Lärarutbildning, Naturvetenskapliga fakulteten
LAU150
Kunskapen tar form
delkurs 1 i LAU 160, Människan i världen 1,
höstterminen 2004

Skriftlig hemtentamen 15 december 2004

Välj två (2) av de tre (3) nedanstående frågorna. Besvara vardera fråga med minst 6 000 och högst 7 500 tecken inklusive blanksteg. Dina tentamenssvar skall lämnas till din seminarieledare senast onsdag 22 december klockan 16.00 på det sätt ni kommit överens om. Glöm inte att skriva namn, personnummer och grupp på samliga blad.

Tentamen är individuell dvs svaren du lämnar in skall vara resultatet av ditt eget arbete. Detta innebär att citat skall markeras nogrannt med hänvisning till bok, kapitel och om möjligt till sida där citatet hämtats. Om du inte hämtar direkta citat utan övergripande beskriver något från litteraturen ber vi dig ange i vilket kapitel detta går att finna. Om citat, intryck eller tankar hämtats från annan litteratur än kurslitteraturen ber vi dig ange detta och även mycket kort diskutera denna litteraturs trovärdighet.

Det som bedöms vid betygssättningen är din förmåga att självständigt diskutera frågorna utifrån visad förtrogenhet med kurslitteraturen. Svaret på varje fråga skall ha karaktären av en sammanhängande diskussion där du utgår från litteraturen men också tydligt redovisar och motiverar din egen uppfattning. Du kommer att få ett sammanfattande betyg markerat med VG, G, U eller K, där K betyder att du får möjlighet att erhålla ett G  genom att komplettera dina svar innan denna termins slut.

Resultaten meddelas dig direkt av din seminarieledare. Uppge därför epostadress eller, om detta inte är möjligt, vanlig postadress ditt resultatet kan skickas.

TENTAMENSFRÅGOR

A. Von Wright diskuterar i Vetenskapen och förnuftet vad han kallar "förnuftets kris". Vad åsyftar han och vilken relevans kan hans analys ha för en lärare. Här bör du knyta an till frågan om kunskapsrelativism och mångkulturalism. Har varje kultur sitt eget förnuftsbegrepp?

B. Enligt Liedman är dagens krav på effektivitet i lärandet - d.v.s. snabba och nyttiga resultat av undervisningen - skadligt för vad han kallar "serendipitet" och "bildning" (se särskilt kap. 4 och 6). På vilka sätt då?  Vad tycker du själv: kan det aldrig vara befogat att kräva att lärande ska gå snabbt och vara nyttigt? Motivera din ståndpunkt. Finns det något som det är nyttigt för alla att lära sig? Vad då, i så fall, och varför? Diskutera vilka praktiska konsekvenser dina egna svar på frågorna ovan borde få för dig själv dels i din framtida roll som lärare dels i din nutida roll som universitetstudent.

C. I artikeln nedan hävdas att skolan under de senaste åren inte har varit inriktat på att förmedla kunskap. Vad som menas med kunskaper förklaras dock inte? Utgår i från kurslitteraturen och diskutera vilka olika former av kunskap som rimligtvis kan antas ingå, och eventuellt inte ingå, i det författaren menar med kunskap. Skulle man vinna något på om man som debattör klargjorde vad man lägger in i begreppet kunskap? Vilka kunskapsformer tror du borde betonas mer i framtidens skolan, och varför? 

Datum: 2004-11-02 / Svenska dagbladet
Avdelning: C-RED
Sida: 21 
Av: Björn Malmström              

Skolans uppgift att lära ut kunskaper har hamnat i skymundan och eleverna blir sämre i en rad ämnen. Myndigheten för skolutveckling ska därför prioritera just kunskaper i sin hjälp till landets skolor.

Skolan ska prioritera att förmedla kunskap.

I förra veckan presenterade Skolverket en stor utvärdering, som visar att eleverna i grundskolan har blivit sämre i flera ämnen jämfört med för drygt tio år sedan. Bland krisämnena finns matematik, kemi, läsförståelse i svenska och samhällsorienterande ämnen.

En orsak till problemen kan vara att skolorna inte har inriktat sig tillräckligt mycket på att förmedla kunskap till eleverna. Det anser Pia Enochsson, som är generaldirektör för Myndigheten för skolutveckling.

- Lärarna behöver fokusera mer på kunskaperna. Både vi och skolorna måste arbeta mer kraftfullt med detta, säger Pia Enochsson.

I går lämnade Myndigheten för skolutveckling över en rapport till regeringen om vilka områden som den vill prioritera.

Förutom kunskapsfrågan lyfter myndigheten bland annat fram vikten av att förbättra utbildningen av landets rektorer. Myndigheten för skolutvecklingen arbetar redan med att se över den statliga rektorsutbildningen.

Copyright:Svenska Dagbladet

 


 
                                                                                                                       LYCKA TILL!