Forskarhandledardag 30 maj 2005, Hotel Gothia Towers

Närvarande: Jacques de Maré, Sven Järner, Ulla Dinger, Jenny Andersson, Johan Jonasson, Torgny Lindvall, Anders Sjögren, Konstantin Lindström, Bernt Wennberg, Cilla Persson, Grigori Rozenblioum, Elisabeth Wulcan, Axel Målqvist, Michael Patriksson, Peter Kumlin, Mikael Persson, Jonas Hartwig, Jana Madjarova, Alexei Heintz, Hjalmar Rosengren, Peter Sjögren, Leif Arkeryd, Bo Johansson, Mats Andersson, Christer Borell, Stig Larsson, Patrik Albin, Marcus Warfheimer, Johan Tykesson, John Gustafsson, Magnus Karlsson, Erik Brodin, Mattias Bengtsson, Viktor Olsbo, Alexander Stolin, Serik Sagitov, Jeff Steif, Niclas Eriksen, Christoffer Cromvik, Karin Kraft, Fredrik Lundin, Erik Kristiansson, Jan Lennartsson, Aila Särkkä, Tommy Norberg, Håkan Andréasson, Marianne R Bäckström, Jan-Erik Andersson, Georgios Foufas, Tobias Gebäck, Fardin Saedpanah, Laura Fainsilber, Mohammad Asadzadeh, Erik Broman, Oskar Sandberg, Elin Götmark, Camilla Jacobsohn, Marie Kühn, Marianne Månsson, Setta Aspström

Rapport om doktorandantagningen och om Chalmers nya arbetsordning
Jacques de Maré inledde med att berätta om de nya doktorander som antagits (Oscar Hammar, Marcus Isaksson, Alexandra Jauhiainen, Love Lindholm och Janeli Sarv i matematisk statistik och Ekaterina Jushenko, Oscar Marmon, Jonathan Vasilis och Marcus Warfheimer i matematik). Erik Brodin och doktorandrådet håller i deras introduktionsdag (25 augusti). Det är viktigt att handledarna tar kontakt genast doktoranderna börjar.

Chalmers har nya regler för forskarhandledningen från 1 januari. Allt sker inom forskarskolor, för vår del finns en i matematik och en i matematisk statistik. Studieuppföljning ska ske årligen och den individuella studieplanen ska ses över. Alla handledare ska ha gått igenom en utbildning, men enligt Erik Brodin gäller inte det kravet för de som är docenter redan nu.

Medarbetarsamtal med doktorander
Jana Madjarova är ställföreträdande avdelningsföreståndare på Matematik och hon har haft 13 medarbetarsamtal med doktorander. De flesta är nöjda med sin handledning, men påpekar att doktorandsamtalen inte är något bra forum för att missnöje ska komma fram. Den biträdande handledarens roll är oklar, utom vid tvärvetenskapliga projekt. Val av forskningsområde och handledare är slumpartat. Någon har rekommenderat eller man har halkat in. Doktoranderna vill ha mer information under det första året vad olika forskare/forskargrupper sysslar med. (Kommentar: höstens inledande kollokvier kan presentera forskargrupperna.) Det anses bra med en bred matematisk allmänbildning i kursdelen, men läskurser är trista. Frågetecken kring vad som är obligatoriskt och vem som väljer det. Uppskattning och meritering för att man undervisat på svåra kurser uppväger inte merarbetet. Några konkreta förslag är större tydlighet om doktorandernas rättigheter och skyldigheter, bättre framförhållning om doktorandkurserna (kommer kursen att gå igen?), en guide för vad som gäller om t ex undervisning och datorprogramvara, vid rumsfördelning kan det vara en fördel om göteborgare delar med "utsocknes", samt att försöka få det mindre segregerat i lunchrummet.

Kursobligatoriet
Alexei Heintz presenterar sina tankar om kursobligatoriet. Vad är målet med att ha doktorander? Ett skäl är att få billig arbetskraft till undervisning och forskning, men Alexeis synvinkel har varit att reproducera matematiker. Vad är då matematik? Alexei listar områdena algebra, geometri, analys och funktionalanalys, sannolikhetsteori, stokastiska processer, dynamiska system samt olika slags ekvationer, och menar att doktoranderna borde få något inom varje område. Det skulle kunna bli baskurser i sannolikhetsteori och algebra, samt kurser i operatorteori, Riemann, PDE och något i dynamiska system. Kommentarer: idag finns ingen baskurs i algebra, alla är inriktade mot något. I matematiks studieplan är inget obligatoriskt, det finns bara rekommendationer. Matematisk statistik har 45p obligatoriskt, olika för olika inriktningar? Doktoranderna är för få för att ha avancerade kurser, kan man förbättra samarbetet med Mekanik och Fysik? Eller lägga en del kurser i masterutbildningen och kräva att doktoranderna läst vissa kurser i sin grundutbildning? Eller erbjuda kurserna som fördjupningar på masternivån för att få större underlag?

Årets handledare på Chalmers
Paul Gatenholm, Polymerteknologi, berättar om hur han arbetar. Han ser handledaren som en ledstång, och påpekar att även handledaren behöver handledning. I sin forskargrupp har han nio doktorander och tio examensarbetare/år, gruppen ger tre egenutvecklade kurser i grundutbildningen, alla byggda på problembaserad inlärning. Arbetsåret börjar med en retreat ute på Vinga där hela gruppen är med. Maten lagar de själva och agendan är inte så pressad. Sedan kör arbetet igång. Varje måndagsmorgon möts gruppen kl 8.00-9.30 för veckoplanering, genomgång av aktiviteter, korta presentationer och litteraturgenomgång. Doktorander och handledare har fasta, strukturerade möten på tumanhand - hur ofta anpassas till vilket skede doktoranden är i - men också öppen dörr däremellan. Goda idéer är bra, men man får inte ha för många på en gång… Paul försöker ta pulsen på gruppen genom individuella samtal och undvika e-post. Det finns en trygghet i gruppen, särskilt med alla omorganiseringar som varit. Man besöker andra forskare i stor utsträckning. Bologna-modellen kommer att ställa högre krav på både doktorander och handledare. Man kan utnyttja masterprogrammen och tjuvstarta med examensarbeten.

Maria Gröndahl, doktorand i gruppen: det är doktoranderna som nominerat Paul till handledarpriset vilket naturligtvis betyder att de tycker att han är en bra handledare. Några kommentarer är ändå att det är Paul själv som pratar mest på mötena, att det visserligen är bra att doktoranderna leder examensarbetare men att det känns som att huvudskälet är att minska professorns arbetsbörda, och att när det kommer besök och man är på konferens förväntas man hålla presentationer och föredrag och postrar - men när ska man hinna forska?

Paul har ingen biträdande handledare vid sin sida. Det var tänkt att PostDocar skulle gå i den rollen, men de försvann, av olika anledningar. Rekryteringen till doktorandgruppen är till största delen intern, via examensarbeten. Disputerade doktorander har erbjudits stanna som forskarassistenter men ingen har nappat - är villkoren i högskolan för dåliga jämfört med industrin? Vaje doktorand förväntas producera en artikel per år, den första är sällan bra, det är en del i inlärningsprocessen.

Auditoriet delar sig i grupperna doktorander, handledare matematik och handledare matematisk statistik för att diskutera tre frågor: Vad vill vi ta upp av det vi just hört? Vad är biträdande handledarens roll? Utkastet doktorandens rättigheter/skyldigheter.

Doktoranderna: Vi lever i en annorlunda miljö. Bra struktur med mötena, en trygghet. Vi gillar tanken med retreat, men vi saknar forskargrupper som naturlig bas. Olle Häggström och Jeff Steif håller dock på att bygga upp något motsvarande. Handledarna kanske kan fasa ihop doktoranderna om att göra något tillsammans. Det är tråkigt att det saknas en gemensam beskrivning för biträdande handledarens roll. Alla doktorander ser det som en andra handledare för att få feedback i forskningen, dvs inte någon kuratorsroll.

Matematisk statistik: strukturen är så annorlunda inom naturvetenskapen antingen den är laborativ eller ej. Personkemin verkar vara viktigare vid doktorandrekryteringen där än hos oss. Vi tycker att biträdande handledare fungerar i stort sett bra, det finns ett dokument som bl a säger att handledaren kan fylla olika roller. Är det inte bra att det kan få flyta lite? Det ger också möjlighet för en icke docentkompetent att vara den "egentliga" handledaren.

Matematik: Polymerteknologi är en väldigt annorlunda miljö. Vi har mycket färre doktorander per handledare. Det verkar ändå väldigt bra med en kickoff eller retreat. Vår forskargruppsstruktur är inte så tydlig. Vi har inte tillämpat att doktoranderna handlett examensarbeten, men det blir allt fler examensarbeten så det är ett intressant uppslag. Biträdande handledaren ska inte vara vetenskaplig kopia utan komplettera handledningen. Detta har inte riktigt satt sig, kanske blir det annorlunda när biträdande handledare finns med från start. Det är ett försök att bryta den låsta positionen en handledare - en doktorand med någon mer som har inblick i processen.

Jämställdhet inom forskarutbildningen
Johanna Almér arbetar med jämställdhet på Chalmers. Två fall från de senaste två veckorna, båda där handledare haft privat relation med sina doktorander. I det första fallet pratade han om att lämna sin fru, när det inte hände något tröttnade hon, efter ett tag fick hon byta handledare. Chefen hade inte märkt någonting. I det andra fallet var det också hon som drog sig ur, när hon fick ny pojkvän blev handledaren elak och doktoranden var tvungen att byta avdelning. Privata relationer är krångliga, framförallt när de tar slut. Det finns en stor oro för rykten och karriär.

Enligt HSV:s doktorandspegel är det lika många män som kvinnor som doktorerar idag, men det är väldigt ojämnt fördelat över forskningsområdena. Kvinnliga doktorander anser sig ha en osäkrare position. 45% av de kvinnliga doktorander anser sig särbehandlade (positivt eller negativt), på Chalmers är det 54%. Dialogen med handledaren fungerar sämre för de kvinnliga doktoranderna (gäller alla ämnesområden), de anser sig stå i beroendeställning i högre utsträckning samt känner sig mindre accepterade i forskargrupper. Johanna hade tänkt jämföra med hur det ser ut hos oss på MV, men eftersom det rör sig om så få personer är det lätt att de blir utpekade.

Vi diskuterade i fyra grupper kring följande frågor: finns det ett jämställdhetsproblem i handledar/doktorandrelationen och hur ser det isåfall ut? Stämmer doktorandspegeln med hur det ser ut på MV? Ska Chalmers reglera relationen handledare/doktorand? Hur ska sådana regler se ut isåfall och vem ska se till att de följs? Några kommentarer utifrån diskussionen: det är så många fler män på MV, det är svårt att veta vad som är vad. Själva relationen är i varje fall djupt ojämlik. Minoriteter är alltid missnöjdare, vad kan man göra? Bilden känns igen till viss del. Reglera relationen - om den även blir privat ska byte av handledare rekommenderas. Var ligger ansvaret att det följs? Prefekt, handledare, doktorand…

Vid pennan, Setta Aspström. Justerat av Jacques de Maré