LAU150 VT 02

FÖRELÄSNINGAR

Laura Fainsilber (matematik) med lärarlaget

Presentation av kursen: Vad handlar den om? Vem är inblandad? Delar och helheten, förändringar sedan hösten.

Tid och plats: Torsdag 11 april, kl. 10.00-11.45, Stora Konsertsalen på Artisten (musikhögskolan, bakom Konstmuseet)

Jens Allwood (lingvistik): Introduktion

Kommunikation; matematik, språk och konst som kommunikativa redskap. OH bilder från föreläsningen.
Övningsuppgift: Välj ett moment ur något skolämne och beskriv hur man med användning av en kombination av matematik, konst och naturligt språk kan förstärka uppfattningen och förståelsen av ämnesmomentet ifråga.

Tid och plats: fredag 12 april, 10.00-11.45, RunAn i Chalmers kårhus, bredvid spåvagnhållplats Chalmers

Ference Marton (pedagogik): Lärandets nödvändiga villkor

När vi undervisar skall vi inte börja med frågan "Vad skall jag undervisa om?", och inte heller med frågan "Hur skall jag undevisa?",utan vi bör utgå från frågan "Vad vill jag att mina elever skall lära sig?"
Vi kan aldrig försäkra oss om att våra elever lär sig det som vi önskar att de lärde sig,men vi bör försäkra oss om att det är möjligt för dem att lära sig det. Vad eleverna än förväntas lära sig finns det vissa bestämda betingelser som måste finnas för att det skall kunna ske.Föreläsningen kommer att behandla två frågor. "Hur kan vi finna de nödvändiga betingelserna för en viss typ av lärande?" och "Hur kan vi som lärare bidra till att skapa de betingelserna?"

Instuderingsfrågor: Vad menade han? Kan Du ge nå't exempel? Kan Du ge nå't motexempel?

Tid och plats: måndag 15 april, 10.00-11.45, Konsertsalen på Artisten

Margareta Wallin Peterson (Zoologi, Naturvetenskapliga fakultet): Muntlig presentationsteknik

Hur lyckas man med att hålla ett bra och intressant föredrag? Genom att vara medveten om och arbeta med presentationsteknik blir du en bättre föreläsare. Presentationsteknik hjälper dig dessutom att genomföra seminarier, redovisningar av projekt, styrelsemöten mm. Konsten att skriva och presentera...
Tre frågor att tänka på: Vem är den bästa föreläsare du vet? Varför är ett föredrag dåligt? Varför är att hålla föredrag något av det värsta många människor vet?

Tid och plats: onsdag 17 april, 10.00-11.45, RunAn i Chalmers kårhus

Kerstin Norén (språk): Språkformer och förståelse

Skillnaden mellan formella språk, naturliga språk och fackterminologi. Språket i matematiska uppgifter och de tolkningsproblem det kan vålla.

Instuderingsfrågor (utgår från Fredrik Lindströms Världens dåligaste språk):
1. Vem eller vad bestämmer vad som är fint och fult i språket?
2. Kan och bör man hindra att språket förändras?
3. Finns det situationer då man bör rätta någons språkbruk?

Tid och plats: fredag 19 april, 10.00-11.45, RunAn i Chalmers kårhus

Lennart Olausson (Idehistoria): Grupparbete och grupprocesser

Tid och plats: måndag 22 april, 10.00-11.45, RunAn i Chalmers kårhus

Juliusz Brzezinski (matematik): Kunskap och kommunikation - Sifferdjävulens perspektiv

Var ligger gränsen för en lärares kunskaper som gör det möjligt att entusiasmera, inspirera och motivera eleverna till att uppskatta kunskapens värde? Hur kan vi bäst göra våra kunskaper tillgängliga för våra elever? Föreläsningen kommer att handla om kommunikationen mellan kunskapens bärare och samhället i historiskt perspektiv, om populariseringens möjligheter och svårigheter. Matematiken - dess roll i vår civilisation och dess relation till andra ämnen, språket och konsten kommer att exemplifiera våra slutsatser i samband med en del av de frågor som ställs ovan.
OH från föreläsningen, Populariseringsuppgift

Tid och plats: onsdag 24 april, kl. 10.00 - 11.45, RunAn i Chalmers kårhus

Elisabet Doverborg (pedagog): Att utmana små barns intresse för matematik

Är matematik något för små barn? Bl. a. kommer ett par forskningsstudier att presenteras vilka visar på att det inte i första hand är barns ålder som är avgörande för deras lärande i matematik, utan det är mer en fråga om vad läraren riktar deras uppmärksamhet mot. Om barn skall erövra matematikens värld krävs det en ständig interaktion mellan lyhörda lärare och barn som är eller blir intresserade när de upptäcker matematikens värld.

Frågor att fundera på efter föreläsningen:
Hur hjälper vi barn att utveckla positiva attityder till matematik?
Hur kan undervisningens uppläggning bidra till att stärka barnens tilltro till sin matematiska förmåga?
Hur kan vi möta traditionella krav och förväntningar på vad matematik "ska" vara?
Hur kan vi hjälpa barn att se samband mellan vardagsmatematik och skolmatematik?
Vad tycker du är viktigt att barnen lär sig i matematik under förskoleåren och de första skolåren?
Fundera över hur du kan utnyttja den matematik som barn möter hemma, under raster, på lektioner i hemkunskap, i bild, musik, idrott, slöjd, teknik samt i skogen, i matsalen, i kapprummet osv.
Vad ser du för möjligheter och svårigheter att arbeta med problem-lösning i grupp?
Diskutera olika sätt att arbeta med problemlösning i smågrupper.
Vilka fördelar kan finnas med att använda problem med många möjliga lösningar? Ser du några nackdelar?

Tid och plats: torsdag 25 april, kl. 10.00 - 11.45, RunAn i Chalmers kårhus

Carl-Axel Hall (tonsättare): Musik, upplevelse , proportion

Musik i ett socialt och/eller konstnärligt perspektiv. Det första konstnärliga outsägliga intryckets känslomässiga påverkan, gentemot konstens nyttofunktion och samhälleliga fostran.

Tid och plats: måndag 6 maj, kl. 10.00 - 11.45, Konsertsalen på Artisten

Torbjörn Lundh (matematik): Matematik i naturen

Fysiken har under århundraden dragit nytta av matematiken på ett fantastiskt sätt. Kanske är det snart dags för biologin att utnyttja matematikens formskapande förmåga för att förklara det som inte står i generna?
Jag kan inte låta bli att fortfarande förundras över tomtenissens schackrutiga färg som visas på tv varje julafton. Att ordning spontant skulle kunna uppstå ur oordning! Ändå är det detta som sker med ett befruktat ägg som under upprepad delning ska bli en ny individ.

Tid och plats: måndag 6 maj, kl. 13.15 - 15.00, RunAn i Chalmers kårhus

Bengt Johansson (Nationellt Centrum för Matematikutbildning): Matematik som ämne för utbildning - ett historiskt perspektiv

Från 1600-talet och framöver... I min föreläsning kommer jag också att berätta om de stora svängningar som skett efter "sputnikkrisen" fram till våra dagar - och lite om vilka förändringar som kanske kan komma framöver.

Peter Jagers (matematisk statistik): Matematik i samhället

Att överheten borde kunna räkna -- men inte alltid kan --- det förstår och vet vi alla: planera daghem och skolplatser, ana sig till behovet av lärare mer än ett halvår i förväg, reglera torskfisket. konstruera pensions- och skattesystem... Men även den som ska vara överhetens överhet i ett demokratiskt samhälle, den enskilde medborgaren, måste kunne tänka matematisk, och inte minst statistisk, för att kunna föstå vad som som är slump och vad som betyder något, och se vad som är rimligt och vad som är absurt.