Lösningar till Matematisk analys I, TMA790, del c, 02 08 29.

     
  1. Triangelytan är sluten och begränsad och funktionen är kontinuerlig, så den antar säkert ett största och ett minsta värde i ytan. Vi söker först stationära punkter i det inre av ytan genom att lösa ekvationssystemet

    \begin{displaymath}
\left\{
\begin{array}{rcl}
0&=&f'_x=4y^2-2xy^2-y^3=y^2(4-...
...\\
0&=&f'_y=8xy-2x^2y-3xy^2=xy(8-2x-3y)
\end{array}\right.
\end{displaymath}

    Från den första ekvationen har vi y=0 eller y=4-2x. I den andra ekvationen ger detta x godtyckligt respektive x(4-2x)(4x-4), dvs $x=0,\,1$ eller 2. Systemets lösningar är (x,0), där x är godtycklig, (0,4), (1,2) samt (2,0. Av dessa är endast (1,2) en inre punkt i ytan. Vi har f(1,2)=4. Vi undersöker f längs ytans rand: 1) f(t,0)=0, där $0\leq t\leq 6$ 2) f(0,t)=0, där $0\leq t\leq 6$ 3) f(6-t,t)=t2(4(6-t)-(6-t)2-(6-t)t)=2t3-12t2, där $0\leq t\leq 6$. Derivatan av detta är 0 när t=0, eller 4. Vi har f(6,0)=0=f(0,6) och f(2,4)=-64.
     
    Svar: 4 respektive -64.

  2.  
  3. Kedjeregeln ger f'x=f'u2ax+f'v och f'y=f'u. Väljer vi a=1/2 blir ekvationen f'v=y=u-v2/2, som ger f=uv-v3/6+g(u), där g(u) är en godtycklig deriverbar funktion. Vi har alltså att lösningarna ges av f(x,y)=(x2/2+y)x-x3/6+g(x2/2+y)=x3/3+yx+g(x2/2+y). Vi söker g så att x2+x3/3=f(x,0)=x3/3+g(x2/2). Detta ger g(x2/2)=x2 eller g(t)=2t. Den speciella lösnigen är allstå f(x,y)=x3/3+yx+x2+2y.
     
    Svar: f(x,y)= x3/3+yx+g(x2/2+y), där g är en godtycklig deriverbar funktion, respektive f(x,y)=x3/3+yx+x2+2y.

  4.  
  5. Triangelytan ges av olikheterna $0\leq x\leq 1$ och $0\leq y\leq x$. Vi får därför

    \begin{eqnarray*}
\int\!\int_D(x^2+y^2)\,dxdy&=&\int_0^1\Big[x^2y+y^3/3\Big]_0^x\,dx=\\
&=&\int_0^1 4x^3/3\,dx=\Big[x^4/3\Big]_0^1=1/3.
\end{eqnarray*}



     
    Svar: 1/3.

  6.  
  7. Enligt Greens formel blir kurvintegralen $\int\!\int_D (-2y-2x)\,dxdy,$ där D begränsas av de två kurvorna. Deras skärningspunkt ges av ekvationssystemet

    \begin{displaymath}
\left\{
\begin{array}{rcl}
0&=&x-y\\
0&=&x^2-y
\end{array}\right.
\end{displaymath}

    dvs av (0,0) och (1,1). Området D ges därför av $0\leq y\leq 1$ och $y^2\leq x\leq y$. Därför får vi

    \begin{eqnarray*}
\int\!\int_D (-2y-2x)\,dxdy&=&\int_0^1\Big[-2xy-x^2\Big]_{y^2...
...\, dy=\Big[-y^3+y^4/2+y^5/5\Big]_0^1=\\
&=&-1+1/2+1/5=-3/10.
\end{eqnarray*}



     
    Svar: -3/10.

  8.  
  9. I skärningen mellan de två ytorna gäller att 4x=x2+y2 dvs 4=(x-2)2+y2. Det betyder att K är instängd mellan grafen till x2+y2 och 4x ovanför cirkeln $4\geq (x-2)^2+y^2$ i xy-planet. Vi ska beräkna $\int\!\int\!\int_K\vert x-2\vert y^2\,dxdydz$ som alltså blir $\int\!\int_D \vert x-2\vert y^2(-(x-2)^2-y^2+4)\,dxdy,$ där D ges av $(x-2)^2+y^2\leq 4$. Övergång till polära koordinater, $x=2+r\cos t,\,y=r\sin t,$ ger oss $\int\!\int_{D'}r\vert\cos(t)\vert r^2\sin^2 t(4-r^2)\,drd\theta,$ där D' ges av $0\leq r\leq 2$ och $0\\ leq t\leq 2\pi$. Vi får

    \begin{eqnarray*}
\int\!\int_{D'}r\vert\cos(t)\vert r^2\sin^2 t(4-r^2)\,drd\the...
..., dt=\\
&=&(2^8/35)4\Big[\sin^3 t/3\Big]_0^{\pi/2}=1024/105.
\end{eqnarray*}



     
    Svar: 1024/105.

  10.  
  11. Integranden är kontinuerlig ut till randen av D, så vi kan utgå från att D ges av $-1\leq x-y\leq 1$ och $2\leq x+y$. Vi väljer en uttömmande följd av kompakter Dk till D genom att låt Dk definieras av $-1\leq x-y\leq 1$ och $2\leq x+y\leq k,$ där k är ett heltal >2. I dubbelintegralen $I_k=\int\!\int_{D_k}dxdy/xy$ gör vi variabelsybstitutionen u=x-y och v=x+y. Vi har d(u,v)/d(x,y)=2, och Dk motsvaras av Dk' som ges av $-1\leq u\leq 1$ och $2\leq v\leq k$. Vi får

    \begin{eqnarray*}
I_k&=&\int\!\int_{D_k'}\frac{2\,dudv}{v^2-u^2}=\int_2^k\frac{...
...1}\Big)\,dv=\int_2^k\frac{2}{v}\ln\Big(1+\frac{2}{v-1}\Big)\,dv
\end{eqnarray*}


    Integranden är positiv ($v\geq 2$), så följden Ik är växande. För att visa att den konvergerar (och därmed visa att den ursprungliga integralen är konvergent) räcker det att visa att den är uppåt begränad. Vi har (den kända) olikheten $\ln(1+t)\leq t,$ när $t\geq 1$. Vi får därför

    \begin{eqnarray*}
I_k&\leq&\int_2^k\frac{2}{v}\cdot\frac{2}{v-1}\,dv=4\int_2^k\...
...&4\Big[\ln((v-1)/v)]_2^k=4(\ln(1-1/k)+\ln 2)\rightarrow 4\ln 2,
\end{eqnarray*}


    när $k\rightarrow \infty$. Detta ger att följden Ik är uppåt begränsad.
     
    Svar: Integralen är konvergent.


Jan-Alve Svensson
2002-08-29