Studieplan för forskarutbildningen i Matematik med inriktning  mot ämnesdidaktik

vid Göteborgs universitet

fastställd av fakultetsnämnden för naturvetenskaplig fakultet att gälla tills vidare fr o m 13 augusti 2001.


1. Mål för utbildningen

Utbildningen avser att ge grundläggande kunskaper inom matematikens olika grenar, god färdighet i självständigt matematiskt tänkande och förmåga att på egen hand fortbilda sig och tillgodogöra sig litteratur i ämnet. Vidare skall utbildningen ge en god inblick i det ämnesdidaktiska vetenskapsområdet, kunskaper och färdigheter och vetenskaplig skicklighet som är tillräcklig för att självständigt kunna bedriva matematikdidaktisk forskning och utvecklingsarbete.


2. Behörighetsvillkor och förkunskaper

Behörig att antas till forskarutbildning är den som avlagt akademisk examen omfattande minst 120 poäng varav 60 poäng i matematik. Förkunskaperna bör omfatta grundläggande linjär algebra, en- och flervariabel analys, numerisk analys, statistik och sannolikhetslära, algoritmer och datastrukturer, geometri (euklidisk) samt algebraiska strukturer på fördjupningsnivå. Vidare därtill kunskaper motsvarande en grundläggande kurs i pedagogik, didaktik eller ämnesdidaktik, inom eller utom lärarexamen.
Behörig är även den som på annat sätt förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.


3. Utbildningens uppläggning 

Doktorsutbildningen omfattar 160 poäng och licentiatutbildningen 80 poäng; ett års heltidsstudier beräknas ge 40 poäng.

Forskarutbildningen består av dels en studiekurs; deltagande i seminarieverksamhet och gästföreläsningar; dels ett vetenskapligt arbete ledande till en vetenskaplig avhandling.

Undervisningen i forskarutbildningen består av handledning, föreläsningar och seminarier. Föreläsningar förekommer i huvudsak i kurser i den grundläggande delen.

Den studerande skall delta i den vetenskapliga aktiviteten genom att närvara vid seminarier och gästföreläsningar, även om dessa inte har direkt anknytning till någon del i studiekursen. Forskarstuderande förväntas även att, som ett led i utbildningen, aktivt delta i seminarier med exempelvis refererande föredrag.


4. Kurser

Licentiatexamen omfattar ett kursblock om 40 poäng. För doktorsexamen krävs ett andra kursblock om ytterligare 40 poäng.

Kurserna inom det första kursblocket skall tillsammans omfatta nedan angivna obligatoriska moment. De olika delkurserna poängsätts av examinator. Ifall inte samtliga moment, av praktiska skäl, helt täcks in av regelrätta kurser, kan detta kompenseras genom lämpliga inslag i seminarieverksamheten eller genom individuella litteraturstudier. Den exakta utformningen av kursblocket regleras i den individuella studieplanen.

a. Didaktiska forskningsperspektiv
b. Matematikämnets didaktik
c. Metoder i empirisk didaktisk forskning
d. Algebra och talteori
e. Diskret matematik och kombinatorik
f. Geometri och topologi
g. Historisk översikt
h. Matematik inom teknik och samhälle
i. Modellering, differentialekvationer och optimering
j. Mängdlära och logik
k. Numeriska metoder och konkret datoralgebra
l. Reell och komplex analys
m. Sannolikhetsteori och statistik

Dessutom skall följande obligatoriska kurser ingå i det första kursblocket:

Introduktionskurs för forskarstuderande (1p)
Naturvetenskapligt orienterad högskolepedagogik (2p)

I det andra kursblocket utgörs minst 20 poäng av fördjupning i matematik och dessa kurser väljs ur det ordinarie kursutbudet i forskarutbildningen, men valet kan tillåtas vara friare än vad som är fallet inom traditionell forskarutbildning i matematik. Det är lämpligt att välja kurser som ger fördjupad kunskap inom områden som behandlas i avhandlingen. Övriga kurser skall ge en fördjupning av teori och metod inom avhandlingsområdet.



5. Avhandling

För licentiatexamen fordras att den studerande författar ett självständigt arbete om 40p, som redovisas i form av en uppsats och presenteras vid ett seminarium. Uppsatsen bedöms med betygen Godkänd eller Icke godkänd. Uppsatsen skall ha stark relevans för matematikundervisningen i utbildningssystemet.

För doktorsexamen fordras att den studerande författar, och vid offentlig disputation försvarar, en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om 80p. Avhandlingen skall kvalitetsmässigt uppfylla normala krav för publicering i sin helhet eller i sammandrag i en vetenskaplig tidskrift av god kvalitet. Den bedöms med betygen Godkänd eller Icke godkänd. Vid betygsättningen tas hänsyn till såväl innehållet i som försvaret av avhandlingen. Av avhandlingen ska framgå att den studerande förvärvat förmåga till självständigt matematiskt tänkande och förmåga att utnyttja detta på en problemställning som har relevans för matematikundervisningen i utbildningssystemet.


6. Examen

6.1 Licentiatexamen

För licentiatexamen krävs

dels en studiekurs om 40 poäng;
dels ett självständigt arbete om 40 poäng;

totalt 80 poäng.

6.2 Doktorsexamen

För doktorsexamen krävs

dels en studiekurs om 80 poäng
dels ett forskningsarbete ledande till en vetenskaplig avhandling omfattande 80 poäng;

totalt 160 poäng.

7. Handledning

Den som antagits till forskarutbildning har rätt till handledning: heltidsstuderande under fyra år för doktorsexamen, under två år för licentiatexamen; deltidsstuderande i samma omfattning fördelat på motsvarande längre tidsperiod. Vid antagningen tilldelas varje doktorand en förstaårshandledare som följe hennes/hans inledande studier. Så snart som möjligt utses en eller flera handledare för avhandlingsarbetet, varav en från matematiska institutionen är huvudhandledare. Inom handledargruppen skall finnas relevant samhällsvetenskaplig/humanistisk kompetens.

Sektionsstyrelsen utser en examinator, som tillsammans med handledarna bestämmer den individuella studieplanen. Huvudhandledare och examinator kan vara samma person. Examinator fastställer betyg på tentamina.


8. Kunskapsprov

På de olika kursavsnitten anordnas tentamina som kan vara skriftliga och/eller muntliga. Tentamina och prov bedöms med betygen Godkänd eller Undergodkänd. Betyg för doktorsavhandling bestäms av en betygsnämnd, som utses särskilt inför varje disputation.

9. Övriga anvisningar

Vid heltidsstudier beräknas doktorsexamen normalt omfatta fyra år och licentiatexamen två år. Den studerande skall regelbundet redovisa sina studieresultat och planer.