Chalmers
Matematik/ J-E A
Z1 vt-98: Flervariabelanalys, lästips under lp 3
Under läsperiod 3 koncentrerar vi oss i första hand på räknande och
skall därför återkomma till flera av de behandlade avsnitten under läsperiod
4. De följande instruktionerna skall därför ses som hjälp att välja ut
vad som skall läsas vid den första genomgången.
Kapitel 1
- 1.4
Inledningen visar olika sätt att beteckna vektorvärda
funktioner av flera variabler. Dessa är
nödvändiga för fortsättningen. Man skall också känna till begreppen
funktionsyta
nivåkurva,nivåyta
rotationssymmetri (sid 15)
Läs alla exemplen, men speciellt 15 och 17 särskilt noga!
Kapitel 2
- 2.1 Hela är viktigt och kan läsas nu, men exempel 5 kan
man vänta med till andra halvlek.
- 2.2 Detta tar vi främst upp under period 4, men man skall
redan nu lära sig ekvationen för tangentplanet (formel (9)),
läsa exempel 6 och lära sig intuitivt vad C1 står
för.
- 2.3 Detta är ett centralt avsnitt även för vår första
behandling. Man kan just nu hoppa över beviset av kedjeregeln
och den exakta formuleringen av satsen. I stället bör man koncentrera
sig på att lära sig och att använda formlerna (19) och (22). Av
exemplen kan man nu koncentrera sig på 11-15.
- 2.4 Observera begreppen
gradient (och olika sätt att beteckna den)
riktningsderivata (observera att vektorn är normerad!)
Satserna 6,7,8 är mycket viktiga. Man kan redan nu lära sig
bevisen för dem. Jobba särskilt med exemplen
18,19,22, men gör även de övriga.
- 2.5 Innehållet i sats 9 är viktigt. Jobba igenom
exemplen 25,26 och 27 ordentligt.
- 2.6 Man måste veta hur taylorpolynomen av ordning 1
och 2 ser ut. Dessa framgår av formlerna (28) för två
variabler och (30) rent allmänt. Gör t.ex exempel 28. Sedan
går avsnittet över i att undersöka lokala extremvärden. För
detta är sidorna 86-89 viktiga. Måste läsas ordentligt. Sedan
följer exemplel på detta. Typiska exempel är 34 och 35, men
den som behöver repetition av kvadratiska former kan behöva
titta på 32 och 33 också . Exempel 36 handlar om en situation
där man inte kan dra någon slutsats av den kvadratiska
formen. Den kompletterande teorin kan man ta det lugnt med.
I samband med föreläsningarna gör vi en specialstudie av den
kvadratiska formen Q(h,k)=Ah2+2Bhk+Ck2
och får fram att om
- AC-B2<0 är den indefinit.
- AC-B2>0 så är den positivt definit om
A>0 och negativt definit om A<0.
- AC-B2=0 är den semidefinit.
Kapitel 3
- 3.1 Lägg märke till hur man beskriver
kurvor,x=x(t), och ytor
x=x(s,t). Observera också att x'(t) ger
en tangentvektor till kurvan.
- 3.2 Här är det begreppet funktionalmatris man
måste känna till. Begreppet linjarisering används ofta. Av
exemplen kan man lägga särskilt märke till: 7,8. Att man kan
skriva kedjeregeln med hjälp av matriser är praktiskt.
- 3.3 Begreppet funktionaldeterminant återkommer
även längre fram så det skall man satsa på. Inte minst måste
man känna igen (och skilja på) de beteckningar som används för
funktionalmatris respektive funktionaldeterminant. Läs exemplen 11,12
ordentligt. Övertyga dig om att du kan se sats 1 som
kedjeregeln i kombination med produktregeln för
determinanter. Man skall också i grova drag förstå "Inversa
funktionssatsen"
och se den som en trolig konsekvens av linjarisering och
därefter linjär algebra.
- 3.4 Implicita funktionssatsen skall man också övertyga
sig om att man i princip tror på. Läs noga exemplen 14
(spec. andra halvan) och 16.
Last modified: Tue Feb 17 15:26:32 MET 1998