$\textstyle\parbox{5cm}{Aritmetik och algebra\\  del 2, VT 98\\ ~~~ }$

Lösningar till inlämningsuppgifter 1


1.
(a)
Vi undersöker först om p(x)=x4+4x3+4x2+5x-2 har något rationellt nollställe. Enligt Faktorsatsen motsvarar ett sådant en faktor av grad 1. De möjliga rationella nollställena till p(x) är $\pm 1$ och $\pm 2.$ Vi ser genast att de negativa värdena är uteslutna. Vi har också $p(-1)=-6,\,p(-2)=-12.$ Därmed saknar polynomet faktor av grad 1 (och följdaktligen faktor av grad 3.)

Vi undersöker om polynomet är produkt av två polynom av grad 2 genom att ansätta p(x)=(x2+ax+b)(x2+cx+d), där vi kan förutsätta att $a,\,b,\,c$ och d är heltal eftersom p(x) är primitivt. Utveckling ger ekvationssystemet

\begin{displaymath}
\left\{\begin{array}
{rcl}
 4&=&a+c\\  4&=&b+ac+d\\  5&=&ad+bc\\  -2&=&bd\end{array}\right.
 \end{displaymath}

Den sista ekvationen ger $b=1,\,d=-2$ eller $b=-1,\,d=2,$ eller motsvarande där b och d byter plats. Det första alternativet ger 5=-2a+c i tredje ekvationen. Tillsammans med den första ger detta -1=3a, som saknar heltaslösning. Alternativet $b=-1,\,d=2$ ger 5=2a-c i tredje ekvationen. Tillsammans med den första ger detta $a=3,\,c=1.$ Vi ser att vi har en lösning till ekvationssystemt och därmed faktoriseringen

p(x)=(x2+3x-1)(x2+x+2)

där faktorerna är irreducibla eftersom p(x) saknar faktor av grad 1.

(b)
Vi undersöker om p(x)=x4+3x3+2x2+x+3 har faktor av grad 1. Enligt Faktorsatsen motsvarar en sådan ett rationellt nollställe. De möjliga rationella nollställena är $\pm 1$ och $\pm
 3.$ De positiva värdena är uteslutna. Vi har också p(-1)=2 och p(-3)=18. Polynomet saknar alltså faktor av grad 1 (och följdaktligen faktor av grad 3.)

Vi undersöker om polynomet är produkt av två polynom av grad 2 genom att ansätta p(x)=(x2+ax+b)(x2+cx+d) där vi kan förutsätta att $a,\,b,\,c$ och d är heltal eftersom p(x) är primitivt. Utvecklig ger ekvationssystemet

\begin{displaymath}
\left\{\begin{array}
{rcl}
 3&=&a+c\\  2&=&b+ac+d\\  1&=&ad+bc\\  3&=&bd\end{array}\right.
 \end{displaymath}

Den nedersta ekvationen ger $b=1,\,d=3$ eller $b=-1,\,d=-3,$ eller motsvarande där b och d byter plats. Det första alternativiet ger 1=3a+c i tredje ekvationen. Tillsammans med den första ger detta $a=-1,\,c=4.$ Men dessa värden strider mot den andra ekvationen. Alternativet $b=-1,\,d=-3$ ger -1=3a+c i tredje ekvationen. Tillsammans med den första ger detta $a=-2,\,c=5.$ Dessa värden strider mot den andra ekvationen.

Vi har därmed visat att p(x) är irreducibelt.

(c)
Vi använder Eisensteins kriterium med primtalet 13. Detta tal delar samtliga koefficienter i polynomet utom den ledande (som är 1.). Vi har nämligen $0=0\cdot 13,\,91=13\cdot 7,\,143=13\cdot
 11,\,156=13\cdot 12$ och $65=13\cdot 5.$ Vidare är det uppenbart att 132 inte delar 65. Enligt Eisensteins kriterium är polynomet därmed irreducibelt.

2.
Vi försöker först faktorisera nämnaren i $\mathbb C[x].$ Sätter vi x2=t har vi x6-3x4+4=t3-3t2+4, som har t=-1 som nollställe. Vi får faktoriseringen t3-3t2+4=(t+1)(t2-4t+4)= (t+1)(t-2)2=(x2+1)(x2-2)2. Med hjälp av konjugatregeln får vi

\begin{displaymath}
x^{6}-3x^{4}+4=(x-i)(x+i)(x-\sqrt{2})^{2}(x+\sqrt{2})^{2}=(x^{2}+1)(x^{2}+2)^{2},\end{displaymath}

som är faktoriseringen av nämnaren med irreducibla polynom i $\mathbb Q[x].$Enligt reglerna för partialbråks uppdelning finns rationella tal $A,\,B,\,C,\,D,\,E$ och F så att

\begin{displaymath}
\frac{2x^5-x^4-7x^3+x^2+9x+2}{x^6-3x^4+4}=\end{displaymath}

\begin{displaymath}
=\frac{A+Bx}{x^{2}+1}+\frac{C+Dx}{(x^{2}-2)^{2}}+
\frac{E+Fx}{x^{2}-2}\end{displaymath}

Vi multiplicerar båda sidor med x2+1 och sätter x=i (komplexa nollställen till polynomet) och får

2i=A+Bi

dvs A=0 och B=2. Vi multiplicerar båda sidor med (x2-2)2 och sätter $x=\pm \sqrt{2}$ och får

\begin{displaymath}
\left\{
\begin{array}
{rcl}
 \sqrt{2}&=&C+D\sqrt{2}\\  -\sqrt{2}&=&C-D\sqrt{2}\end{array}\right.\end{displaymath}

dvs $C=0,\,D=1.$ För att bestämma E och F sätter vi x=0 och x=1 (som vi väljer för att de är enkla att sätta in) och får

\begin{displaymath}
\left\{
\begin{array}
{rcl}
 1/2&=&-E/2\\  3&=&2-E-F\end{array}\right.\end{displaymath}

dvs E=-1 och F=0.

3.
Det gäller att visa att $x^{3}+3x-1\in\mathbb Q[x]$ är irreducibelt. Eftersom polynomet är av grad 3 räcker det att visa att det saknar faktor av grad 1, som motsvarar ett rationellt nollställe enligt Faktorsatsen. De möjliga rationella nollställena är $\pm 1$ och inget duger. Alltså är polynomet irreducibelt och $\mathbb
Q(\alpha)$ en kropp.

För att invertera bestämmer vi en största gemensam delare till polynomen $\alpha^{3}+3\alpha-1$ och $\alpha^{2}-\alpha+1$ med Euklides algoritm:

\begin{displaymath}
\begin{array}
{rcl}
 0=\alpha^{3}+3\alpha-1&=&(\alpha+1)(\al...
 ...\alpha^{2}-\alpha+1&=&(\alpha/3-1/9)(3\alpha-2)+7/9.\end{array}\end{displaymath}

Detta ger

\begin{displaymath}
\begin{array}
{rcl}
7/9&=&(\alpha^{2}-\alpha+1)-(\alpha/3-1/...
 ...=&(\alpha^{2}-\alpha+1)(8/9+2\alpha/9+\alpha^{2}/3),\end{array}\end{displaymath}

dvs

\begin{displaymath}
(\alpha^{2}-\alpha+1)^{-1}=8/7+2\alpha/7+3\alpha^{2}/7\end{displaymath}

4.
Det gäller att visa att $x^{2}+3x-1\in \mathbb Q[x]$ är irreducibelt. Eftersom polynomet är av grad 2 räcker det att visa att det saknar faktor av grad 1. En sådan motsvarar ett rationellt nollställe enligt Faktorsatsen. De möjliga rationella nollställena är $\pm 1$ inget duger. Alltså är $\mathbb
Q(\alpha)$ en kropp.

För att lösa ekvationen gör vi först en kvadratkomplettering och får

\begin{displaymath}
x^{2}-(1+\alpha)x-4+11\alpha=
 (x-(1+\alpha)/2)^{2}-(1+\alpha)^{2}/4-4+11\alpha=\end{displaymath}

\begin{displaymath}
(x-(1+\alpha)/2)^{2}-(1+2\alpha+1-3\alpha)/4-4+11\alpha=
(x-(1+\alpha)/2)^{2}-9/2+45\alpha/4.\end{displaymath}

Sätter vi $x-(1+\alpha)/2=a+b\alpha,$ där $a,\,b\in \mathbb Q$ ska vi lösa

\begin{displaymath}
(a+b\alpha)^{2}=9/2-45\alpha/4.\end{displaymath}

Utveckling ger ekvationssystemet

\begin{displaymath}
\left\{\begin{array}
{rcl}
 a^{2}+b^{2}&=&9/2\\  2ab-3b^{2}&=&-45/4\end{array}\right.\end{displaymath}

Multiplicerar vi den övre ekvationen med 5/2 och lägger till den undre får vi 0=5a2/2+2ab-b2/2 dvs 0=a2+4ab/5-b2/5=(a+2b/5)2-9b2/25=(a-b/5)(a+b). Vi har alltså a=b/5 eller a=-b. Det första alternativet ger i den första ekvationen en ekvations som saknar rationell lösning. Det andra alternativet ger $b=\pm 3/2$ och därmed

\begin{displaymath}
x-(1+\alpha)/2=a+b\alpha=\pm 3(1-\alpha)/2\end{displaymath}

dvs $x=2-\alpha$ och $x=-1+2\alpha.$