Lösningar till tentamen i MAN011, Aritmetik och algebra, del 1, 98 01 05

3.
(b) Sätt x=31/3. Då gäller x3=3, dvs x3-3=0, så 31/3 är nollställe till x3-3, vars möjliga rationella nollställen är $\pm 1$ och $\pm 3$. Inget duger, så 31/3 är irrationellt.

4.

\begin{displaymath}
\begin{array}
{rcl}
0&=&z^{2}+(-5+3i)z+4-8i=(z+(-5+3i)/2)^{2...
 ...+3i)/2)^{2}-(25-30i-9)/4+4-8i=(z+(-5+3i)/2)^{2}-i/2.\end{array}\end{displaymath}

Sätt z+(-5+3i)/2=a+bi, där $a,\,b\in \mathbb R,$ och ekvationen blir

i/2=(a+ib)2=a2-b2+2abi.

Detta ger ekvationssystemet

\begin{displaymath}
\left\{\begin{array}
{rclr}
 a^{2}+b^{2}&=&1/2&\mbox{ (längd...
 ...realdel)}\  2ab&=&1/2&\mbox{ (imaginär del)}\end{array}\right.\end{displaymath}

Summan av de två första ekvationerna ger 2a2=1/2, dvs $a=\pm
1/2$. Deras skillnad ger 2b2=1/2, dvs $b=\pm 1/2$. Den tredje ekvationen ger att a och b ska ha samma tecken. Vi får alltså

\begin{displaymath}
a+bi=\pm (1+i)/2\end{displaymath}

och därmed

\begin{displaymath}
z+(-5+3i)/2=\pm (1+i)/2\Rightarrow z=(5-3i)/2\pm (1+i)/2\Rightarrow
z=\left\{\begin{array}
{r}
 3-i\  2-2i\end{array}\right.\end{displaymath}

Svar: $z=3-i,\,2-2i$.

5.
Sätt $x_{1}=x-10,\,y_{1}=y-13,\,z_{1}=z-1$ och ekvationen blir

x1+y1+z1=67.

Uppgiften är den samma som att bestämma antalet till denna ekvation där $x_{1},\,y_{1}z_{1}\geq 0$.

Vi tänker oss 67 ettor i rad och placerar in två streck. Antalet ettor före första strecket är x1, antalet mellan de två strecken är y1 och antalet efter det andra är z1. Antalet lösningar är alltså samma som antalet sätt att placera in två streck på 67+2 platser och sedan placera in ettor på de övriga, dvs

\begin{displaymath}
{69\choose 2}=69\cdot 68/2=69\cdot 34=2346.\end{displaymath}

Svar: 2346.

6.
Sätt t=x2, så att x6-3x4-9x2-5=t3-3t2=9t-5. Möjliga rationella nollställen är $t=\pm 1,\,\pm 5$. När t=5 får vi 125-75-45-5=0. Därmed delar t-5 polynomet enligt Faktorsatsen:

t3-3t2-9t-5=(t-5)(t2+2t+1)=(t-5)(t+1)2.

Detta ger

x6-3x4-9x2-5=(x2-5)(x2+1)2.

Möjliga rationella nollställen till x2-5 är $\pm 1,\,\pm
5$. Inget duger så x2-5 är irreducibelt i $\mathbb Q[x],$ medan $x^{2}-5=(x-\sqrt{5})(x+\sqrt{5})$ i $\mathbb R[x]$.

Eftersom $x^{2}+1\geq 1,$ om $x\in \mathbb R,$ är x2+1 irreducibelt i $\mathbb Q[x]$ och $\mathbb R[x],$ medan x2+1=(x-i)(x+i) i $\mathbb C[x]$.

Svar: $\begin{array}
{rcl}
 (x^{2}-5)(x^{2}+1)^{2}&\mbox{ i }& \mathbb
 Q[x]\  (x-\sq...
 ...(x-\sqrt{5})(x+\sqrt{5})(x-i)^{2}(x+i)^{2}&\mbox{
 i }&\mathbb C[x].\end{array}$

7.
Gruppen $D_{9}=\{r^{i}s^{j}\,\vert\,0\leq i\leq 8,\,0\leq j\leq 1\}$ har ordning 18. Enligt Lagranges sats har en delgrupp en ordning som delar 18.

Eftersom $5\,\not\vert\,18$ saknas delgrupp av ordning 5.

Elementen ris har alla ordning 2 ty

\begin{displaymath}
r^{i}sr^{i}s=r^{i}r^{-i}ss=1\cdot 1=1.\end{displaymath}

En delgrupp av ordning 9 kan inte innehålla ett element av ordning 2, ty $2\,\not\vert\, 9$. Enda möjliga delgruppen av ordning 9 är därför $C_{9}=\{r^{i}\,\vert\,0\leq i\leq 8\}$.

Av samma skäl kan en delgrupp av ordning 3 inte innehålla något av elementen ris. En sådan delgrupp är alltså en delgrupp till C9 som är cyklisk och därför har precis en delgrupp av ordning 3 (ty $3\,\vert\,9$).

En delgrupp av ordning 2 är det samma som ett element av ordning 2. Eftersom $2\,\not\vert\, 9$ har C9 inget element av ordning 2. Delgrupperna av ordning 2 är därför $\{1,\,r^{i}s\},\,0\leq i\leq
8$.

Svar:
9 av ordning 2
1 av ordning 3
  av ordning 5
1 av ornding 9.

8.
Antag att a=(5n-1)/(4n-1) är ett heltal. Detta ger (4n-1)a=5n-1. Räkning modulo 3 ger

\begin{displaymath}
(0\equiv(1)^{n}-1)a\equiv 2^{n}-1=(-1)^{n}-1\Rightarrow n \mbox{
 jämnt.}\end{displaymath}

Räkning modulo 5 ger

\begin{displaymath}
((-1)^{n}-1)a\equiv -1.\end{displaymath}

Men n ska vara jämnt, så $0\equiv0\cdot a\equiv -1\mbox{ mod
 }5$. Orimligt.

Svar: (5n-1)/(4n-1) är inte ett heltal för något enda positivt heltal.