Matematisk statistik, något för dig?

Jag är doktorand i matematisk statistik på Chalmers och Göteborgs Universitet. Mitt forskningsområde behandlar upprepade mätningar. För närvarande arbetar jag med ett projekt, i samarbete med Tillväxtcentrum vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, där syftet är att hitta en modell som beskriver hur tillväxthormon insöndras hos friska barn.

Det finns många fördelar med att läsa matematisk statistik. Dels ges tid till att leka med matematiska formler och satser och dels ges möjlighet att arbeta tvärvetenskapligt. Forskning inom de flesta ämnen, allt från biologi, kemi till ekonomi och samhällsvetenskap har behov av avancerande kunskaper i matematisk statistik. Att vara en statistiker leder till ett livslångt lärande och upptäckande.

Jag är en av flera, här på Matematisk Statistik, som tillhör den kategori doktorander som har ingenjörsbakgrund (Maskinteknik). Jag började min tjänst här för att få forska om materialutmattning och dess orsakande belastningsdynamik. Tjänsten hör till satsningen "Stokastiskt Centrum", för tillämpad stokastik, där materialutmattning är ett av många forskningsområden. Som i så många andra praktiska tillämpningar spelar slumpen en stor roll under många utmattningsförlopp, både för materialets motståndkraft och för belastningsdynamiken.

Avdelningen för matematisk statistik växer snabbt, mycket beroende på Stokastiskt Centrum och även ett allmänt större intresse för samarbetsprojekt utifrån. Tillväxten medför en hög förändringstakt och en stimulerande atmosfär. Vi har ett gott samarbete med t.ex. Matematisk Statistik i Lund, där det också pågår forskning med utmattningsanknytning, samt med Hållfasthetslära på Chalmers och Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP).

Det var först när jag börjat med exjobbet jag började förstå vad forskning innebar, och jag tyckte det verkade jättekul. Så jag sökte och kom in, och det har jag aldrig ångrat. Det är en härlig stämning på institutionen, och en väldigt stimulerande miljö att vistas i. Enda problemet var att bestämma sig för forskningsområde, eftersom utbudet av spännande projekt var så stort. Men det gav sig efter hand, och nu kan jag bara konstatera att det har varit den bästa tiden i mitt liv.

Ett avhandlingsämne blir ofta ganska smalt, eftersom man går in på djupet, snarare än på bredden. Men det betyder inte att man som färdig doktor blir expert på detta lilla område. Jag känner att jag framförallt lärt mig hur forskning går till, och det är den kunskapen jag tagit med mig. Nu är jag postdoc i Berkeley, och jobbar inte alls inom samma område som i min avhandling, även om det fortfarande är matematisk statistik förstås. Det finns hela tiden nya saker att lära, och det känns väldigt spännande.

Mitt namn är Nader Tajvidi. Jag gick på I-linje på Chalmers Tekniska Högskola och gjorde mitt examensarbete vid avdelningen för matematisk statistik. Efter civilingenjörsexamen i industriell ekonomi november 1990 började jag forskarutbildning i matematisk statistik. Jag disputerade december 96 och blev efter ett post-doc år i Australien lektor i matematisk statistik vid Linköpings universitet. Min forskning har huvudsakligen varit inom extremvärdesteori, speciellt har jag varit intresserad av tillämpningen av teorin i olika områden. Extremvärdesteori handlar om extrema händelser orsakade av slumpen. Man gör matematiska modeller för extremvärden och utvecklar statistiska metoder för dem. Teorin har tillämpningar inom många vetenskapsomräden. Metoderna används t ex för dimensionering av vallar mot havet, konstruktion av oljeborrplatformar och beräkning av premier för återförsäkring av stormskador.

Jag tyckte det var mycket stimulerande och spännande att jobba på avdelningen för matematisk statistik på Chalmers. Som doktorand får man, förutom att undervisa, jobba som konsult i statistik. På det sättet kan man bilda sig en uppfattning om olika typer av problem som förekommer i verkligheten. Avdelningen har också breda industriella och vetenskapliga kontaktytor. Verksamheten har i allmänhet en internationell inriktning som i sin tur leder till en hel del kontakt med andra statistiker för utbyte av ideer angående användning och utveckling av statistiska modeller och metoder.

Jag läste matematisk statistik inom ramen för ECMI (European Consortium for Mathematics in Industry) programmet efter det att jag avslutat min civilingenjörsexamen vid CTH. Under min tid som doktorand läste jag naturligtvis en hel del kurser, dels mer tillämpade kurser från programmet för teknisk matematik på Chalmers, men även traditionella, mer teoretiskt inriktade, doktorandkurser. Men det är inte bara genom att läsa kurser som man utvecklas, utan en minst lika viktig del är att få ta del av en stimulerande miljö. Som doktorand på matematiska institutionen deltar man i seminarier där man får se mycket matematik och får möjlighet att träffa framstående forskare inom många olika områden. Undervisning är ett annat sätt att få en djupare förståelse för ett ämne.

Sedan hösten -95 jobbar jag på Ericsson i Stockholm med problem som rör karaktärisering av tal och datatrafik. Inom detta område kommer det att hända en hel del de närmsta åren eftersom vi står inför ett tekniskt paradigmskifte. Det har att göra med de problem som uppstår då man låter trafik med olika egenskaper transporteras på en gemensam resurs.