$\textstyle\parbox{5cm}{Differentialgeometri\\  V 00 \\  ~~~~\\ ~~~~}$

Förslag till lösning av inlämningsuppgift 4


1.
Om vi sätter $h(x,y,z)=(x/a)\sin(z/c)-(y/b)\cos(z/c),$ så är h(p)=0, när p ligger på helikoiden. Om å andra sidan h(x,y,z)=0, så är (x/a,y/b) vinlekrät mot
$(\sin(z/c),-\cos(z/c)),$ dvs parallell med $(\cos(z/c),\sin(z/c))$.Sätter vi u=z/c betyder detta att $(x/a,y/b)=v(\cos(u),\sin(u)),$för något $v\in \mathbb R$. Detta ger nu att $(x,y,z)=(av\cos(u),bv\sin(u),cu),$ så att punkten ligger på helikoiden. Därmed är helikoiden precis h-1(0).

De kritiska punkterna till h är de där $dh=\mbox{grad}(h)=0,$ vilket ger ekvationssystemet 0=h'x=h'y=h'z eller $0=(1/a)\sin(z/c)=(1/b)\cos(z/c)=h'_{z}$. De två första ekvationerna saknar samtidig lösning z, så h saknar kritiska punkter.

Alltså är ett reguljärt värde till h och helikoiden h-1(0) en reguljär yta.

2.
Funktionen f definierar en glatt avbildning $U\rightarrow
 \mathbb R^{n},$ där U är den öppna delmängd till $\mathbb R^{3},$ där $z\not=1$, eftersom koordinatfunktionerna har kontinuerliga partialderivator av godtycklig ordning i varje punkt i U.

Det räcker därför att visa att $f(S_{1})\subseteq S_{2}$. Men om vi i definitionen av helikoiden sätter v=y/(1-z) och u=x/(1-z) ser vi att $f(p)\in S_{2},$ för varje $p\in U$. Speciellt är $f(S_{1})\subseteq S_{2}$.

3.
Eftersom S2 är g-1(0), där g(x,y,z)=x2+y2+z1-1 har som reguljärt värde, är en normal till tangentrummet i p=(x,y,z) parallell med gradienten till g som är (2x,2y,2z). Vi ser att p är en normal till tangentrummet Tp(S1)=Tp(S2).

För att visa att v1(p) och v2(p) ligger i tangentrummet räcker det att visa att de är vinkelräta mot p=(x,y,z). Vi får

\begin{displaymath}
\begin{array}
{rcl}
 p\cdot v_{1}(p)&=&x(1-x^{2}-y^{2}-z^{2}...
 ...(p)&=&y(1-x^{2}-y^{2}-z^{2})=\{\vert p\vert=1\}=0\\ \end{array}\end{displaymath}

För att visa att de är linjärt oberoende kan vi konstatera att

\begin{displaymath}
v_{1}(p)\times v_{2}(p)=-(1-z)^{2}(x,y,z)=-(1-z)^{2}p\end{displaymath}

inte är 0, när $p\in S_{1}$. Därmed bildar de en bas för det tvådimensionella tangentrummet Tp(S1).

För att visa att w1(p) och w2(p) kan man göra på samma sätt genom att använda att $\mbox{grad}(h)$ (från 1)) är en normal till tangentrummet. Vi väljer i stället, för variationens skull, att konstatera att $\mathbf x(u,v)=(av\cos(u),bv\sin(u),cu),$$(u,v)\in U=\mathbb R^{2},$ är en parametrisering av helikoiden. Vi ser att $\mathbf x$ är glatt med $\mathbf x(U)=S_{2}$ öppen i S2. Vidare är den injektiv, för $\mathbf x(u,v)$ bestämmer u entydigt i tredje koordinaten och sedan är $v=(av\cos(u))(\cos(u)/a)+(bv\sin(u))(\sin(u)/b)$.

Eftersom vi redan vet att S2 är en reguljär yta räcker det att visa att $d\mathbf x_{q}$ är injektiv, eller ekvivalent $n=\mathbf
x_{u}\times \mathbf x_{v}_{\vert q}\not=0,$ för varje $q\in U$. Vi får

\begin{displaymath}
\mathbf x_{u}\times \mathbf x_{v}=(-cb\sin(u),ca\cos(u),-abv)\not=0\end{displaymath}

Alltså är $\mathbf x$ en lokal parametrisering av S2 och n är en normal till tangentrummet (som spänns av $\mathbf x_{u}$ och $\mathbf x_{v}$).

Om $p=\mathbf x(u,v)$ har vi

\begin{displaymath}
\begin{array}
{rcl}
 w_{1}(p)&=&(-av\sin(u),-bv\cos(u),c)\\  w_{2}(p)&=&(a\cos(u),b\sin(u),0)\end{array}\end{displaymath}

som båda är vinkelräta mot n. För att visa att de utgör en bas räcker det nu att konstatera att

\begin{displaymath}
w_{1}(p)\times w_{2}(p)=(-cb\sin(u),ca\cos(u),-abv)\not=0.\end{displaymath}

4.
Eftersom $f:S_{1}\rightarrow S_{2}$ är restriktion av en glatt avbildning $f:U\rightarrow \mathbb R^{3},$ där $U=\mathbb R^{3}$ är den öppna mängden där $z\not=1,$ kan vi beräkna dfp(w), genom att använda Jakobis matris (i standardbasen) för df, där $
 f:U\rightarrow R^{3}$. Den är $(f_{x}\,f_{y}\,f_{z}),$ som om vi sätter $Z=1/(1-z),\,A=\sin(x/(1-z))$ och $B=\cos(x/(1-z))$ blir

\begin{displaymath}
\left(
 \begin{array}
{rrr}
 -ayZ^{2}A&aZB&AyZ^{2}B-ayxZ^{3}...
 ...{2}B&bZA&byZ^{2}A-byxZ^{3}B\\  cZ&0&cxZ^{2}
 \end{array}\right)\end{displaymath}

När p=(0,1,0) är $Z=1,\,A=0$ och B=0, så

\begin{displaymath}
df_{p}=\left(
 \begin{array}
{rrr}
 0&a&c\\  b&0&0\\  c&0&0
 \end{array}\right)\end{displaymath}

Vidare har vi v1(p)=(1,0,0), v2(p)=(0,0,1), f(p)=(a,b,0), w1(f(p))=(-a,b,c) samt w2(f(p))=(a,0,0).

Vi får dfp(v1)=(0,b,c)=w1+w2 och dfp(v2)=(a,0,0)=w2.

Matrisen för dfp relativt de angiva baserna blir därför

\begin{displaymath}
\left(
 \begin{array}
{rr}
 1&0\\  1&1\\  \end{array}\right)\end{displaymath}

5.
För att visa att f är en bijektion ska vi, för varje punkt $(\bar x,\bar y,\bar z)$ på helikoiden, visa att det finns en entydig punkt (x,y,z) på S1, sådan att $f(x,y,z)=(\bar x,\bar
 y,\bar z)$.

Av denna ekvation får vi

\begin{displaymath}
\begin{array}
{rcl}
 y/(1-z)&=&(\bar x/a)\cos(\bar z/c)+(\bar y)/b\sin(\bar z/c)\\  x/(1-z)&=&\bar z/c\end{array}\end{displaymath}

Eftersom vi söker lösa problemet så att x2+y2+z2=1 har vi

\begin{displaymath}
\frac{x^{2}}{(1-z)^{2}}+\frac{y^{2}}{(1-z)^{2}}=-1+\frac{2}{1-z}\end{displaymath}

Använder vi detta och utnyttjar att $(\bar x,\bar y,\bar z)$ ligger på helikoiden $((\bar x/a)\sin(\bar z/c)-(\bar y/b)\cos(\bar z/c)=0)$ får vi

\begin{displaymath}
-1+\frac{1}{1-z}=\big(\frac{\bar x}{a}\big)^{2}+\big(\frac{\bar
 y}{b}\big)^{2}+\big(\frac{\bar z}{c}\big)^{2}\end{displaymath}

Om vi sätter $A=(\bar x/a)^{2}+(\bar y/b)^{2}+(\bar z/c)^{2}$, får vi 1-z =2/(A+1). Inversen till f ges alltså av

\begin{displaymath}
f^{-1}(\bar x,\bar y,\bar
z)=(2\bar z/(c(1+A)),(2/ab)(b\bar x\cos(\bar z/c)+a\bar y\sin(\bar z/c))/(1+A),
1-2/(A+1)).\end{displaymath}

Vi ser att detta uttryck definierar en glatt funktion från $\mathbb R^{3}$ till $\mathbb R^{3},$ eftersom koordinatfunktionerna har kontinuerliga partialderivator av godtycklig ordning. Där med är restriktionen av denna, $f^{-1}:S_{2}\rightarrow \mathbb R^{3},$glatt. Eftersom $f^{-1}(S_{2})\subseteq S_{1}$ har vi att f-1 är glatt, och därmed är f en diffeomorfi.