Förslag till lösning av Inlämningsuppgifter III


1.
Vi gör radoperationer på systemets koefficientmatris och får

\begin{displaymath}
\left(
 \begin{array}
{rrrrr}
 1&2&0&4&1\\  2&0&2&3&1\\  3&1...
 ...{rrrrr}
 1&2&0&4&1\\  0&1&2&0&4\\  0&0&1&4&3\end{array}\right),\end{displaymath}

som är på trappstegsform. Ekvationssystemet är alltså ekvivalent med

\begin{displaymath}
\left\{
 \begin{array}
{rcrcrcrcrcl}
 x_{1}&+&2x_{2}&+& & &4...
 ...{5}&=&0\\  & & & &x_{3}&+&4x_{4}&+&3x_{5}&=&0\end{array}\right.\end{displaymath}

Löser vi detta nerifrån och upp får vi

\begin{displaymath}
\begin{array}
{rcl}
 x_{3}&=&x_{4}+2x_{5}\\  x_{2}&=&3x_{3}+...
 ...&3x_{2}+x_{4}+4x_{5}=3(3x_{4}+2x_{5})+x_{4}+4x_{5}=0\end{array}\end{displaymath}

Den allmänna lösningen är alltså

(x1,x2,x3,x3,x4,x5)= (0,3x4 +2x5,x4+2x5,x4,x5)=x4(0,3,1,1,0)+x5(0,2,2,0,1),

där x4 och x5 är godtyckliga i $\mathbb Z/5$. Olika val av x4 och x5 ger lösningar med olika koordinater på plats 4 och 5, så antalet lösningar är $5\cdot 5=25$.Vi ser att lösningsrummet genereras av $\mathbf v_{1}=(0,3,1,1,0)$ och v2=(0,2,2,0,1). De är också linjärt oberoende för vi får lösningen $\mathbf 0$ bara om x4=x5=0.

Svar: T.ex. (0,3,1,1,0) och (0,2,2,0,1). Antalet lösningar är 25.

2.
Vi gör radoperationer på (A|I) till (A'|I') på reducerad trappstegsform. Om A'=I, så är A inverterbar med inversen I'.

\begin{displaymath}
\left(
 \begin{array}
{rrr\vert rrr}
 1&2&1&1&0&0\\  3&4&1&0...
 ...  0&1&1&5&3&0\\  0&1&3&3&0&2\\  
 \end{array}\right)\rightarrow\end{displaymath}

\begin{displaymath}
\left(
 \begin{array}
{rrr\vert rrr}
 1&2&1&1&0&0\\  0&1&1&5...
 ...  0&1&0&6&1&6\\  0&0&1&6&2&1\\  
 \end{array}\right)\rightarrow\end{displaymath}

\begin{displaymath}
\left(
 \begin{array}
{rrr\vert rrr}
 1&0&0&4&3&1\\  0&1&0&6&1&6\\  0&0&1&6&2&1\\  
 \end{array}\right)\end{displaymath}

Vi löser ekvationen AXA-1=B genom att först multiplicera båda sidor med A-1 från vänster. Vi får då XA-1=A-1B. Multiplicerar vi sedan med A från höger får vi X=A-1BA:

\begin{displaymath}
X=\left(
 \begin{array}
{rrr}
 4&3&1\\  6&1&6\\  6&2&1
 \end...
 ...begin{array}
{rrr}
 2&6&1\\  4&4&6\\  6&1&1
 \end{array}\right)\end{displaymath}

3.
Vi bestämmer först matrisens egenvärden; vi ska bestämma för vilka $\lambda$ som $A-\lambda I$ inte är inverterbar. Radoperationer ger

\begin{displaymath}
\left(
 \begin{array}
{rrr}
 -\lambda&1&2\\  2&1-\lambda&1\\...
 ...2\lambda&2+2\lambda-\lambda^{2} 
 \end{array}\right)\rightarrow\end{displaymath}

\begin{displaymath}
\left(
 \begin{array}
{rrr}
 1&2&2-\lambda \\  0&1&2-\lambda...
 ...^{2}-(1+2\lambda)(2-\lambda^{2})
 \end{array}\right)\rightarrow\end{displaymath}

Vi ser att rangen är <3 precis när $0=2+2\lambda-\lambda^{2}-(1+2\lambda)(2-\lambda^{2})=
2\lambda^{3}+\lambda=2\lambda(\lambda^{2}+2)=2\lambda(\lambda-1)(\lambda-2)$.Egenvärdena är alltså $\lambda_{1}=0,$ $\lambda_{2}=1$ och $\lambda_{3}=2$.

Vi bestämmer en egenvektor $\mathbf v_{1}$ hörande $\lambda_{1}$. Vi ska ha $(A-\lambda_{1}I)\mathbf v_{1}=\mathbf 0$. Radoperationerna ovan ger

\begin{displaymath}
A-0I\rightarrow 
\left(
 \begin{array}
{rrr}
 1&2&2\\  0&1&2\\  0&0&0
 \end{array}\right),\end{displaymath}

$\mathbf v_{1}=(2,1,1)$ duger. Vi gör på samma sätt med $\lambda_{2}=1$ och $\lambda_{3}=2$. Radoperationer ger

\begin{displaymath}
A-I\rightarrow\left(
\begin{array}
{rrr}
 1&2&1\\  0&1&1\\  ...
 ...egin{array}
{rrr}
 1&2&0\\  0&1&1\\  0&0&0
 \end{array}\right),\end{displaymath}

så vi ser att $\mathbf v_{2}=(1,2,1)$ respektive $\mathbf
v_{3}=(2,2,1)$.Sätter vi nu

\begin{displaymath}
C=\left(
 \begin{array}
{rrr}
 \mathbf v_{1}&\mathbf v_{2}&\...
 ...egin{array}
{rrr}
 0&0&0\\  0&1&0\\  0&0&1
 \end{array}\right),\end{displaymath}

så har vi AC=CD. Eftersom egenvektorerna hör till olika egenvärden är C inverterbar.

Svar:

\begin{displaymath}
C=\left(
 \begin{array}
{rrr}
 \mathbf v_{1}&\mathbf v_{2}&\...
 ...egin{array}
{rrr}
 0&0&0\\  0&1&0\\  0&0&1
 \end{array}\right),\end{displaymath}

4.
Vi har $u(x)^{2}=\sum_{i}(i+1)x^{i},$ där $u(x)=\sum_{i}x^{i}=1/(1-x),$$\sum_{i}(1+i)x^{i}/(-2)^{i}=u(-x/2)^{2}$.

Multiplicerar vi u(-x/2)2=1/(1+x/2)2 med u(x)=1/(1-x) får vi en ny potensserie vars koefficient framför xn är $\sum_{i=0}^{n}(1+i)/(-2)^{i},$ enligt summeringsprincipen. Partialbråksuppdelning ger ansatsen

\begin{displaymath}
\frac{1}{(1-x)(1+x/2)^{2}}=\frac{A}{1-x}+\frac{B}{(1+x/2)^{2}}+\frac{C}{1+x/2}.\end{displaymath}

Handpåläggning ger A=4/9 och B=1/3. Insättning av x=0 (t.ex.) ger nu 1=4/9+1/3+C, så C=2/9.

Detta ger oss att

\begin{displaymath}
\begin{array}
{rcl}
u(x)u(x/2)^{2}&=&4u(x)/9+u(x/2)^{2}/3+2u...
 ...i}(i+1)x^{i}/(3(-2)^{i})+\sum_{i}2x^{i}/(9(-2)^{i}).\end{array}\end{displaymath}

Koefficienten framför xn blir alltså 4+(n+1)/(3(-2)n)-10/(3(2n)), så

\begin{displaymath}
\sum_{i=0}^{n}(1+i)/2^{i}=\frac{4}{9}+\frac{3n+5}{9(-2)^{n}}\end{displaymath}

Svar: $\sum_{i=0}^{n}(1+i)/2^{i}=4/9+(3n+5)/(9(-2)^{n})$.