Lärarutbildning, Naturvetenskapliga fakulteten
LAU150
Kunskapen tar form
delkurs 1 i LAU 160, Människan i världen 1,
höstterminen 2004

Skriftlig hemtentamen 19 november 2004

Välj två (2) av de tre (3) nedanstående frågorna. Besvara vardera fråga med minst 6 000 och högst 7 500 tecken inklusive blanksteg. Dina tentamenssvar skall lämnas till din seminarieledare senast fredag 26 november klockan 16.00 på det sätt ni kommit överens om. Glöm inte att skriva namn, personnummer och grupp på samliga blad.

Tentamen är individuell dvs svaren du lämnar in skall vara resultatet av ditt eget arbete. Detta innebär att citat skall markeras nogrannt med hänvisning till bok, kapitel och om möjligt till sida där citatet hämtats. Om du inte hämtar direkta citat utan övergripande beskriver något från litteraturen ber vi dig ange i vilket kapitel detta går att finna. Om citat, intryck eller tankar hämtats från annan litteratur än kurslitteraturen ber vi dig ange detta och även mycket kort diskutera denna litteraturs trovärdighet.

Det som bedöms vid betygssättningen är din förmåga att självständigt diskutera frågorna utifrån visad förtrogenhet med kurslitteraturen. Svaret på varje fråga skall ha karaktären av en sammanhängande diskussion där du utgår från litteraturen men också tydligt redovisar och motiverar din egen uppfattning. Du kommer att få ett sammanfattande betyg markerat med VG, G, U eller K, där K betyder att du får möjlighet att erhålla ett G  genom att komplettera dina svar innan den 22 december klockan 16.00. Omtentan läggs ut på kursens hemsida den 15 december klockan 12.00.

Rättning sker i samarbete inom lärarlaget, både för att ge ett rättvisare rättningsutfall och för att förhindra att identiska tentor lämnas in i olika grupper.


TENTAMENSFRÅGOR

A. Ibland hörs påståenden som "det finns ju så mycket kunskap på Internet". Andra däremot hävdar att det enda som finns på Internet är information. Bl.a. Liedman har förslag på hur vi kan definiera och åtskilja de två begreppen. Analysera, med stöd av  Liedmans behandling av dessa begrepp, hur användningen av Internet kan bidra, på gott och ont, till uppbyggnad av kunskap.

B. Vilka olika betydelser kan man enligt von Wright lägga in i begreppet "förnuft"? På vilket sätt kan man säga att den moderna vetenskapen och den rådande kunskapssynen i vårt samhälle har präglats av förnuft respektive brist på förnuft? Ge exempel på de konsekvenser som bristen på förnuft har fått enligt von Wright och andra författare i kurslitteraturen, och diskutera hur du själv ställer dig till dessa tankar.

C. Samtliga läroplaner (Lpo94, Lpfö98 och Lpf94, se nedan) betonar vikten av att ni som lärare skall förhålla er kritiskt till kunskapsbegreppet och att ni genom att delta i en aktiv diskussion om kunskap och kunskapsutveckling ska bidra till att utveckla synen på kunskap i framtiden. Varför är det viktigt och vad innebär det? Vad avses t.ex. med olika "aspekter av kunskap" eller "olika former av kunskap"? Vad är det för skillnad mellan fakta, förståelse och färdighet, och vad är deras förhållande till förtrogenhet? Att kunskapen utvecklas vet vi, men på vilket sätt kan man säga att synen på kunskap också utvecklas? Använd gärna praktiska exempel samt ta hjälp av och använd kurslitteraturen i ditt svar. Se nedan.

Lpo94:

Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp,  om vad som är viktig kunskap idag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på  kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge  utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet.

Lpfö98:

Förskolan skall främja lärande, vilket förutsätter en aktiv diskussion i arbetslaget om innebörden i begreppen kunskap och lärande. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – så som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt  samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande.

Lpf94

Skolans uppdrag att förmedla kunskaper förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om  kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker.  Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion.  Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former - såsom fakta, förståelse,  färdighet och förtrogenhet - som förutsätter och samspelar med varandra. Undervisningen får inte ensidigt  betona den ena eller den andra kunskapsformen.  Undervisningen skall ge ett historiskt perspektiv, som bl.a. låter eleverna utveckla beredskapen inför framtiden, förståelsen för kunskapers relativitet och förmågan till dynamiskt tänkande. Elevernas kunskapsutveckling är beroende av om de får möjlighet att se samband. Skolan skall ge eleverna  möjligheter att få överblick och sammanhang, vilket fordrar särskild uppmärksamhet i en kursutformad skola.  Eleverna skall få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper.

                                                                                                                       LYCKA TILL!