En cirkel bestäms av sin medelpunkt (eller centrum) och sin radie. Cirkeln består av alla punkter vars avstånd till medelpunkten är lika med dess radie. Låt cirkelns medelpunkt vara och radien vara
. Avståndet från en punkt
på cirkeln till medelpunkten är då
Ett viktigt specialfall är cirklar med centrum i origo. Då är dvs
och
. Ekvationen (1) får då formen
. Om
har vi den så kallade enhetscirkeln vars ekvation alltså är
Exempel E
Figuren visar enhetscirkeln! De utmärkta åtta punkterna är skärningspunkterna mellan enhetscirkeln och koordinataxlarna och de båda linjerna och
. Vilka är koordinaterna för de åtta punkterna?
Låt beteckna origo och låt
och
vara två punkter på enhetscirkeln. Linjestyckena (sträckorna)
och
bildar då en vinkel. I figuren har vi valt
. man kan tänka sig att sträckan
är visaren på en klocka, men i matematiska sammanhang brukar man vanligen låta klockan gå åt fel håll jämfört med våra vanliga klockor med visare.
Det finns många sätt att mäta vinklar. Alla går i princip ut på att man tilldelar hela varvet ett visst mått. Som mått på en vinkel anger man antalet delar av hela varvet som vinkeln upptar. Ett vanligt mått är gradmåttet. Man delar då upp hela varvet i grader. Beteckningen för gradmåttet är
. Ett helt varv upptar alltså
. Gradmåttet av en vinkel är antalet grader eller delar av grader som vinkeln upptar.
I matematik är det vanligaste vinkelmåttet radianer. Här tilldelar man hela varvet måttet , vilket är längden av enhetscirkeln, alltså dess omkrets. Mätetalet för en vinkel blir då lika med längden av cirkelbågen från
till
. (Kom ihåg att
och
är punkter på enhetscirkeln.) Vi kommer inte att använda någon speciell beteckning för vinkelmått i radianer.
Samband mellan grader och radianer
Sambandet mellan vinkelmått i radianer och i grader är enkelt. Eftersom gradmåttet anger hur många delar av som vinkeln upptar får man
Detta är detsamma som att
För exempel på omvandlingar mellan grader och radianer klicka här
En given linje kan skära en given cirkel i en eller högst två punkter. Eventuellt kan skärningspunkt saknas.
Exempel G
Vi skall undersöka skärningspunkterna mellan enhetscirkeln och linjen . Eventuella skärningspunkter
måste uppfylla både cirkelns och linjens ekvation, dvs
och
måste lösa ekvationssystemet
Låt vara en cirkel. En linje kallas en tangent till cirkeln
om linjen och cirkeln har precis en skärningspunkt (precis en gemensam punkt).
Figuren beskriver en cirkel och de två tangenter som kan dras från en punkt utanför cirkeln.
Vi har ovan gått igenom några exempel där vi sökt eventuella skärningspunkter mellan en cirkel och en linje. Detta har lett till ekvationer av typen
Detta är ett exempel på en andragradsekvation. Det finns tre fall
Problemet att finna eventuella skärningspunkter mellan en cirkel och en linje leder ibland till mer komplicerade andragradsekvationer, nämligen ekvationer av typen
Lösningarna till ekvationen ser ut så här:
Fall 1: .
Lösningarna är
Visa härledningen av dessa formler
Exempel K
Exempel L
Lös följande tre andragradsekvationer:
(a)
Visa
(b)
Visa
(c)
Visa
Sök eventuella skärningspunkter mellan och
.
Visa