Chalmers

Betinget

Betrakta värmeledningsproblemet som presenterades under den första föreläsningen, i det givna området och med given triangulering i 6 triangelelement och med 7 noder med given numrering, och med c=1, a=1 och f=1 resulterande i ekvationen du/dt-div.grad u=1, och med gamma=1, g_D=0 och g_N=0 längs "tak och väggar" (i det husliknande området), och med gamma=0 och g_N=1 längs "golvet". Huset antas 1 (längdenhet) långt resp. högt (från golv till taknock), så om du väljer origo i nedre vänstra hörnet får noderna följande koordinater:

                    Nod 4: (0.5, 1)  

  Nod 5: (0, 0.5)   Nod 7: (0.5, 0.5)   Nod 3: (1, 0.5)

  Nod 1: (0, 0)     Nod 6: (0.5, 0)     Nod 2: (1, 0)

Har sett att en diskretisering med tidssteg av längd k (med Eulers "bakåtmetod") leder till ekvationssystemet


  (1)   (M + kA + kK)U_n = MU_{n-1} + kF_n + kG_n

för den sökta nodvärdesvektorn U_n på nya tidsnivån t_n.

Beräkna 7x7-matriserna M, A och K, och 7x1-vektorerna F=F_n och G=G_n.

Kommentar: Notera att på föreläsningen vektorerna F_n och G_n beräknats med integration både över Omega och över tidsintervallet I_n, men att F_n och G_n i ekvation (1) ovan endast skall integreras över Omega. Faktorn k framför dem i ekvation (1) kommer ju från tidsintegrationen som alltså redan kan anses utförd.

Planen är sedan att vi på de 2 första studiotillfällen skall jämföra dessa handräknade matriser och vektorer med motsvarande dator/matlabberäknade matriser och vektorer, i våra befintliga koder, för att försäkra oss om att såväl vår uppfattning om dessa storheter som datorimplementeringen för beräkning av desamma är korrekta.

Tips: Börja med att fullfölja den påbörjade beräkningen av diffusionsmatrisen A, som efter att bidragen från triangel 1 och triangel 2 inkommit har följande innehåll:


  /                                     \
  |                                     |
  |  1/2    0    0    0    0 -1/2    0  |
  |    0  1/2    0    0    0 -1/2    0  |
  |    0    0    0    0    0    0    0  |
  |    0    0    0    0    0    0    0  |
  |    0    0    0    0    0    0    0  |
  | -1/2 -1/2    0    0    0    2   -1  |
  |    0    0    0    0    0   -1    1  |
  |                                     |
  \                                     /

Fortsätt sedan med F, följt av G, och slutligen K och M, som ju involverar integration av kvadratiska funktioner och därför kräver viss eftertanke. Notera att vid integration på ett triangelelement är det lämpligt att "flytta" detta till en referensposition, förslagsvis den med hörnen i (0,0), (0.5,0) och (0,0.5), där ju de tre basfunktionerna ges av 1-2x_1-2x_2, 2x_1, och 2x_2, vars parvisa produkter lätt integreras m.h.a. en dubbelintegration. Detta kan ju också ses som att man inför ett lokalt koordinatsystem anpassat till det aktuella elementet. Analogt för randelementen.

Tips: Eftersom f=1 blir elementen i vektorn F enkla att beräkna. Tolka dem som volymer under "tälten" och använd formeln för volymen av en pyramid. Vid beräkning av vektorn G: observera att g = gamma * g_D - g_N = 0 längs "tak och väggar" enligt randvillkoren, så endast element 1, 2 och 6 i G kan vara skilda från 0. Vid beräkning av matrisen K: observera att element K_ij endast kan vara skilt från 0 om både nod i och nod j är randnoder som ligger intill varann (eller sammanfaller). Och eftersom gamma = 0 längs "golvet" kommer dessutom t.ex. K_16 = 0.

Tillbaka till kurshemsidan.

Denna sida är skriven av Niklas Ericsson och Kenneth Eriksson och underhålls av Anders Logg och Mohammad Asadzadeh. Last modified: Tue Sep 10 11:22:44 MET DST 2002