Rapport om projektet

IT-stödd distansutbildning i matematik

Syfte

Matematik är ett undervisningsintensivt nybörjarämne vid universitet och högskolor. Mot bakgrund av detta och diskussionerna om livslångt och distansoberoende lärande finns det anledning förvänta ett synnerligt behov av kurser i matematik baserade på flexibelt lärande.

Projektets övergripande mål har varit att utveckla metoder att presentera matematik via Internet och samtidigt ta tillvara de nya pedagogiska möjligheter mediet erbjuder.

För att skaffa oss praktisk erfarenhet och se hur våra pedagogiska ideér bär har vi utvecklat en 5-poängskurs med titeln Analytisk geometri med tillämpningar. Kursen är lämplig för alla som vill påbörja studier i matematik vid universitet och högskolor, men kan även användas av lärare och studenter vid gymnasieskolor och av den intresserade allmänheten i stort.

Ambitionen har varit att göra ett heltäckande IT-material till kursen. Vi har alltså inte gjort ett urval av delar som är enkla att mediera, utan försökt att undervisa genom att använda Internet.

Vår förhoppning är att de lärdomar vi vunnit under projektets gång ska bidra till det nationella kunskapsbyggandet kring matematik och flexibelt lärande. I synnerhet hoppas vi att erfarenheterna långsiktigt ska komma dels den ordinarie undervisningen till gagn, dels vara en inkörsport till framtida arbete med flexibelt lärande i ett livslångt perspektiv.

Situationen där traditionella metoder möter nya medier kan också bidra till nya perspektiv på undervisningen och nytänkande vad gäller metodik.

Tillvägagångssätt

Vårt projekt har varit uppdelat i tre kronologiskt följande faser:

1. Initieringsfas
2. Produktionsfas
3. Realiseringsfas

Initieringsfasen

Den första fasen inleddes februari 1999 och avslutades i maj samma år, som ett led i naturvetenskaplig fakultets satsning på IT-stödd distansutbildning. I satsningen har ett antal institutioner och enheter ingått, däribland matematik.

I anledning av detta bildades en Distansutbildningsgrupp bestående av tre lärare vid matematiska institutionen vid Göteborgs universitet och Chalmers. Ingen av oss hade nämnvärd tidigare erfarenhet av Internet som undervisningsmiljö. Arbetet bestod i diskussion om pedagogiska möjligheter och tekniska lösningar samt genomförande av experiment i anslutning till detta.

Gruppen sammanträdde var fjortonde dag för att diskutera pedagogiska möjligheter och tekniska lösningar i IT-stödd matematikundervisning. Däremellan gjordes experiment med mediering av ideérna. Vi undersökte också tidigare genomförda projekt med liknande inriktning. En rapport över arbetet under denna period, som avslutades i maj 1999, skickades till naturvetenskaplig fakultet. En elektronisk version finns på adressen

http://wwww.math.chalmers.se/Math/Grundutb/DUG/Rapporter/.

Vi bestämde oss för att använda webbläsaren Netscape 4 som utgångspunkt för webbmaterialet. Vid tidpunkten var detta den webbläsare som hade bäst stöd för dynamisk HTML. Vi byggde en plattform med hjälp av Java-script för att kunna presentera materialet i enlighet med de didaktiska principer vi fastslagit.

Produktionsfasen

Under produktionsfasen, som varade under juni 1999 till augusti 2001, utvecklades materialet till kursen. Det består av ett tryckt kompendium, föreläsningar, lektioner och övningar på Internet samt ett virtuellt klassrum. Gruppen bestod nu av två personer och arbetet genomfördes under en förhållandevis strikt uppdelning av arbetesuppgifter. Uppgifterna fördelades så att en var ansvarig för kompendium, föreläsningar och övningar, medan de andre var ansvarig för lektioner och virtuellt klassrum. Arbetet genomfördes enskilt med konfererande vid behov.

Framställningen av kompendiet gjordes så att delar av det skulle vara lätta att mediera för de webbaserade föreläsningarna. Parallellt med detta, och baserat på dess framställning av stoffet, utvecklades också de tillhörande lektionerna samt det virtuella klassrummet.

Realiseringsfasen

Projektets realiseringsfas inleddes med att kursen startade höstterminen 2001. Kursen annonserades i institutionens övriga kursutbud under våren samma år. Antalet deltagare var maximerat till 30 personer.

Tre lärare vara engagerade för att utföra undervisning och examination. Undervisningen skedde dels i det virtuella klassrummet och dels i samband med korrigering av obligatoriska inlämningsuppgifter som utgjorde en del av examinationen. Kursen avslutades med en skriftlig tentamen vid Göteborgs universitet i januari 2002.

Under kursens gång paketerades successivt portioner av det webbaserade materialet så att det kunde göras tillgängligt utan Internetuppkoppling.

Beskrivning av kursmaterialet

Kursmaterialet består av fyra delar: ett tryckt kompendium samt ett webbmaterial omfattande föreläsningar, lektioner och övningar. Under initieringsfasen bestämde vi oss för att de tre förstnämnda skulle kunna läsas var för sig, men att de skulle utformas så att de till sammans skulle ge en djupare förståelse av kursstoffet.

Till den kurs vi föresatte oss att genomföra fanns ingen befintlig kurslitteratur av lämpligt snitt. Ett kompendium avsett för kursen författades därför med en inriktning som gör den lämplig för självstudier.

Eftertänksamt arbete med papper och penna är ett viktigt moment i matematikstudier och arbete vid en datorskärm inbjuder i allmänhet inte till detta. Ett tryckt alster har också en mer omedelbar tillgänglighet än virtuella dokument.

Eftersom distansutbildning i huvudsak innebär självstudier måste litteraturen vara skriven så att studenterna i största möjliga mån kan tillgodogöra sig den på egen hand.

Kompendietexten är traditionell till sitt innehåll men vi har vinnlagt oss om att använda ett enkelt språk och införa matematisk terminologi stegvis. Stor möda har också lagts på illustrationerna. Vår erfarenhet är att nybörjare i matematik har stora problem att förstå den traditionella språkdräkt vi använder för matematiska begrepp och ideér.

För att komplettera kurslitteraturen har ett webbaserat studiematerial utarbetats. Detta ska kompensera för sådant som lärarledd undervisning i bästa fall kan ge. Det handlar om informell ämnesbeskrivning, motiverande förklaringar och exempel, kommentarer om begreppen och resultatens ''egentliga'' innebörd, prioriteringar av materialet, diskussion om resultatens relevans och användbarhet, diskussion om beräkningsalgoritmer och problemlösningsmetoder, kompletterande exempel, generaliseringar, tillämpningar, svar och lösningar på uppgifter med mera. Genomgående för det webbaserade materialet är att stor möda lagts på färgillustrationer som ibland är animerade.

De webbaserade föreläsningarna ger en sammanfattande genomgång av kursstoffet och klargör samtidigt vad som är viktigast samt ger djuplodande inblickar i valda moment. Det förekommer exempel som ytterligare belyser kurslitteraturens text. Läsare kan själv påverka texten genom att välja t.ex. vilka exempel som ska visas. Till detta kommer interaktiva inslag för att testa läsarens uppmärksamhet och förmåga i anslutning till det som presenteras. Varje föreläsning är uppdelad i sektioner så att läsaren har goda möjligheter att portionera sin aktivitet.

De webbaserade lektionerna har till uppgift att undervisa i det praktiska handlaget kring stoffet i kuren. Även de är uppdelade i mindre sektioner. Varje sådan inleds av en sammanfattande text kring motsvarande tema i kompendiet. Metoder illustreras och läsaren får stegvis hjälp med övergång till självständig problemlösning. För att skapa en sorts dialog med läsaren och hålla dess uppmärksamhet ges en del av exemplen i interaktiv form. Varje sektion avslutas med testövningar där läsaren har möjlighet att testa sin förmåga att hantera det genomgångna stoffet. Lektionerna innehåller också experimenterande inslag som läsaren ska utnyttja för att dra egna slutsatser.

Till det webbaserade materialet hör också övningar. De innehåller en rad uppgifter och har till uppgift att kontrollera att läsaren tillgodogjort sig innehållet i de tre tidigare beskrivna komponenterna. Till varje uppgift finns ett tips och ett svar, men ingen ytterligare hjälp ges.

I utformandet av det webbaserade materialet har vi använt oss av så kallad dynamisk HTML och Java-applets för att realisera de didaktiska ideér vi haft.

Det tar sig bland annat uttryck i vad vi kallat dynamiska bevis och aktiva exempel samt individanpassad kunskapskontroll och styrt experimenterande.

Läsning av webbsidor inbjuder till ett tempofyllt och okoncentrerat läsande; reflexen att klicka på länkar för att hitta en bättre presentation av materialet eller se vad som händer sedan tar lätt överhanden.

För att utnyttja och fånga en dimension som ett statiskt (tryckt) dokument inte besitter har vi försökt använda dynamiska bevis och, i synnerhet, aktiva exempel i materialet. Ideén med dessa är att bevisets och exemplets utveckling beror på läsarens verksamhet. Hela texten är inte synlig från början utan en första textyta visas med en eller flera efterföljande frågor. Läsarens respons ges antingen genom flervalsalternativ eller inmatning med efterföljande klickning. Vid korrekt svar ersätts frågan med en ny textyta som innehåller beviset eller exemplets fortsättning och nya efterföljande frågor. Vid felaktigt svar visar ett nytt fönster en trolig förklaring till misstaget och hjälp att komma vidare.

Den individanpassade kunskapskontrollen sker genom att läsaren arbetar med problem i materialet med papper och penna och sedan svarar genom inmatning. Vid felaktigt svar följer sedan en stegvis hjälp med en sekvens av frågor och hjälp tills rätt resultat nås.

Genomförandet hösten 2001

Kursen annonserades i kurskatalogen för Göteborgs universitet under våren 2001. Antagningen är lokal och som förkunskaper krävs utöver allmän behörighet gymnasiekursen Matematik, kurs E. Söktrycket var ganska stort. I urval 2 antogs 45 av totalt 106 sökanden. Totalt registrerades 32 studenter, men 5 anmälde ganska snart avhopp. Av de 27 som var registrerade var 9 kvinnor. Hittills har 9 (varav 4 kvinnor) fått slutbetyg på kursen.

Tre lärare vid institutionen engagerades för att sköta verksamheten varav en utsågs till examinator för kursen.

Arbetsuppgifterna fördelades mellan lärarna så att examinator fick ansvar för utarbetande av de obligatoriska inlämningsuppgifterna under kursens gång samt den avslutande tentamensskrivningen. De två övriga delade på ansvaret att sköta kursens webbsida, det virtuella klassrummet samt kursens elektroniska brevlåda. De trettio studenterna fördelades också på lärarna, så att varje student fick en lärare att skicka sina inlämningsuppgifter till.

Vid kursstart fick studenterna ett brev med registreringsformulär och erbjudande om att köpa kursens kompendium och instruktioner om var de kunde hitta kursens webbmaterial. Ingen sammandragning med studenterna skedde under kursens gång. De fick också ett lösenord till det virtuella klassrummet och en e-brevadress avsedd för personliga frågor. Varje student tilldelades en personlig lärare, så att varje lärare hade hand om ungefär tio studenter. Två av lärarna hade ansvar för att svara på frågor i det virtuella klassrummet och e-brevlådan.

I takt med att kursen framskred paketerades delar av kursen för nedladdning så att webbmaterialet kunde studeras utan uppkoppling. En av lärarna (examinator) var ansvarig för inlämningsuppgifternas utformning.

Under kursens gång skickade lärarna ut sammanlagt fem omgångar med inlämningsuppgifter till sina studenter. Varje inlämningsuppgift bestod av cirka fem problem och studenterna hade ungefär två veckor på sig att lösa dem. Tidsgränsen var ''mjuk'', dvs kunde tänjas efter behov av varje enskild lärare. Lösningarna skulle vara handskrivna, dels för att vi inte villa att de skulle lägga tid på att skriva dem på dator, dels för att vi inte ville underlätta eventuell kopiering mellan studenter.

De lösta uppgifterna skulle sedan sändas med vanlig post till den personlige lärararen som i sin tur korrigerade och återsände uppgifterna med kommentarer. Vi satte som mål att vara så snabba som möjligt med responsen och att våra kommentarer skulle vara framförallt uppmuntrande formulerade.

Kursen avslutades med skriftlig tentamen vid Göteborgs universitet då studenterna måste infinna sig personligen. Kravet för att delta i tentamen var att samtliga inlämninguppgifter skulle vara lösta på ett tillfredsställande sätt. Två månader efter första tentamenstillfället anordnades en omtentamen.

Studenterna kunde ställa frågor i kursens virtuella klassrum. Lärare skulle svara inom ett dygn, vilket visade sig vara svårt att hålla.

För personliga frågor kunde studenterna också använda sig av kursens elektroniska brevlåda, där, i skillnad till klassrummet, frågorna inte blev offentliga.

Efter avslutad kurs inbjöds alla registrerade studenter att besvara en enkät.

Analys

Vi sände ut 23 enkäter till dem som visat någon form av aktivitet under kursens gång. Vi fick 13 svar. Det ringa antalet gör det förstås svårt att dra några säkra slutsatser baserat på svaren.

Av kursenkäten och av våra kontakter i övrigt med studenterna kan man förstå att huvudmaterialet för studierna har varit kompendiet. Mot bakgrund av att studenter ofta har stora svårigheter att tillgodogöra sig akademiska texter i matematik är detta lite förvånande men också glädjande. Däremot har studenterna nästan inte alls utnyttjat föreläsningarna på nätet. Det kan bero på att detta material ligger ganska nära kompendietexten, men det är ändå att beklaga eftersom föreläsningarna kan användas för snabbgenomgång av materialet och för repetitioner. Dessutom ger föreläsningarna en hel del exempel som inte förekommer i kompendiet. När det gäller nätlektionerna har en del av studenterna utnyttjat dem, men det har skett i alltför liten utsträckning.

En förklaring till studenternas begränsade utnyttjande av webbmaterialet kan vara att materialet i sin helhet framstått som överväldigande stort, framför allt genom att den samlade textmassans omfång. Mot detta talar å andra sidan att många studenter överhuvudtaget inte använt webbmaterialet. Att materialet blivit så stort har å andra sidan att göra med att vi ville göra materialets olika delar oberoende av varandra. Vi strävade efter att studenten skulle kunna klara sig med enbart kompendiet, med enbart lektionerna, med enbart föreläsningarna. Studenterna skulle ha ett fritt val efter vad som passade dem bäst. Vi avstod medvetet från att rigga materialet (eller inlämningsuppgifterna) så att studenten skulle vara tvungen att passera genom vissa utpekade delar av materialet. Vi har alltså ingen anledning att beklaga att studenterna gjort sina val.

En annan förklaring kan vara att vi inte gjorde något för att tala om för studenterna hur vi tänkt oss att de skulle använda materialet. Varje del kursmaterialet var också självständig, så man kan klara sig genom att bara använda en av delarna även om det mycket att lära genom att använda dem tillsammans. Studenterna har inte getts något incitament att använda webbmaterialet. Vi serverade delarna i kursmaterialet och det var upp till studenterna att själva avgör hur de skulle utnyttja det.

En annan orsak kan vara att vi har lett in studenterna i en bana där det webbaserade materialet inte varit huvudsaken. Inlämningsuppgifterna använde bara sådant som stod i kompendiet och i våra korrigeringar av uppgifterna hänvisade vi inte till webbmaterialet. På så sätt kan denna del av kursmaterialet ha kommit att uppfattats som oväsentligt.

Om man vill vara kritisk kan man säga att det mesta vi producerat i detta projekt är ett undervisningsmaterial - inte undervisning i "egentlig mening". Visserligen finns åtskilliga interaktiva inslag i webbmaterialet, men allt är ju tillverkat i förväg. Här gömmer sig en fråga: Vad är undervisning? Den entusiastiske föreläsaren, läraren som diskuterar med en engagerad och frågvis student, studenter som sliter med ett problem tillsammans med andra studenter - sådant är viktiga inslag i undervisning. Men viktigast är intressant undervisningsmaterial, väl avvägda arbetsuppgifter och en kursuppläggning som gör att studenten känner sig uppmuntrad att gå vidare.

En viktig intention vi hade från början var att webbmaterialet skulle göras så att det lätt kunde modifieras. Efteråt kan vi konstatera att vi inte lyckats med denna avsikt. Det finns en inneboende svårighet i att presentera matematik på webben eftersom det där är svårt att skriva matematiska formler.

Under kursens första veckor förekom många avhopp.Den första inlämningsuppgiften (som endast krävde gymnasiekunskap) besvarades av 21 studenter, medan endast 13 studenter har besvarat huvuddelen av de övriga fyra inlämningsuppgifterna. Sammanlagt har i dag 8 studenter klarat kursen.

Orsakerna till avhoppen varierade. Några hann inte med att läsa kursen som man hade hoppats, några fann kanske materialet mer arbetskrävande än väntat. Förmodligen har det faktum att kursen ligger utanför det ordinarie kursutbudet också gjort att den är mer drabbad av avhopp. Det finns ingen naturlig fortsättning på kursen utöver de vanliga nybörjarkurserna.

I enstaka fall kan avhoppen berott på att man inte kunde skaffa sig tillgång till Netscape. Många datoranvändare är omedvetna om vilken webbläsare man brukar använda. Det är först när problem uppstår som man får anledning att fästa sig vid denna detalj som i vanliga fall nästan saknar betydelse, men som i detta sammanhang är helt avgörande.

Till kursen hör också en frågelåda, eller virtuellt klassrum. Den är utformad som en webbsida och för att få tillträde till den krävs ett lösenord som vid terminsstarten tilldelades alla registrerade studenter. Tekniskt är den skriven som ett cgi-script i programmeringsspråket Perl. I frågelådan kan studenter ställa frågor och se svaren på dem. Samtliga frågor och svar är tillgängliga för alla registrerade studenter.

I början av kursen kom det en hel del frågor men frekvensen avtog ganska snabbt och aktiviteten dog ut helt efter cirka en och en halv månad. Vi hade inte särskilt stora förhoppningar på att id\'en med klassrummet skulle fungera tillfredställande. Tekniskt sett gick allting bra, men det är inte lätt att skriva matematik i textrutor på webbsidor; man har inte tillgång till de symboler man behöver. Fallet i frågefrekvens stämmer också tidsmässigt ganska väl med det fall i svarsfrekvens som inträffade för inlämningsuppgifterna. Kanske kan detta tolkas som att de tretton som var aktiva efter första omgången inlämningsuppgifter inte hade något behov att ställa frågor om kursmaterialet.

En viktig anledning till valet av Netscape som webbläsare var att den gav ett bättre stöd för dynamisk HTML. Så var åtminstone situationen vid det tillfälle våren 1999 då vi måste träffa vårt val. En annan anledning var att vi ville göra materialet tillgängligt på institutionens studentdatorer som har Netscape som standard-läsare. Det är viktigt att framhålla att valet av webbläsare inte på något sätt är definitivt. Det material vi har utarbetat kan utan svårigheter omformas så att det blir användbart för den andra stora webbläsaren på marknaden, Microsofts Internet Explorer. Materialet är i viss utsträckning förberett för en sådan omformning. Det är bara fråga om tid och pengar.

När vi våren 1999 planerade projektet påverkades vi av material vi såg på nätet. Det fanns många "godbitar" utan inbördes sammanhang. Vi ville se om det gick att göra en hel kurs och denna ambition beskrev vi i våra anslagsansökningar. Så här i efterhand kan man undra om de som tog emot våra ansökningar och markerade ett försiktigt positivt intresse verkligen läste våra ansökningar. Borde man inte dragit öronen åt sig när man på sin höjd hade råd att ge hundra- eller tvåhundratusen till ett miljon-projekt. För oss som utvecklade materialet innebar bristen på långsiktighet och klarhet beträffande anslagen, att vi under mer än ett år fick göra ett oerhört omfattande arbete utan att någon lindring i vår övriga tjänstgöring. För att ha den minsta chans att klara av detta fick vi begränsa ambitionerna och effektivisera arbetet på ett sätt som inte alltid var till gagn för kvaliteten.

Slutsatser

Positivt resultat av de aktiva i kursen.

Vid institutionen har vi tidigare erfarenhet av kvällskurser på kvartsfart för deltidsstudenter. Dessa kurser är nu sedan några år tillbaka nerlagda på grund av för dåliga tentamensresultat. Våra förhoppningar vad gäller examinationen av vår nya distanskurs var därför ganska dämpade. Vi upplever resultatet av de obligatoriska inlämningsuppgifterna och att elva av trettio antagna studenter tenterat och blivit godkända som en framgång. En förklaring till att distanskursen i detta avseende gått bättre än kvällskursena gjorde. är förmodligen att vi lyckats attrahera studenter med bättre förutsättningar att klara studierna. Flera av studenterna har tidigare studerat ämnen på universitetsnivå och i många fall även matematik.

Vi borde tänkt igenom genomförandet bättre.

Vi gav studenterna fria händer att använda det material vi producerat. Man kan tycka att detta är en rimlig strategi, men vi tror att de missat en hel del genom att inte i tillräcklig utsträckning ta del av det IT-baserade materialet. Vi borde satsat på att i viss detalj förklara hur vi tänkt att kursdelarna skulle användas och samspela i studierna. Vårt kursmaterial är ganska omfångsrikt och det kan ha gett intryck av att vara oöverskådligt stort. För framtiden bör vi satsa på att guida studenterna genom materialet t.ex genom att ge veckovisa läsanvisningar.

De inlämningsuppgifter vi gjorde var så konstruerade att det var fullt tillräckligt att bara använda kompendiet i studierna. Vi borde konstruerat dem så att alla delar av kursmaterialet var väsentliga för lösandet av dem.

Arrangementet med tre lärare på kursen med ansvar för vardera tio studenter fungerade bra.

Vi hade en ganska ambitiös plan när det gällde att korrigera och ge respons på inlämningsuppgifterna under kursensgång. Studenterna har uppfattat det som positivt att responsen på deras ansträngningar varit rask. För att hålla detta är det väsentligt att varje lärare inte har ansvar för mycket fler än tio studenter.

Borde satsat på lektionerna.

Det samlade kursmaterialet har blivit ganska omfångsrikt för en kurs på fem poäng. Studenterna har, kanske omedvetet, löst detta genom att i huvudsak hålla sig till kompendiet. De så kallade föreläsningarna på nätet ligger ganska nära materialet i kompendiet, även om det inne håller väsentliga interaktiva kompletteringar till detta. Det hade förmodligen varit bättre om dessa delar integrerats med det vi kallar lektioner på nätet.

Till vårt försvar ska sägas att vår ursprungliga tanke var att integrera de tre delarna av det webbaserade materialet genom att skapa en sorts regi för det. Det osäkra finansiella läget under framförallt projekt inledning, tvingade oss emellertid till att göra en ganska strikt arbetsfördelning, vilket motverkade de ursprungliga intentionerna.

Borde gjort webbmaterialet mer väsentligt för kursen.

Som tidigare nämnts var texten i kompendiet tillräcklig för att lösa de inlämningsuppgifter som gavs. Inför tentamen gjordes också några exempel på tentamensskrivningar som också fokuserade på stoffet i kompendiet. Å ena sidan kan man tycka att vi varit framgångsrika med kompendietexten; flera studenter har nått ett bra resultat genom att bara använda det. Vi hade också som uttalad policy i projektet att kompendiet skulle utformas varasamt och med tanke på självstudier. Å andra sidan tror vi att webbmaterialet innehåller mycket som förenklar och förstärker studiet av kompendietexten. Vi borde, under genomförandet av kursen, gett studenterna vägledning i hur vi tänkt att webb-materialet skulle användas och framför allt gett dem incitament att ta del av det.

Tätare samarbete kring inlämningsuppgifterna.

Inlämningsuppgifterna producerades av examinator, som också hade ansvar för kompendietexten. Inlämningsuppgifterna cirkulerades sedan till de två övriga lärare som var engagerade i kursen. Vi borde i stället tvingat alla lärare att bidra med uppgifter baserade på olika delar av kursmaterialet.

Den dagliga administrationen av frågelådan är planeringsmässigt ett problem.

Vår ambition med snabb respons på inlämningsuppgifter och frågor i det virtuella klassrummet ställer krav på att lärare dagligen kan avsätta tid för att arbeta med kursen. Framför allt gäller detta frågelådan. När tre lärare delar kursen betyder det förstås att tjänstgöringstiden för varje lärare blir litet. Utöver engagemanget i kursen måste därför lärarna samtidigt vara engagerade i annan undervisning, administration och forskning. Detta gör att det vissa dagar eller veckor kan vara svårt att hålla ambitionsnivån.

Sammanfattning

Ett projekt med en IT-stödd distanskurs om 5-poäng i Analytisk geometri har genomförts på Matematik vid Göteborgs universitet. Kursen har utvecklats utöver det vanliga kursutbudet och vänder sig till nybörjare i matematik på universitetsnivå. I projektet har vi utformat dels ett kompendium, med särskild inriktning på självstudier, dels ett omfattande webb-material där vi sökt utnyttja de pedagogiska fördelar webben kan erbjuda.

Kursen gick för första gången hösten 2001 med trettio deltagare varav 13 varit aktiva under större delen av kursen och 8 klarat den avslutande tentamensskrivningen.

Enligt den enkät vi genomfört har studenterna i huvudsakt hållit sig till kompendiet i sina studier och endast i mindre utsträckning utnyttjat det webbaserade materialet. Även om examinationen varit positiv med tanke på kursformen, tror vi att resultatet kunde varit bättre om de utnyttjat IT-materialet i sina studier.

Ett misstag vi gjorde var att inte tydligt förklara hur vi tänkt att studenterna ska utnyttja det ganska omfattande kursmaterialet. Ett annat var att inte i kursupplägget ge studenterna tillräcklig anledning att inte enbart hålla sig till kompendiet.

Redovisning av enkatsvar

Teknik

1.

Har Du haft tillgång till dator under kursensgång?

2.

Om Ja, vilken typ?

3.

Har Du kunnat ta del av det webbaserade kursmaterialet?

4.

För att använda kursmaterialet på webben behövs webbläsaren
Netscape 4. Var detta ett problem för Dig?

5.

För att använda det webbaserade materialet var Du tvungen att göra vissa inställningar i Netscape 4. Var detta ett problem för Dig?

6.

Hade Du problem av tekniska karaktär med kursmaterialet?

Om Ja, vilka?

• Gärna stäng-knapp på alla nya fönster.
• Boken saknar index.
• Svar på tänkbara frågor ska finnas.

Studier

1.

Hur många timmar per vecka har Du genomsnittligt ägnat åt kursen (under den period Du var aktiv) ?

2.

Vilka veckodagar studerade Du företrädesvis

3.

Vid vilken tidpunkt studerade Du vanligtvis?

4.

Var har Du huvudsakligen bedrivit Dina studier?

5.

Har Du studerat tillsammans med någon annan?

Kursmaterialet

Kursmaterialet har bestått dels av ett tryckt kompendium, dels av ett webbmaterial som varit uppdelat i föreläsningar, lektioner och övningar (uppgifter med tips och svar).

1.

Har Du skaffat (eller haft tillgång till) kompendiet?

2.

Har Du laddat ned (delar av) webbmaterialet?

3.

Hur mycket har Du i Dina studier använt

4.

Vilket är Ditt samlade omdöme om

Frågelådan

Till kursen hörde en frågelåda på webben där Du kunde få hjälp med problem kring kursen.

1.

Har Du tittat på kursens frågelåda någon gång?

Resten av frågorna under denna rubrik besvaras bara om Du svarat JA på förra frågan.

1.

Har Du själv ställt någon fråga?

2.

Om Du svarade NEJ. Vad var den främsta anledningen?

• Jag har inte haft någon riktig fråga.
• Jag hade inte tillgång till Netscape 4.
• Jag tittade för att se om någon frågat om det jag undrade över. Om inte använde jag lektionerna i stället.

3.

Om Du svarade JA. Var Du nöjd med svaret?

4.

Om Du svarade NEJ. Vad var den främsta anledningen?

• Jag fick inget svar.
• Svaret var inte tillräckligt.

5.

Har Du några allmänna synpunkter på frågelådan (t.ex något som bör förbättras)?

• Förvånansvärt få frågor

Inlämningsuppgifterna

Under kursens gång fick Du fem omgångar med inlämningsuppgifter att lösa.

1.

Hur många av dessa löste Du (före tentamen den 19 januari)?

2.

I vilken utsträckning tycker Du att de var till hjälp i Dina studier?

3.

Hur stor del av Din studietid använde Du för att lösa dem?

4.

Vad tycker Du om antalet inlämningsuppgifter?

5.

Vad tycker Du om inlämningsuppgifternas svårighetsgrad?

6.

Vad anser Du om den respons Du fick på inlämningsuppgifterna?

7.

Besvaras bara om Du inte fullföljde inlämningsuppgifterna. Vad var främsta orsaken till detta?

• Jag avbröt studierna eftersom miniräknare inte fick användas.
• Jag slutade studera eftersom studievägledaren inte antsåg att kursen behövdes i min komplettering.
• Tidsbrist.
• Jag lämnade bara int två inlämningsuppgifter. Sedna hade jag inte tid för kursen.
• Kass bok. Uppgifterna saknade referenser till boken. Boken ologiskt uppställd.
• Bristande motivation. Jag fick jobb och har studerat tidigare i fyra år till maskiningenjör.
• Annat att stå i.

Till sist . . .

Har Du några allmänna synpunkter som kan hjälpa oss förbättra kursen? Alla kommentarer är varmt uppskattade!

• Tillåt miniräknare och formelsamling.
• Tack för en bra kurs!
• Jag tycker ni ska förklara vissa områden lite mera (i kompendiet). (Ni kanske gjorde det på webben.) Jag tror nämligen att den som int kan så mycket matematik kan uppleva att förklaringarna inte alltid tar med alla steg - de får svårigheter att följa med.
• Kursen kräver mycket tid. Jag tycker att man antingen ska göra inlämningsuppgifterna eller tentan. En distanskurs ska inte kräva mycket tid tycker jag. Det var intressant att läsa den här kursen, särskilt mär det gäller kursmaterialet på webben. Men tyvärr gav jag upp för tiden räckte inte till. Kursen är för tung, tycker jag.
• Tala om författaren på kompendiet!!!!!
• Jag gillade verkligen den här kursen. Det var annorlunda (för mig) och ''kul''. Jag har knapt varit i kontakt med webbmaterialet - och detta inte på grund av att jag inte skulle gilla det - utan för att det heltenkelt inte passade mig (med två småbarn hemma) att sitta framför datorn. Något jag uppskattade mycket var de trevliga och uppmuntrande svaren till inlämningsuppgifterna och att svaren kom så fort (dagen efter). deta stärker motivationen om den skulle vara dålig.
• Kursen betraktar jag som den lättaste jag läst vid högre studier. Däremot var detta bra för då har man kunnat reflektera och har dessutom användning av materialet och kunskaperna i mitt arbete som lärare. Kur kurs!
• Ett fåtal övningar kunde jag inte få att stämma med facit trots att jag var övertygad om att jag gjort rätt. Det är otroligt viktigt att det inte finns sådana fel i materialet.