- (a)
-
- (b)
- Linjens riktningskoefficient ges av
. Enpunktsformeln ger nu att
vilket är samma sak som .
- (c)
- Betrakta den rätvinkliga triangeln med kateterna
och (se Figur , sista sidan). Låt vara vinkeln mellan kateten med sida och hypotenusan. Då gäller att
(som önskat), och att . Hypotenusans längd blir, enligt Pythagoras sats,
. Det följer att och .
- (d)
- Vi har
För att olikheten skall gälla skall alltså båda faktorerna och vara positiva eller negativa. De är positiva precis för , och negativa för . Olikheten gäller alltså för precis dessa . (Obs! Täljaren kan faktoriseras som
, och en mer allmän lösningsstrategi hade varit att teckenstudera var och en av de tre faktorerna i olikheten i en teckentabell.)
- (a)
-
- (b)
-
- Vårt ekvationssystem är
Subtrahera ekvation I från ekvation II och subtrahera
gånger ekvation I från III:
Addera gånger ekvation III till I och addera gånger ekvation III till II. Multiplicera därefter ekvation III med :
Lös systemet:
Lösningen blir alltså .
- Vi visar påståendet med induktion. För
(basfallet) kontrollerar man snabbt att likheten är sann ( ). Antag att formeln gäller för , d.v.s. att
Vi vill nu visa att detta medför att formeln då även gäller för (induktionssteget). Vi har
som vi trodde och hoppades! Induktionsaxiomet ger nu att likheten gäller för alla , vilket skulle visas.
- Låt
. Då kan vi skriva ekvationen som
Man gissar sig nu fram till rötterna och (möjligtvis genom succesiv faktorisering). Faktorsatsen ger att
är en faktor i vårt fjärdegradspolynom. Efter division ser man att
Rötterna till ekvationen ges alltså av , ,
och
. Vi har nu att lösa ekvationerna
för , där är en vinkel mellan 0 och
.
För ges lösningen av
. För saknas lösning (ty
för alla ). För är de godkända lösningarna
respektive
. För kan vi utnyttja lösningen för tillsammans med faktumet att byter tecken om vi adderar (eller subtraherar)
till (från) . Lösningarna ges alltså av
, respektive
.
Alltså, lösningarna ges av .
- (a)
- Kvadratkomplettering:
Vi har alltså en cirkel med
och . På samma sätt för vi
där vi alltså får kräva att . Den geometriska betydelsen är i detta fallet en cirkel med och .
- (b)
- Låt oss börja med att räkna ut avståndet
mellan medelpunkterna. Vi har att
(Pythagoras sats). Cirklarna kan tangera varandra på två sätt. Antingen kan vi ha en yttre tangeringspunkt, d.v.s. cirklarna ligger ``bredvid'' varandra och tangerar, eller en inre tangeringspunkt, d.v.s den ena cirkeln innesluter och tangerar den andra. I det första fallet måste det gälla att summan av cirklarnas radier är lika med avståndet , d.v.s.
. I det andra fallet måste den ena cirkelns radie vara lika med avståndet plus den andra cirkelns radie, d.v.s.
. Vi kan sammanfatta dessa bägge ekvationer som
. Vi har nu
- (a)
- Påståendet är falskt och ett motexempel ges av (t.ex.)
. Det är inte ett primtal. Antag då att det kan skrivas som , där och är primtal. Antingen eller måste då vara jämnt och därmed lika med . Men då blir det andra talet lika med som inte är ett primtal. Vi har en motsägelse.
- (b)
- Påståendet är sant (sambandet mellan aritmetiskt och geometriskt medium). Man har nämligen
som uppenbarligen är sant.
- Placera tetraedern i ett rätvinkligt koordinatsystem enligt Figur
. Vi får
. Vi är alltså klara om vi kan visa att detta uttryck är lika med . För att bestämma ska vi räkna ut höjden (se Figur ) i den sneda sidoytan. Basen ges av
(Pythagoras sats).
Betrakta nu den sidoyta (triangel) som ligger i -planet. Om vi kan bestämma höjden mot hypotenusan i denna triangel så är vi nästan klara. Då gäller ju nämligen att
(Pythagoras sats igen). Vi har nu, för att sammanfatta, återfört vårt problem till att bestämma . Men detta är lätt, eftersom vi kan utnyttja likformighet. Vi har1
Det följer att
vilket skulle visas.
Figure:
Uppgift (c).
|
/ MARTIN BRUNDIN, -02
Jan-Alve Svensson
2002-09-02
|