yz,x^{2}+y^{2})$ för tangentrummet Tp(S2). Avbildningen dfp (p=(x,y,z)) ger oss följande vektorer i Tf(p)(S2):

\begin{displaymath}
\begin{array}
{rcl}
 df_{p}(e_{1}(p))&=& (2/A)(2xy,y^{2}-x^{2},0)\\ 
 df_{p}(e_{2}(p))&=&\ldots \\ 
 \end{array}
 \end{displaymath}

Vi ser att dfp(e1(p))=2e1(f(p)). Eftersom e1 har längd 1, medan df(e1) har längd 2 kan dfp inte vara en isometri.

Räkningarna ovan förutsätter att $p\not=(0,0,\pm 1).$ I dessa båda fall kan vi välja e1=(1,0,0) och e2(0,1,0). Vi har då df(e1)=(0,0,0), så dfp kan inte ens vara en isomorfi i dessa fall.

5.
(a)
Vi har uq(v)+(1-u)p(v)=(u,v,(1-u)v3/3) En grafparametrisering av S ges av $\mathbf
 x(u,v)=(u,v,(1-u)v^{3}/3)$. Därmed är S en reguljär orienterbar yta.

(b)
Vi har $\mathbf x_{u}=(1,0,-v^{3}/3)$ och $\mathbf
 x_{v}=(0,1,(1-u)v^{2}),$$\mathbf x_{uu}=(0,0,0),$ $\mathbf x_{uv}=(0,0,v^{2})$ och $\mathbf x_{vv}=(0,0,2(1-u)v)$.

Detta ger E=1+v6/9, F=-(1-u)v5/3 och G=1+(1-u)2v4 samt e=0, $f= -v^{2}/\sqrt{EG-F^{2}}$ och $g=2(1-u)v/\sqrt{EG-F^{2}}$. Vi får därför

\begin{displaymath}
K=-v^{4}/(EG-F^{2})^{2}\mbox{~~~och~~~}H=-(1/2)(EG-F^{2})^{-3/2}(2E(1-u)v+2v^{2}F)
 \end{displaymath}

Av detta följer att pukter där $v\not=0$ är hyperboliska. I punkter där v=0 är K=H=0, så dessa punkter är plana (och navelpunkter).

(c)
Differentialekvationen för asymptotiska kurvor blir

0=2v2u'v'+2(1-u)v(v')2=vv'(2vu'+2(1-u)v')

Alternativet v'=0, ger v=k, där k är en konstant, medan 0=2v2u'+2(1-u)vv' efter separering och integrering ger $\ln\vert v\vert=\ln\vert u-1\vert+c,$ (c en konstant) så v=C(u-1), där C är en godtycklig konstant. De asymptotiska kurvorna är alltså dels $\alpha(t)=(t,k,(1-t)k^{3}/3)$ och dels $\alpha(t)=(t,C(t-1),-C(t-1)^{4}/3),$ där k och C är godtyckliga konstanter.

6.
(a)
Villkoret att linjen genom $\beta(s)$ och $\alpha(s)$ är vinkelrät mot kurvan $\alpha$ ger att vi måste ha $\beta(s)-\alpha(s)=\phi(s)n(s)+\psi(s)b(s),$ för några funktioner $\phi$ och $\psi$.

Villkoret att linjen genom $\beta(s)$ och $\alpha(s)$ är tangentlinje till $\beta$ ger att $\beta'=t+\phi'n-\phi kt-\phi\tau b +\psi'b+\psi\tau n$ är parallell med $\phi(s)n(s)+\psi(s)b(s),$ så vi får speciellt $0=1-\phi k,$ eller $\phi=1/k$. Villkoret blir sedan att $(\phi'+\psi\tau)/\phi=(\psi'-\phi \tau)/\psi$. Men $\alpha$ är reguljär och plan, så $\tau=0,$ så vi får istället $\phi'/\phi=\psi'/\psi,$ eller $\psi=C/k,$ där C är en godtycklig konstant.

Svar: $\beta(s)=\alpha(s)+k(s)^{-1}n(s)+Ck(s)^{-1}b(s),$ där C är en godtycklig konstant.

(b)
Vi har $\vert\beta'\vert^{2}= (k')^{2}/k^{4}+C^{2}(k')^{2}/k^{4},$ så alla evolutor är reguljära när $k'\not=0$.

(c)
En reguljär kurva $\beta$ är plan när $\mbox{det}(\beta',\beta'',\beta''')=0,$ för då är dess torsion =0.

Vi har $\beta'=\phi'n+C\psi'b,$ $\beta''=\phi''n-\phi'kt+C\phi''b$ och $\beta'''= \phi'''n-\phi''kt-(\phi'k)'t-\phi'k^{2}n+C\phi'''b$.

Detta ger $\beta'\times\beta''=(\phi)^{2}kb+C(\phi')^{2}n$ och därmed är $\mbox{det}(\beta',\beta'',\beta''')=\langle
 \beta'\times\beta'',\beta'''\rangle=0,$ precis när C=0.