Publicerad i Dagens Nyheter, 10 nov 2004.
I DN den 31/10 publicerades en debattartikel med den sensationella rubriken ''Inte så himla viktigt att kunna matematik'' undertecknad av fem matematiker (Kenneth Eriksson, Claes Johnson, Mats G Larson, Anders Logg och Nils Svanstedt). Artikeln, i vilken ordet ''paradigmskifte'' upprepas inte mindre än elva gånger, fick omgående stort genomslag i etermedia. Utgångspunkten är en passage i det betänkande som regeringens Matematikdelegation presenterade den 27/9, där det heter att ''några hävdar att det rent av är ett paradigmskifte på gång inom den matematiska vetenskapen, vilket också skulle revolutionera undervisningen på högskolenivå och på sikt kanske hela utbildningssystemet''.
Dessa ''några'', skriver artikelförfattarna, är bland många andra de själva. Sanningen är emellertid att författarna inte är några av ''många'', utan tillhör en marginell fraktion matematiker som sedan minst tjugo år påstått att ett ''paradigmskifte'' ägt rum.
De har försökt att övertyga kolleger och studenter, men har hittills haft mycket liten framgång ens med sin närmaste omgivning - inte ens sina egna studenter har de lyckats övertyga. Detta vill de förklara med att matematik är så svårt att det bara är en liten utvald elit som överhuvudtaget kan lära sig matematik, och deras tröst är att det inte behövs så många som kan matematik. Enligt författarna kan matematikkunskaper - t.o.m. för civilingenjörer! - numera ersättas av en bra dator samt med ett litet antal beräkningsmatematiker som utvecklar de datorprogram som alla andra sedan kan använda istället för att räkna, eller ens tänka själva.
Den perspektivlöshet som författarna härvid uppvisar är häpnadsväckande. Självfallet vore det förödande att reducera civilingenjörer till kanpptryckare som inte förstår sig på de ekvationer deras datorer skall lösa. En olycklig utveckling kan redan skönjas på statistikområdet, där tillgången till avancerad statistisk programvara i händerna på personer utan kunskaper i matematisk statistik leder till en strid ström av publicerat nonsens.
Det är förvisso sant att beräkningsmatematiken gjort stora framsteg under andra halvan av 1900-talet, men detta gäller hela matematiken, och det är en utveckling som haft stora effekter inom snart sagt all modern vetenskap, t.o.m. för utvecklingen av de datorer som enligt artikelförfattarna snart kan ersätta matematiskt kunnande. Det kan i detta sammanhang påpekas att två områden inom matematiken som tidigare betraktats som rent inomvetenskapliga och som brukade nämnas som exempel på matematik som aldrig skulle kunna få praktiska tillämpningar, nämligen matematisk logik och talteori, varit förutsättningarna för uppkomsten av datorer och för möjligheten av säker kommunikation över internet.
Som företrädare för Svenska matematikersamfundet vill vi kommentera de fem matematikernas artikel. Till att börja med delar vi deras övertygelse om att de elever som visar fallenhet för matematik behöver stimuleras mer än vad som föreslås i matematikdelegationens betänkande. Vidare håller vi med om att nivågruppering är ett bra sätt att skapa mer homogena klasser, med de möjligheter detta ger att undervisa i matematik, och det är vår bestämda uppfattning att detta är bättre än den så kallade ''individualisering'' som ofta innebär att ingen undervisas och att de som har minst behov av övning alltid får öva mest.
I motsats till artikelförfattarna är vi dock övertygade om att det är ''himla viktigt att kunna matematik'', och vi delar delegationens åsikt om vikten av att förbättra utbildningen av matematiklärare. Därvidlag är vår övertygelse att det avgörande för en bra matematiklärare är goda kunskaper i matematik. Vi fruktar därför att den nya lärarutbildningen, som istället för att betona goda ämneskunskaper framhåller behovet av ''allmän lärarkunskap'', kommer att bidra till att svenska folket i framtiden får ännu sämre kunskaper i bl.a. matematik.
För Svenska matematikersamfundet
Sten Kaijser
ordförande
Olle Häggström
vice ordförande