Bokprojekt MVE235 Matematisk orientering

Redovisningen skall

• vara 15-20 minuter lång,
• vara intressant att lyssna till för de kurskamrater som inte läst boken,
• ge en koncis men någorlunda rättvis överblick om vad boken handlar om, ett välmotiverat helhetsomdöme, samt helst också någon fördjupning kring något i boken som befunnits vara extra intressant (dessa tre saker kan givetvis gripa in i varandra i föredraget), samt
• framföras med ''gammaldags teknik'', dvs utan datorpresentation (godkända hjälpmedel är däremot svarta tavlan och/eller overheadprojektor).

Viktig deadline: Senast måndagen den 3 november behöver jag (OH) veta vilken bok som valts; meddela mig helst via epost. Inte fler än fyra studenter kan välja samma bok, så om fem eller fler skulle råka göra det låter jag några av dem göra om sitt val. ''Först till kvarn''-principen gäller här.

Därefter delar jag upp kursdeltagarna i åtta redovisningsgrupper, med ambitionen att skapa största möjliga spännvidd och variation i avhandlade ämnen inom varje grupp.

Bok att läsa och redovisa väljs från följande lista. De flesta kan beställas via nätbokhandlar. Ett bra redskap för att hitta lägsta möjliga pris är bokfynd.nu.

(Någon kanske finner sig redan ha läst en eller annan titel på listan, och känner sig frestad att som arbetsbesparande åtgärd välja en av dem. Jag rekommenderar inte ett sådant förfarande. Tag chansen att läsa något nytt!)

• [Obs fullbokad!] Edwin Abbott: Flatland. Den kanske mest klassiska boken (ursprungligen utgiven 1884) i den lite ovanliga genren ''matematisk skönlitteratur''. Boken finns i många upplagor, men se till att få den kommenterade och illustrerade upplagan med bl.a. Thomas Banchoff. Och se gärna filmen.
• William Byers: How Mathematicians Think. Intressant och lite provokativ matematikfilosofi.
• Keith Devlin: The Millennium Problems. Behandlar de sju problem som vid millenniskiftet utsågs till de mest framträdande olösta matematiska problemen.
• Marcus Du Sautoy: The Music of the Primes. Om Riemannhypotesen - det kanske mest omsusade av alla olösta matematiska problem.
• Ivar Ekeland: Mathematics and the Unexpected. Populärvetenskaplig introduktion till kaosteori och katastrofteori.
• Torkel Franzén: Gödel's Theorem - An Incomplete Guide to its Use and Abuse. Kanske den mest gedigna introduktionen till Gödels ofullständighetssats - ett oerhört djupt och vackert resultat om matematikens begränsningar.
• Ola Helenius och Karin Wallby (redaktörer): Människor och matematik. En antologi som ger möjlighet att sitfta bekantskap med många av de tongivande matematikerna i Sverige idag, och vad de arbetar med.
• Reuben Hersh (redaktör): 18 Unconventional Essays on the Nature of Mathematics. Matematikfilosofiska tankar av skiftande slag från 18 olika matematiker och filosofer.
• Douglas R. Hofstadter: I Am a Strange Loop. Liksom Franzéns bok behandlar denna Gödels ofullständighetssats, men den är mycket mer originell och personligt hållen, och syftar till att kasta ljus över vad mänskligt medvetande egentligen är.
• [Obs fullbokad!] Paul Nahin: Dr Euler's Fabulous Formula. En introduktion till komplex analys, mer lättsam än vanliga läroböcker.
• Peter Olofsson: Probabilities: the little numbers that rule our lives. Populärvetenskapligt om sannolikhetsteori.
• [Obs fullbokad!] John Allen Paulos: Innumeracy. En populärvetenskaplig klassiker med fokus på matematikens roll i vardagen.
• Roger Penrose: The Emperor's New Mind. Ett djärvt försök att knyta ihop Gödel och Turingmaskiner med kvantmekanik och frågor om mänskligt medvetande.
• David Ruelle: The Mathematician's Brain - A Personal Tour Through the Essentials of Mathematics and Some of the Great Minds Behind Them. Essäsamling av en av vår tids mest inflytelserika matematiker.
• David Salsburg: The Lady Tasting Tea: How Statistics Revolutionized Science in the Twentieth Century. Om statistikteori och -praktik, deras betydelse och deras enorma utveckling under 1900-talet.
• Alan Sokal och Jean Bricmont: Fashionable Nonsense. (Fashionable Nonsense är bokens namn i USA; i den brittiska bokutgivningen heter den Intellectual Impostures.) Att använda sig av matematiskt formelspråk för att imponera men utan att begripa sig på det själv är en dödssynd som även en del mycket hyllade tänkare gjort sig skyldiga till. Sokal och Bricmont plockar ned dem på jorden.
• Ian Stewart: From Here to Infinity. En brett upplagd populärvetenskaplig introduktion till modern matematik.
• Arild Stubhaug: Att våga sitt tärningskast. En biografi om den i flera avseenden mest inflytelserika svenske matematikern genom tiderna - Gösta Mittag-Leffler.
• Duncan Watts: Six Degrees: The Science of a Connected Age. ''Six degrees of separation'' syftar på idén att två personer vilka som helst är länkade till varandra via en bekantskapskedja av längd högst sex. Men är detta sant? Watts redogör för det heta forskningsområde som inspirerats av denna frågeställning.
• Robin Wilson: Four Colors Suffice. Den så kallade fyrfärgssatsen är lätt att formulera men förblev obevisad fram till 1976 då den bevisades av Kenneth Appel och Wolfgang Haken. Beviset väckte emellertid stor debatt då det inbegrep en datorberäkning så omfattande att den knappast låter sig kontrolleras för hand. Så vad menar vi egentligen med ett matematiskt bevis?