Lösningar Tentamen i MAN030 Flervariabelanalys, del 1, 03 03 24.

 
3. Mängen D som bestäms av $x^{2}+y^{2}\leq 1,$ $0\leq x$ är kompakt och funktionen är kontinuerlig på mängden. Den antar därför säkert ett största och ett minsta värde på mängden. Detta inträffar längs randen eller i stationära punkter i det inre av mängden. För stationära punkter löses

\begin{displaymath}
\left\{
\begin{array}{lclcl}
0&=&f'_{x}&=&2x(y-1)\\
0&=&f'_{y}&=&x^{2}-5y^{2}
\end{array}\right.
\end{displaymath}

Den första ekvationen ger x=0 eller y=1 som ingedera kan leda till inre punkt i mängden D. Stationära punkter i det inre saknas. Vi undersöker f längs den del av randen där x2+y2=1, $x\geq
0$. Uttrycket för den förenklas där till f=g(y)=y-8y3/3-1+y2, där $-1\leq 1$. Man har 0=g'(y), när y=1/2, y=-1/4. Detta ger de intressanta värdena

\begin{displaymath}
\begin{array}{rcr}
g(-1)&=&5/3\\
g(-1/4)&=&-55/48\\
g(1/2)&=&-7/12\\
g(1)&=&-5/3
\end{array}
\end{displaymath}

Längs den andra delen av randen är x=0 och $-1\leq y\leq
1$. Funktionen förenklar där till h(y)=f=-5y3/3 som är strängt avtagande. Eftersom g(1)=h(1) och g(-1)=h(-1) blir funktionen största värde 5/3 och det minsta blir -5/3.
 
Svar: 5/3 respektive -5/3.
 
4. Variabelbytet ger

\begin{displaymath}
\begin{array}{rcr}
f'_{x}&=&f'_{u}\cdot a+f'_{v}\cdot 1\\
f'_{y}&=& f'_{y}\cdot b+f'_{v}\cdot 0.
\end{array}
\end{displaymath}

Väljer man a=1 och b=-2 får man att 2f'x+f'y=f'v, så att ekvation blir f'v=0. Detta ger f=g(u), där g är en godtycklig deriverbar funktion. Detta ger f(x,y)=g(x-2y). Man ska ha x2=f(x,0)=g(x-0)=g(x), så f(x,y)=(x-2y)2.
 
Svar: f(x,y)=g(x-2y), där g är en godtycklig deriverbar funktion. Den speciella funktionen är f(x,y)=(x-2y)2.
 
5. Extrempunkter är stationära punkter eftersom funktionen är differentierbar. Dessa löser

\begin{displaymath}
\left\{
\begin{array}{rcl}
0&=&-2x+(y/2-1)(y^{2}-x^{2})\\
0&=&2y+(x/2-1)(y^{2}-x^{2})
\end{array}\right.
\end{displaymath}

Skilnaden mellan dessa ekvationer blir

0=(y+x)(2+(y-x)(x/2-y/2)),

som ger y=-x eller $y=x\pm 2$. Första fallet ger x=0 i första ekvationen, fallet y=x-2 ger i andra ekvationen 0=2x-4+(x/2-1)(-4x-4), som ger $x=\pm 2$. Fallet y=x+2 ger i andra ekvatione 0=2x+4+(x/2-1)(4x+4), dvs x=0. Totalt är de stationära punkterna (0,0), (2,0) och (0,2). Man har

\begin{displaymath}
\begin{array}{rcr}
f''_{xx}&=& (-2-4x(y/2-1)+(y^{2}-x^{2}...
...(2+4y(x/2-1)+(y^{2}-x^{2})(x/2-1)^{2})e^{xy/2-x-y}\end{array}
\end{displaymath}

I (0,0) är den kvadratiska formen Q=-2h2+2k2, som är indefinit. Sadelpunkt.

I (0,2) är Q=-2e-2(h2-2hk+k2)=-2e-2(h-k)2 som är negativt semidefinit.

I (2,0) är Q=2e-2(h2-2hk+k2)=2e-2(h-k)2 som är positivt semidefinit.

I de två sista punkterna fungerar inte metoden med kvadratisk form.

Vi gör variabelbytet

\begin{displaymath}
\left\{
\begin{array}{rcl}
u&=&y+x\\
v&=&y-x
\end{array}\right.
\end{displaymath}

Funktionen blir då

f=uve(u2-v2)/8-u=ueu2/8-uve-v2/8=g(u)h(v),

där g(u)=ueu2/8-u och h(v)=ve-v2/8. Vi har g'=(1+u2/4-u)eu2/8-u, eller g'=(1-u/2)2eu2/8-u som är >0 utom när u=2. Funktionen g är därför strängt växande. Detta visar att f saknar extrempunkter.
 
Svar: Extrempunkter saknas.
 
6. Linearisering av ekvationen kring lösningen (1,2,0) ger

4(x-2)+8(y-1)+7z=0,

där z kan lösas ut som funktion av x och y. Enligt inversa funktionssatsen är detta möjligt även i den ursprungliga ekvationen i närheten av (2,1,0). Vi ser att (1,2,z) löser ekvationen. Så inte i någon omgivning (1,2,0) kan ytan framställas som grafen till en funktion av x och y.
7. För differentierbarhet krävs kontinuitet. Eftersom

\begin{displaymath}
\frac{\sin xy}{\sqrt{x^{2}+y^{2}}}=\frac{\sin
xy}{xy}\frac{xy}{\sqrt{x^{2}+y^{2}}}\rightarrow 1\cdot0=0,
\end{displaymath}

när $(x,y)\rightarrow(0,0)$ ska a=0 för kontinuitet. (Vi har använt att $\sin t/t\rightarrow 1,$ när $t\rightarrow 0$ och att

\begin{displaymath}
\frac{xy}{\sqrt{x^{2}+y^{2}}}=\left\{\mbox{ PK }\right\}=r\cos t\sin
t\rightarrow 0,
\end{displaymath}

oberoende av t, när $r\rightarrow 0$.) Eftersom f då är konstant 0 längs axlarna är den partiellt deriverbar i origo med partialderivator båda =0. För att avgöra differentierbarhet ska vi undersöka det relativa felet

\begin{displaymath}
R(x,y)=\frac{1}{\sqrt{x^{2}-y^{2}}}\Big(\frac{\sin
xy-0}{\sqrt{x^{2}+y^{2}}}-(0,0)\cdot(x,y)\end{displaymath}

när $(x,y)\rightarrow(0,0)$. Polära koordinater och samma trick som ovan ger

\begin{displaymath}
R=\frac{\sin xy}{\sqrt{x^{2}+y^{2}}}\cos t\sin t
\end{displaymath}

som saknar gränsvärde oberoende av t när $(x,y)\rightarrow(0,0)$.
8. Eftersom $\arctan t/ t\rightarrow 1,$ när $t\rightarrow 0$ har vi $f=(\arctan x^{2}y /x^{2}y)(x^{2}y /\sqrt{x^{2}+y^{2}})\rightarrow
1\cdot 0=0,$ när $(x,y)\rightarrow (0,0),$ (eventuellt med hjälp av polära koordinater). Vi kan därför utvidga f kontinuerligt till origo genom att sätta f(0,0)=1. Vidare gäller att $\vert f\vert\leq \pi/2(x^{2}+y^{2})\rightarrow
0,$ när $\vert(x,y)\vert\rightarrow \infty$. Detta ger att f är likformigt kontinuerlig.


Jan-Alve Svensson
2003-03-24