Bedömning av den skriftliga
presentationen rapporten
Nedanstående kriterier för bedömning av den skriftliga rapporten följer i stort de kriterier som används vid Chalmers men är anpassade till betygsskalan U, G, VG. Kriterierna kan hjälpa examinator, handledare och studenter att konkretisera en rapports olika styrkor och svagheter och utnyttjas för avstämning examinators och handledares bedömningar i förhållande till olika kommunikativa funktioner i rapporttexten.
Här används fyra
nivåer och fyra dimensioner för bedömningsarbetet av kandidatarbetets skriftliga presentation. De två viktigaste dimensionerna är förståelse av innehåll och rapportens struktur.
Utöver dessa två dimensioner tar kriterierna hänsyn till språk, och till det faktum att en text gör ett omedelbart helhetsintryck, vilket påverkar läsaren.
De fyra dimensionerna poängbedöms var för sig. Dessa poäng viktas sedan samman enligt nedanstående tabell. Poängen avrundas så att rapporten tilldelas en heltalspoäng mellan 0 och 10.
Dimension Viktning Helhetsintryck 10% Innehåll och förståelse 60% Struktur 20% Språk 10% Sammanlagt betyg 100% Likväl som man
inte kan vara underkänd på någon del av kandidatarbetets helhet bör även
samtliga dimensioner av rapporten vara godkända. Att förståelsen
av innehållet har ämnesteoretiska förtecken är uppenbart och vi har försökt
uttrycka förväntningar om ämnesdjup i ämnesöverskridande termer vilket innebär
att fraser och aspekter kanske inte framstår som helt optimala för enskilda
ämnesområden. I kriterierna
görs skillnad på nivåer genom att verbendiskutera resp. kommentera används,
där ‘diskutera’ då är mer omfattande och bättre än ’kommentera’. Med andra ord refererar
‘kommentera’ till en ytligare och mer fragmentarisk diskussion.
Bedömningskriterier
Helhetsintrycketbedöms i samband
med den första genomläsningen och det intryck texten faktiskt ger då. Detta
intryck, som även omfattar ämnesförståelse eller korrekthet, bekräftas eller
omvärderas sedan vid den mera noggranna genomgången av texten då man arbetar
med övriga dimensioner.
Helhetsintryck |
|||
|
Syfte och struktur |
Ämnesbeskrivning |
Formalia |
8-10 |
Läsaren kan enkelt förstå textens syfte, struktur och innehåll tack vare en
tydlig innehållsförteckning, en informativ sammanfattning, en informativ
titel, effektiva figurer och tabeller och rubriker som är tydligt knuta till
textens tema. |
Ämnesbeskrivningen är mycket bra med en resultatanalys som är överskådlig
och väl sammankopplad med syfte och slutsats. Relevanta områden täcks in och
beskrivs på ett tydligt sätt. Dessutom är urval och omfång tydligt kopplade
till studiens syfte och övrigt innehåll i en välbalanserad rapport. |
Rapportens längd och formalia följer skrivanvisningarna och är effektivt
anpassade till uppgiften. Formalia förstärker läsandet. |
6-7 |
Det går att skaffa sig en uppfattning om vad texten handlar om, trots att
titel, innehållsförteckning, sammanfattning och rubriker inte ger en entydig
bild av textens syfte, struktur och innehåll. Ej heller figurer och tabeller
ger tillräckligt stöd. |
Ämnesbeskrivningen är bra. Många viktiga områden nämns men i vissa
avseenden är beskrivningen för smal eller för bred, vilket tyder på ett inte
helt konsekvent urval i förhållande till syfte och övrigt innehåll. Det
förekommer endast enskilda brister i resultathantering, men analys och
rapport ger trots dessa brister ett balanserat intryck. |
Längd och formalia följer huvudsakligen anvisningarna och men är inte alltid
effektivt anpassade och påverkar därför läsandet. Exempelvis kan någon
enskild rubrik vara föga informativ. |
4-5 |
Det är svårt att skaffa sig en uppfattning om vad texten handlar om med
hjälp av titel, sammanfattning, rubriker, innehållsförteckning, tabeller och
figurer. Detta kan exempelvis bero på att sammanfattningen inte beskriver
syfte och resultat eller att titel och rubriker är för allmänt hållna och
därmed inte speglar rapportens fokus. |
Ämnesbeskrivningen täcker vissa relevanta områden men har samtidigt
tydliga brister p.g.a. att beskrivningen av flera områden är otydlig
och/eller att den i vissa avseenden är för smal eller för bred. Resultat och
resultatanalys är otillräckligt sammankopplade och inte tydligt kopplade till
syfte och slutsats. Obalans i rapporten påverkar läsande och förståelse
negativt. |
Längd och formalia följer delvis anvisningarna men vissa brister finns,
exempelvis beträffande innehållsförteckning, layout och/eller sidnumrering. |
0-3 |
Titel, sammanfattning, innehållsförteckning, rubriker, tabeller och
figurer ger inte tillräckligt med vägledning för att läsaren ska kunna förstå
textens syfte, struktur och innehåll. |
Ämnesbeskrivningen är klart bristfällig p.g.a. att viktiga områden ej
beskrivs. Resultat och resultatanalys är inte lättillgängliga vid första
genomläsningen. Urvalet är uppenbart dåligt kopplat till syfte och övrigt
innehåll, och dessutom är balansen i rapporten tydligt bristfällig. |
Längd och formalia följer inte anvisningarna och tydliga brister finns
exempelvis beträffande innehållsförteckning, layout, och/eller sidnumrering |
Observera:
Den
ämnesteoretiska förståelsen och korrektheten belyses förutom genom argumentation
främst genom det sammantagna intrycket av kategorierna på nästa sida: Teori-
och metodval, Ämnesbeskrivning, Resultatredovisning, Analys i förhållande till
teori/metod, Kritiskt förhållningssätt till resultat, och Faktainsamling.
Innehåll och förståelse |
|||
|
Syftesformulering |
Relationen syfte –
resultatanalys –diskussion (röd tråd) |
Argumentation |
8-10 |
Syftet med studien framgår tydligt och är väl avgränsat. |
Slutsatserna är tydligt kopplade till och överensstämmer mycket väl med
resultatanalys och syfte / problemformulering. |
Argumentationen är saklig, välstrukturerad och väl avvägd. Den är
underbyggd av korrekt innehåll och relevanta referenser, och stöds av tydliga
exempel och av resultatredovisningen. |
6-7 |
Syftet med studien framgår men avgränsningen är något vid/otydlig. |
Slutsatserna är tydligt kopplade till resultatanalys och
syfte/problemformulering, men har ett delvis annat fokus än vad som anges i
syfte / problemformulering. |
Argumentationen är saklig men vissa brister finns vad gäller struktur och
stöd för de argument som förs fram. Skribenterna förmår anpassa styrkan hos
olika uttalanden för att föra argumentationen framåt. |
4-5 |
Syftet med studien är något otydligt eller ej klart avgränsat. |
Slutsatserna är endast indirekt kopplade till resultatanalys och syfte / problemformulering
men är inte tillräckligt förtydligade för läsaren. |
Argumentationen är saklig men otydligt strukturerad och skulle behöva
underbyggas tydligare med hjälp resultatredovisningen för att bli effektiv.
Vissa kategoriska uttalanden förekommer. |
0-3 |
Texten saknar såväl tydlig syftesformulering som klara avgränsningar. |
Ingen eller mycket svag koppling och överensstämmelse mellan slutsatser
och syfte/problemformulering. Ett annat problem kan vara att det syfte som
anges i inledningen ej överensstämmer med det som diskuteras i
diskussion/slutsatser |
Argumentationen är dåligt underbyggd. Uttalanden saknar stöd och alltför
många kategoriska uttalanden görs. |
Innehåll och förståelse |
|||||
|
Teori- och metodval |
Resultatredovisning |
Analys i förhållande till
teori/metod |
Kritiskt förhållningssätt till
resultat |
Faktainsamling |
8-10 |
Författarna intar ett kritiskt förhållningssätt till teori- och metodval
genom att reflektera över deras lämplighet i förhållande till den genomförda
studien. |
Redovisningen av resultat är korrekt och väl genomförd. Tillsammans med
urvalet av tabeller, figurer och exempel utgör resultatredovisningen en
övertygande helhet. |
Analysen av resultatet innehåller relevant tolkning och reflektion i
förhållande till teori och metod och andra studier. |
Författarna intar ett kritiskt förhållningssätt till de resultat de har
fått fram genom att diskutera deras relevans och eventuella konsekvenser av
dem. Författarna diskuterar även oklara och oväntade resultat och sin studies
relation till andra studier. |
En mycket väl genomförd faktainsamling av hög kvalitet. Källornas trovärdighet
och relevans är hög och källorna består huvudsakligen av vetenskapliga
publikationer. |
6-7 |
Författarna diskuterar teori- och metodval men de slutsatser som dras är
ej tillräckliga. |
Redovisningen av resultat är korrekt och väl genomförd men enstaka
brister påverkar helhet och trovärdighet. Vidare är samspelet mellan text,
figurer och tabeller ibland ofullständigt |
Analysen av resultatet kommenterar resultatet i förhållande till teori, metod
och/eller andra studier. |
Författarna kommenterar sina resultat och deras relevans/konsekvenser men
oklara och oväntade resultat samt andra studier kommenteras bara delvis. |
Bra faktainsamling men av något varierande kvalitet och omfång (dock
endast enskilda och begränsade brister). |
4-5 |
Författarna kommenterar valet av teori- och metod men drar inga egentliga
slutsatser kring teori- och metodval. |
Redovisningen av resultat är bristande och i enstaka fall inkorrekt.
Redovisningen försvårar läsandet. Både
helhet och trovärdighet kan ifrågasätts eftersom det krävs ett flertal
läsningar för att förstå helheten. Samspelet mellan texten, figurer och
tabeller är ofta ofullständigt. |
I analysen av resultatet nämns teori/metod men någon närmare koppling
mellan resultat och teori, metod eller andra studier görs ej. |
Författarna kommenterar sina resultat men går inte närmare in på
relevans/konsekvenser av resultaten och säger inget om oväntade och oklara
resultat eller andra studier |
Faktainsamling som i vissa avseenden är bra men som samtidigt visar på
klara brister. Detta kan bero på att ett enskilt avsnitt i texten baseras på
tveksamma källor eller att ett viktigt område är otillräckligt beskrivet p.g.a.
dåliga källor. |
0-3 |
Författarna reflekterar inte över teori- och metodval |
Ofullständig och inkorrekt resultatredovisning med stora brister som inte
begränsas till bristande samspel mellan text, figurer och tabeller. |
Inga försök att analysera resultaten i förhållande till teori, metod
eller andra studier görs. |
Författarna diskuterar inte relevans och konsekvenser av sina resultat. De
kommenterar inte heller oklara eller oväntade resultat eller relationen till
andra studier. |
Endast ett fåtal källor används. Alternativt är faktainsamlingen av
otillräcklig kvalitet, exempelvis p.g.a. den består av Internetkällor av låg
trovärdighet. |
Struktur |
||||
|
Kapitel och avsnitt |
Styckehantering |
Referenshantering |
Tabeller och figurer |
8-10 |
Hela rapporten är indelad i tydliga och väl avvägda kapitel, avsnitt och
stycken. |
Styckehanteringen är mycket god och följer tanken om en tanke/idé per
stycke och styckena har tydliga kärnmeningar. |
Referenshantering av tabeller, figurer och källor är korrekt och påverkar
inte läsningen. Eventuell parafrasering är mycket väl avvägd. |
Tabeller och figurer är placerade på lämpliga ställen i texten, har
försetts med tydliga och informativa tabell- respektive figurrubriker och är
väl kommenterade i texten. |
6-7 |
Rapporten är i huvudsak indelad i tydliga kapitel, avsnitt och stycken
men består i enstaka fall av mycket korta/eller långa kapitel som påverkar
balansen mellan delarna. |
Styckehanteringen är bra men vissa brister finns p.g.a. att vissa stycken
är korta och dåligt integrerade med övriga stycken och/eller att vissa
stycken innehåller flera teman utan att ha en sammanhållande kärnmening. |
Referenshanteringen är bra men enstaka brister i formalia förekommer.
Flera fall av uppenbar parafrasering men utöver det god referenshantering. |
Tabeller och rubriker är placerade på lämpliga ställen i texten men
tabell- och figurrubrikerna är något otydliga. Det finns enstaka tabeller och
figurer som är otillräckligt diskuterade i texten. |
4-5 |
Rapporten är indelad i stycken, kapitel och avsnitt men brister i
indelningen finns. Exempelvis är vissa stycken, avsnitt eller kapitel mycket
korta och det saknas därför balans mellan rapportens delar. |
Texten är indelad i stycken men vissa formella och innehållsliga fel
finns. Styckeindelningen är inte helt konsekvent. Dessutom är enstaka delar
uppdelade i många korta stycken, eller så innehåller texten stycken där flera
teman tas upp men där ingen sammanhållande kärnmening finns. |
Referenser till tabeller, figurer och källor finns men
referenshanteringen brister, exempelvis genom att någon enstaka källa saknas
i källförteckningen eller att källförteckningen innehåller formaliafel. Det
förekommer för många långa citat och/eller parafraser. |
Tabeller och figurer finns men är inte effektivt placerade i texten.
Dessutom är tabell- eller figurrubrikerna något otydliga. Det förekommer även
kosmetiska figurer och tabeller vars funktion är otydlig eller obefintlig |
0-3 |
Stora brister i stycke-, kapitel och avsnittshanteringen beträffande
omfattningen och relationen mellan olika delar. |
Stora brister i styckehanteringen både beträffande den formella
indelningen och innehållet i styckena. Den otydliga styckehanteringen gör att
det i flera fall är svårt att förstå vad ett stycke/avsnitt/kapitel handlar
om. |
Stora brister i referenshanteringen. Exempelvis saknas referenser till
tabeller/figurer i texten, och/eller flera källor saknas i källförteckningen.
Plagiering förekommer alltså. |
Tabeller och figurer är felaktigt placerade och/eller saknar tabell-
eller figurrubriker. Vidare saknas väldigt ofta förtydligande kommentarer i
texten. |
Notera:
Kriterier för
språk och stil nämner inte begreppet ‘flyt’. Denna svårfångade aspekt av
textproduktion är ett resultat av att faktorer såsom
språk och stil samverkar med struktur och innehåll på ett effektivt sätt för
att skapa en så effektiv läsupplevelse som möjligt. Det är alltså då man uppfattar brister i ‘flyt’
som man ser närmare till vilka faktorer eller aspekter som brister för att
texten ska flyta effektivt. Förhoppningen är att bristen på ‘flyt’ ska kunna
bekräftas/undvikas vid en närmare genomgång av texten med hjälp av samtliga
kriterier.
Språk och stil |
||||
|
Meningsbyggnad |
Ordval och begrepp |
Textens stil |
Korrektur |
8-10 |
Meningsbyggnaden är korrekt, formell och effektiv (inga ofullständiga
meningar). Endast få meningar med alltför komplex informationsstruktur
(svårlästa meningar). |
Rapporten präglas av korrekt ordval samt av att begrepp är väl anpassade
till texttypen och används på ett konsekvent sätt. |
Stilnivån är jämn och växlar inte mellan formell och informell stil.
Rapporten präglas av god medvetenhet om gällande stilkrav. |
Rapporten har noggrant korrekturlästs och innehåller ytterst få eller inga
syftnings-, konstruktions- eller stavfel. |
6-7 |
Meningsbyggnaden är bra och endast ett fåtal exempel på felaktig eller
bristande meningsbyggnad finns. I enskilda avsnitt förekommer meningar med
problematisk informationsstruktur. |
Ordval och begreppsapparat hanteras på ett rimligt sätt, och har
anpassats till texttypen. |
Rapportens stil ligger på korrekt nivå och skribenterna hanterar gällande
stilkrav med få eller inga undantag. |
Rapporten har korrekturlästs och innehåller få missar på ord- och
meningsnivå. |
4-5 |
Meningsbyggnaden är acceptabel trots flera fall av felaktig
meningsbyggnad. |
Rapporten fungerar med avseende på ordval och begreppsapparat, och är
till övervägande del anpassad till den förväntade läsaren och texttypen. |
Rapportens stil är något ojämn men uppfyller gällande stilkrav med
avseende på stilnivå. |
Rapporten har korrekturlästs men innehåller missar på ord- och
meningsnivå som försvårar läsningen. |
0-3 |
Texten innehåller många fall av felaktig meningsbyggnad, exempelvis
meningar utan subjekt och/eller meningar som endast består av bisatser. |
Rapporten är inkonsekvent med avseende på ordval och begreppsapparat och
anpassningen till texttyp är inte tillfredställande. |
Rapportens stil har uppenbara brister. Stilnivån är ojämn och flera utmärkande stilbrott präglar texten. |
Rapporten har inte korrekturlästs och innehåller genomgående så pass
mycket stav- och skrivfel att det stör och försvårar läsningen av texten. |