Aktuella meddelanden
Inga fler tentor kommer att gå i SJM001. Jag hänvisar till SJM002 istället.

Här är tentan från den 28/10 med lösningar.
Här är omtentan från den 22/12 med lösningar.
Här är omtentan från den 18/8 2017 med lösningar.
Här är omtentan från den 21/12 2017 med lösningar.
Här är omtentan från den 24/8 2018 med lösningar.
Här är omtentan från den 9/1 2019 med lösningar.
Här är omtentan från den 23/8 2019 med lösningar.

Välkommen till kursen! Schemat hittar du här.

Vi kommer att dela in oss i två övningsgrupper. På måndagen efter föreläsningen: gå till Svea 215 om ditt efternamn börjar på A-K, och till Svea 219 om du hör till resten av alfabetet.

Anteckningar från mittmötet med studentrepresentanterna:
- Det kom önskemål om att Elin och Edvin ska samordna sig bättre så att det inte blir olika förklaringar på övningarna. Vi ska försöka göra det!
- Några ville att man skulle kunna redovisa på något annat sätt om man missar kryssuppgifter, men tyvärr, vi gör inte så. Däremot har jag nu "lagt till mellanstegen" i skalan för bonuspoängen så att man inte missar lika mycket om man missar en gång. Väsentligen blir det då ett bonuspoäng för varje tillfälle, om man har gjort alla uppgifter till varje gång. Se nedan för förklaring.
Lärare
Kursansvarig, föreläsare och övningsledare: Elin Götmark (elin vid chalmers.se)
Övningsledare: Edvin Wedin
Kurslitteratur
Kurslitteraturen säljs som ett kompendium Nautisk matematik på bokhandeln Kokboken på Lindholmen.

Början av kompendiet är två kapitel ur kursmaterialet till webkursen Sommarmatte del 1 - denna länk går till hela detta kompendium för den som vill repetera/lära sig mera. Materialet är delar av gymnasieskolans matematik, och syftet är att "värma upp" inför högskolestudier. Kanske kan detta komma till användning även inför andra kurser i programmet. Kanske kan exempelvis logaritmlagarna behövas i något sammanhang, och då finns de att repetera i Sommarmatte.

Lite om innehållet i de olika delarna av kurskompendiet:
Kapitel 1 och 2 är repetition och fördjupning av gymnasiematten, och behandlas i de fyra första föreläsningarna. Ni kommer inte få direkta uppgifter på kapitel 1 och 2 på sluttentan, även om det förstås behövs som grund för många beräkningar där. Saker som inte ingår: i avsnitt 1.4 behöver ni inte kunna omvandla mellan bråkform och decimalform. I 1.4.1 ska ni kunna reglerna för att räkna med olikheter, men behöver inte bry er om mängdbeteckningarna (som i uppgift 1.4.1a). I 1.5 ska ni veta vad absolutbelopp är, men det är inte så viktigt att kunna räkna alla övningsuppgifter. I 1.8 ingår det mesta av materialet, fast ni kommer t ex aldrig att behöva använda allmänna konjugatregeln och vi ska inte räkna de mer avancerade uppgifterna. Det viktiga där är att kunna multiplicera ihop och faktorisera olika uttryck, förkorta i rationella uttryck, och använda kvadrerings- och konjugatreglerna.

Kapitel 3 behandlar plan trigonometri, vilket till större delen är nytt om man avslutat sina gymnasiestudier i matematik med Matte 3b eller gamla Matte C. Kapitel 4 handlar om vektorer, som man kan ha berört något i gymnasiematten. Slutligen kapitel 5 är en kort introduktion i sfärisk trigonometri, avsedd att förbereda för kommande navigationskurs. Eftersom en del figurer kan vara lättare att tolka i färg, så finns kapitel 5 här också i färg (ingår förstås i kompendiet, men utan färg).

En rättelse av facit till Nautisk matematik, kapitel 5: på 8(a) står longituden 3 grader 37 minuter, ska vara 4 grader 37 minuter. På 8(b) står longituden 34 grader 5 minuter, skall vara 35 grader 5 minuter.
Program
Föreläsningar:
Datum:
Avsnitt
Innehåll
29/8
1.1-1.2
Räkning med naturliga tal och heltal, bråkräkning.
31/8
1.3-1.7
Potenser med heltalsexponent, reella tal, absolutbelopp, kvadratrötter, potenser med rationell exponent.
5/9
1.8, 2.1
Algebraiska omskrivningar. Ekvationer av första graden, funktionsbegreppet.
7/9
2.1-2.2
Ekvationer av första och andra graden, funktionsbegreppet.
12/9
3.0-3.1 Trigonometri: inledning och trigonometri i rätvinkliga trianglar.
16/9
3.2-3.3 Trigonometri i rätvinkliga trianglar och för allmänna vinklar.
19/9
3.3-3.4
Trigonometri i allmänna trianglar, areasatsen, sinus- och cosinussatserna.
21/9
3.5-4.2 Grafritning av sinus- och cosinuskurvor. Räkneoperationer med vektorer.
26/9
4.2-4.4 Räkneoperationer med vektorer, baser och koordinater, skalärprodukt
30/9
4.4, 4.6 Skalärprodukt, strömtriangeln.
3/10
4.6-5 Strömtriangeln, sfärisk trigonometri.
7/10
5
Sfärisk trigonometri.
10/10
5
Sfärisk trigonometri.
12/10
reserv

17/10
repetition

19/10
repetition

Det kan hända att det blir förskjutningar i materialet ovan; då uppdaterar jag hemsidan.

Rekommenderade övningsuppgifter:
Kapitel
Uppgifter
1
1.1.1a, 1.1.2ab, 1.1.3a, 1.2.1acde, 1.2.2a, 1.2.3ac, 1.2.4a, 1.2.5a, 1.3.1bcef, 1.3.2ab, 1.3.3ab, 1.3.4a, 1.5.1ab, 1.5.2a, 1.6.1abce, 1.6.2ac, 1.7.1abcd, 1.8.1a, 1.8.2a, 1.8.3a, 1.8.4ab, 1.8.5a, 1.8.6a, 1.8.9b, 1.8.11c
2
 2.1.1abf, 2.1.2a, 2.2.1ade, 2.2.2a, 2.2.4a
3
1, 2, 3, 4, 13, 14, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 15, 16, 17, 18*, 19, 20, 21, 22
4
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 (gör så många deluppgifter du känner att du behöver på 5-7), 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 25, 26, 27, 28
5
1abcd 2acefh, 3ac, 4, 5, 6, 7, 8a, 8b*, 9
Datorlaborationer och övningar med Matlab
Inga datorlaborationer ingår i kursen, det som står nedan är bara standardmaterial som finns på alla matematikkurshemsidor.

Referenslitteratur:
  1. Material (utvecklat av MV) som ger en kortfattad introduktion till Matlab
  2. Holly More, MATLAB for Engineers
    Ger en introduktion till Matlab och kräver inledningsvis ingen matrisalgebra. Är utmärkt för självstudier.
  3. Per Jönsson, MATLAB-beräkningar inom teknik och naturvetenskap
    Kräver kunskaper i Matrisalgebra. Innehåller lite mer avancerade övningar och modelleringsuppgifter. Är utmärkt som referenslitteratur/uppslagsbok.
Kurskrav
Kursens övergripande mål finns angivna i kursplanen (sök på kurskoden). Mera detaljerade mål här.

I kapitel 1 och 2 är målet att du ska öva på att räkna (du behöver alltså inte lära sig några bevis och kan hoppa över en del av de mer teoretiska delarna). Här är en lista på tekniker som du behöver kunna:
- primtalsfaktorisera tal (ex: övning 1.1.2)
- använda de fyra räknesätten och kunna prioriteringsreglerna bland dessa (ex: övning 1.1.3)
- dela heltal med varandra och ta fram kvot och rest, antingen med liggande stolen eller annan liknande metod (ex: övning 1.1.1)
- förkorta bråk så långt det går (ex: övn 1.2.1a,b)
- bråkräkning, dvs kunna addera, multiplicera och dividera bråk (ex: 1.2.2, 1.2.3)
- räkna med heltalspotenser (ex: övningarna i 1.3.4)
- avgöra om ett tal är mindre än eller större än ett annat tal
- använda de grundläggande räknereglerna för olikheter (den andra, tredje och fjärde i listan på sidan 27 är viktigast)
- räkna med rötter (ex: 1.6.1-1.6.2)
- räkna med potenser som har bråk som exponent (ex: övn 1.7.1)
- skriva om uttryck med symboler i med hjälp av olika räkneregler (ex: övn 1.8.1-1.8.8)
- veta vad en funktion är
- veta vad en ekvation är och vad det betyder att två ekvationer är ekvivalenta
- kunna lösa förstagradsekvationer (ex: övn 2.1.1-2.1.2)
- kunna lösa andragradsekvationer (ex. övn 2.2.1)

I kapitel 3 bör du kunna:
- använda likformighet i trianglar för att räkna ut sidors längder (ex: övning 3.1)
- veta hur längdskala, areaskala och volymskala förhåller sig till varandra
- räkna med Pythagoras sats (ex: övning 3.4)
- definitionerna för sinus, cosinus och tangens både i rätvinkliga trianglar och för godtyckliga vinklar
- känna igen sinus- och cosinusvärdena för några vanliga vinklar
- solvera rätvinkliga trianglar, dvs räkna ut deras sidor och vinklar med hjälp av given information och definitionerna för sinus, cosinus och tangens (ex: övning 3.5)
- ta fram alla lösningar till trigonometriska ekvationer och avgöra vilka lösningar som är relevanta för ett givet problem (ex: övning 3.12)
- använda sinus-, cosinus- och areasatserna för att beräkna sidor, vinklar och areor för trianglar (ex: övning 3.12)
- förstå hur siffrorna A, B, C påverkar grafen till kurvan A*sin(Bx + C) och A*cos(Bx+C) jämfört med vanliga sinus- och cosinuskurvor (ex: övning 3.19)

I kapitel 4 bör du kunna:
- räkna med vektorer med hjälp av addition och multiplikation med skalär (ex: övning 4.1, 4.7)
- räkna ut längden av en vektor (ex: övning 4.10)
- räkna ut skalärprodukten av två vektorer och och vinkeln mellan två vektorer (ex: övning 4.13)
- använda vektorräkning och trigonometriska samband för att räkna med strömtrianglar (ex: övning 4.25-28)

I kapitel 5 bör du kunna:
- veta vad storcirklar, storcirkelbågar, småcirklar, meridianer och sfäriska trianglar är
- förstå hur latitud- och longitudsystemet fungerar
- räkna ut sidor och vinklar i sfäriska trianglar med sfäriska sinus- och cosinussatserna
- lösa problem med storcirkelnavigering på jordklotet
Kryssuppgifter
Varje vecka kommer vi att ha så kallade kryssuppgifter, som kan ge bonuspoäng till tentan, men de är inte obligatoriska. Det går ut på att ni får en lista på uppgifter som ni förbereder, och på lektionen kryssar ni i de ni har förberett. För varje uppgift slumpar vi ut en person bland de som kryssat som får gå fram och räkna uppgiften på tavlan, och vi diskuterar sedan uppgiften gemensamt efteråt. Tanken är att man lär sig bättre när man förklarar saker för andra och är mer aktiv själv, jämfört med ett mer passivt lärande när man bara sitter och lyssnar. Tänk alltså igenom hur du ska förklara lösningen för de andra, t ex genom att motivera vad det är för räkneregler du använder. De andra kan också ställa frågor till dig. Räknar du fel är det inte hela världen, det händer alla och är ett bra tillfälle att fånga upp missförstånd! Använd inte miniräknare när du redovisar uppgifterna i de två första omgångarna kryssuppgifter.

Vi gör detta varje vecka med start 5/9 och slut 12/10, se datum nedan. 33 % kryssade uppgifter ger 2 bonuspoäng, 66 % ger 4 bonuspoäng och 100 % ger 6 bonuspoäng.
ÄNDRING, 11/10: Efter synpunkter lägger vi till mellanstegen så att bonuspoängen blir:
1/6 av kryssuppgifterna ger 1 bonuspoäng,
2/6 av kryssuppgifterna ger 2 bonuspoäng,
3/6 av kryssuppgifterna ger 3 bonuspoäng,
4/6 av kryssuppgifterna ger 4 bonuspoäng,
5/6 av kryssuppgifterna ger 5 bonuspoäng,
alla kryssuppgifterna ger 6 bonuspoäng.

Detta är en förbättring av villkoren!

Om någon är uppenbart oförberedd på en uppgift (alltså har fuskat genom att kryssa i utan att förbereda sig) så kommer jag stryka alla uppgifter som den personen har kryssat under det övningstillfället.

Kryssuppgifter till 5/9
Kryssuppgifter till 12/9
Kryssuppgifter till 21/9
Kryssuppgifter till 30/9
Kryssuppgifter till 7/10
Kryssuppgifter till 17/10
Examination
Tentan omfattar cirka 8 uppgifter och ger högst 50 poäng plus eventuell bonus. För godkänt krävs 20 p, för 30-39 p ges betyg 4, däröver ges betyg 5 (gränserna är inklusive bonus).
Formelblad som medföljer tentan.

På tentan är typgodkänd miniräknare tillåtet hjälpmedel. Typgodkända är alla modeller som börjar med:
Casio FX82..., Texas TI30..., Sharp ELW531...
Rutiner kring tentamina
I Chalmers Studentportal kan du läsa om när tentor ges och om vilka regler som gäller kring att tentera på Chalmers.

Vid tentamen ska du kunna uppvisa giltig legitimation och kvitto på erlagd kåravgift.

Meddelande om resultat får du med epost, som skickas automatiskt när resultaten är registrerade. Alternativt kan du gå till Ladok via inloggning i Studentportalen.

Granskning vid ordinarie tentamen:
Då det är praktiskt möjligt ordnas ett separat granskningstillfälle av tentamen. Tidpunkt för detta meddelas på kurshemsidan. Den som inte kan delta vid granskningen kan efter granskningstillfället hämta och granska sin tenta på Matematiska vetenskapers studieexpedition, se information om öppettider. Kontrollera att Du har fått rätt betyg och att poängsumman stämmer. Eventuella klagomål på rättningen ska lämnas skriftligt på expeditionen, där det finns en blankett till hjälp.

Vid omtentamen:
Tentorna granskas och hämtas ut på Matematiska vetenskapers studieexpedition, se information om öppettider. Eventuella klagomål på rättningen ska lämnas skriftligt på expeditionen, där det finns en blankett till hjälp.
Kursutvärdering
I början av kursen bör minst två studentrepresentanter ha utsetts för att tillsammans med lärarna genomföra kursutvärderingen. Utvärderingen sker genom samtal mellan lärare och studentrepresentanter under kursens gång samt vid ett möte efter kursens slut då enkätresultatet diskuteras och rapport skrivs.
Se följande mall för Utvärdering av kurser i studentportalen.
Gamla tentor
Tenta 2016-08-22 med lösningar.
Tenta 2016-05-28 med lösningar.
Tenta 2016-03-14 med lösningar.
Tenta 2015-08-24 med lösningar.
Tenta 2015-06-01 med lösningar.
Tenta 2015-04-15 med lösningar.
Tenta 2014-08-18 med lösningar.
Tenta 2014-06-02 med lösningar.