Här kommer det att finnas all information och kompletterande material för kursen

Flervariabelanalys F, MVE035, 4p, vt08, lp3

Examinator och föreläsare
Bernhard Behrens, tel 772 3573, mottagning: måndagar 12.00-13.00 (MV, rum L2069)
                                                      extramottagning: on 12/3 och to 13/3 kl. 12-14.
Övningsledare: grupp a, c: Bernhard Behrens, grupp b, d: Johan Berglind
kursutvärderare: Henrik Gustafsson henrgu@student.chalmers.se och                             
                              Anton Johansson joanto@student.chalmers.se                        
Kurslitteratur
Persson/Böiers
: Analys i flera variabler samt tillhörande övningar (Lund, senaste upplaga)
Instuderingsuppgifter
Några (mot)exempel av intresse ((ö-) tenta uppgifter!!)
Repetitionsfrågor
Övningsuppgifter till kap 9/10
Lösning till ö 4.20
Kort om PDE (partiella differentialekvationer)
Litteraturtips
Föreläsningsanteckningar  av Christian von Schultz från 2005
Kort kursbeskrivning samt planering finns på schemat, utförlig  kursbeskrivning se nedan ("dag-för-dag-planering").
Tidsschema för lp3 (med alla kurser) finns här
Övningstentan är rättad,
ges tillbaka må 25/2, kl 16.00 i GD, finns därefter hos mig och ges tillbaka med marstentan.
tesen, lösningar, resultat
Tentan (08-03-14) ges tillbaka må 31/3 kl. 12.46 i GD, tesen, lösningarna, resultat
Tentan 08-08-25: tesen, lösningar
Tentan 09-01-14: tesen, lösningar  (hämta ut din tenta från expeditionen kl. 9.30-13.00!!)
aug08Preliminärt program för föreläsningarna
dag-för-dag-planering:
må 21/1: Vi definierar partiella derivator för rellvärda funktioner; "partiellt deriverbar" medför dock inte "kontinuerlig", det rätta deriverbarhetsbegreppet visar sig vara  "differentierbarhet". Vi visar kedjeregeln. 
on 23/1
: Vi tillämpar kedjeregeln för att lösa partiella differentialekvationer via nya variabler. Vi visar: C1 medför differentierbar, differentierbar medför kontinuerlig. Sedan definierar vi operatorn grad  som generaliserar deriverings-  operatorn D (kedjeregeln och differentierbarhet blir enkla, gradf=0 medför att f är konstant på  bågvis sammanhängande mängder). Vi definierar riktningsderivatan och visar hur den fås med grad, att gradf anger den riktning i vilken funktionsvärdena växer snabbast samt att gradf är vinkelrät mot nivåkurvor/nivåytor.
to 24/1: Vi börjar med max-min-problem: vi definierar (lokal) extrempunkt, stationär punkt och sadelpunkt och visar att (för part. deriverbara funktioner) extrempunkter är stationära. Vi härleder Taylorutvecklingen av funktioner av flera variabler.  
PB: 2.1-2.6
viktigt:
Repetera: geometrisk vektor
i Rn: längd, avstånd, skalärprodukt; inre punkt, randpunkt, randen till en mängd i Rn; öppen mängd, sluten mängd; kompakt mängd; bågvis sammanhängande mängd. Vad är ett fält, ett fälts koordinatfunktioner? Vad är en nivåkurva? Hur kan man åskådliggöra fält resp. reellvärda funktioner av två variabler? Hur definieras (och beräknas) gränsvärde, kontinuitet? Vad är de polära koordinaterna? Vilka egenskaper har kontinuerliga funktioner? Taylorutveckling av funktioner i en variabel.
Nytt:
Hur defineras och vad ger de partiella derivatorna? Vad är en differentierbar funktion? Kan du visa att differentierbarhet medför kontinuitet och att C1 medför differentierbarhet? Hur defineras (beräknas) tangentplan (för funktionsyta, för nivåyta)? Kan du (bevisa, tillämpa) kedjeregeln?
Vad är gradientvektorn till en funktion? Vad ger den? Vilka egenskaper har den?
Kan du härleda Taylorutvecklingen av funktioner av flera variabler? Vad är en lokal extrempunkt, en stationär punkt, en sadelpunkt? Kan du visa att inre extrempunkter är stationära om funktionen är part. deriverbar? Gäller omvändningen?
Räkna instud.uppg. 1, 2a,b1 och exemplen
må 28/1: Vi inför det viktiga begreppet (positivt definit, negativt definit, indefinit) kvadratisk form och tillämpar Taylorutvecklingen för att karaktärisera stationära punkter.
on 30/1: Vi definierar funktionalmatris, funktionaldeterminant och differential och ser hur enkelt "differentierbarhet" och kedjeregeln blir för fält och diskuterar inversa  funktionssatsen.
to 31/1: Vi motiverar implicita funktionssatsen och börjar med dubbelintegraler som vi motiverar geometriskt (volymen av "området under en funktionsyta") så som vi gjorde för enkelintegraler ("arean av området under en funktionskurva").
PB: 2.6, 2.7, kap3, 6.1-6.3

viktigt:
Vad är en (positivt definit, negativt definit, indefinit) kvadratisk form? Hur kan karaktären hos stationära punkter bestämmas? Definition av funktionalmatris/determinant, differential. Funktionaldeterminant för polära och för sfäriska koordinater. Vad menas med att ett fält är differentierbart? Cm? lokalt bijektivt i en punkt? Inversa och implicita funktionssatsen.
Repetera: matrisräkning, determinant!
Vad är en integrerbar funktion av två variabler?
Repetera:
Integrering!
Räkna instud.uppg. 3a
må 4/2: Vi definierar nollmängd och mätbar mängd, behandlar integreringsregler och visar hur man beräknar dubbelintegral via itererad integration (väldigt åskådligt: skivformeln!).
on 6/2: Vi behandlar integration över standardområden och "koordinatbyte" och upptäcker funktionaldeterminantens geometriska betydelse. Vi motiverar utförligt variabelsubstitution i dubbelintegraler och räknar exempel.
to 7/2: Vi definierar generaliserad dubbelintegral (konvergens, divergens, absolutkonvergens) m.h.a. uttömmande följder och räknar exempel, bl.a. integralen av exp(-x2) över R. Sedan  börjar vi med trippelintegral.    PB: 6, 7, 8
viktigt:
Vad är en nollmängd, en mätbar (= kvadrerbar) mängd? Satsen om itererad integration. Integration över standardområden. Vad är den geometriska betydelsen av funktionaldeterminanten? Hur funkar variabelsubstitution för dubbelintegraler? Vad är en uttömmande följd, en (divergent, konvergent, absolutkonvergent) generaliserad dubbelintegral? Kan du beräkna exp(-x2) över hela reella axeln? 
Du lär dig att integrera
genom att räkna många exempel. Gå igenom först samtliga exempel vi räknade på tavlan och samtliga exempel i boken (="typtal med lösningar")!
Räkna instud.uppg. 4,  övningstentor!!
må 11/2: Vi härledar rymdpolära koordinater och deras funktionaldeterminant, nämnar tillämpningar av integral: massa, tyngdpunkt, moment och räknar exempel.
on 13/2: Vi börjar med kurvintegral av ett fält längs en kurva som vi motiverar med "arbete"; vi visar att den är oberoende av kurvans parameterframställning och räknar exempel, sedan definierar vi sluten och enkel kurva, enkelt sammanhängande mängd (med posistivt orienterad rand) i planet.
to 14/2: Vi definierar konservativt kraftfält, potential och  "kurvintegral oberoende av vägen", sedan bevisar vi Greens sats som spelar en avgörande roll i planet (ger en karaktärisering av konservativa fält) och i rummet (användes sedan i beviset av Gauss sats). Huvudresutat: under vissa, viktiga förutsättningar gäller för ett kraftfält  F=(P,Q)  ekvivalens mellan "konservativt", "kurvintegral oberoende av vägen" och "P'y=Q'x".   
 PB: 3.1.1, 9
viktigt:
Trippelintegral (beräkning, variabelsubstitution, sfäriska koordinater, generaliserad integral).

Repetera "kurva i Rn" (P-B, env. analys, 7.4, flerv. an. 3.1.1)!
Hur definieras kurvintegral? Arbete?
Vad är en sluten, en enkel, kurva? En enkelt sammanhängande mängd, en mängd med positivt orienterad rand, i planet? Vad menas med att "kurvintegralen är oberoende av vägen i D"? Vad är ett konservativt kraftfält? Vad är en potential till ett fält? Vad är en exakt differentialform (exakt differentialekvation)? Kan du (formulera och bevisa) Greens sats och samband mellan potential, fält och arbete för konservativa fält? Hur kan du avgöra om ett plant fält är konservativt? Vad är arbetet för ett konservativt fält? Kan du beräkna en potential till ett konservativt fält? Kan du beräkna arean av ett område i planet m.h.a. Green? Hur löses en exakt differentialekvation?
Räkna instud.uppg. 4övningstentor!!

må 18/2: Vi visar "arbete = potentialskillnad" för ett konservativt fält och motiverar "konservativt" (lagen om bevarande av energin gäller). Sedan börjar med ytor på parameterform: först bestämmer vi arean av en buktig yta.
on 20/2
: Vi definierar (normal-)ytintegral (ger flödet) och  divergens av ett fält och visar Gauss sats (som ger fysikalisk innebörd av div, nämligen källstyrka).
to 21/2: Vi visar att Greens sats är Gauss sats i planet, sedan definierar vi rotation av ett fält, nablaoperatorn (allt blir väldigt enkelt: "funkar" som geometrisk vektor), definierar orienterad yta med rand och visar Stokes sats.
PB: 9, 3.1, 8.2, 10
viktigt:
Igen: Repetera: geometrisk vektor (i R3, skalärprodukt och vektorprodukt)!
(Buktiga) ytor: vad är areaelementet, hur beräknas arean? Vad är, hur beräknas och vad ger en normalytintegral? Vad är en orienterad yta med rand? Vad är divergens och rotation av ett fält? Kan du (formulera, bevisa och tillämpa) Gauss och Stokes sats?
Kan du räkna med nabla-operatorn?
Räkna instud.uppg. 5
må 25/2: Vi ger fysikalisk innebörd av rot-vektorn och visar att i planet Stokes sats är Greens sats, sedan visar vi ekvivalens mellan virvelfritt och konservativt, mellan källfritt och existens av en vektorpotential.
on 27/2: Vi räknar huvudexemplen: fält riktade mot origo vars styrka är (omvänt) proportionell mot en potens av avståndet till origo samt magnetfält - elektrostatiskt fält kring z-axeln.
to 28/2: Vi börjar med problemet bestäm det största/minsta värde som en funktion antar "på en mängd", resp. "under bilvillkor"; utförliga exempel räknas, ffa  max-min-problem utan kompakt område.
PB: 10, 4
viktigt:
Vad är en enkelt sammanhängande mängd i R3, en konvex mängd? Kan du (även visa) samband mellan potential och rotation, vektorpotential och divergens i R3? Hur kan du avgöra om ett fält i R3 är konservativt? Kan du beräkna en potential till ett konservativt fält, en vektorpotential till ett källfritt fält?
Räkna instud.uppg. 6
Hur hittar man största/minsta värdet av en funktion på kompakta och på icke kompakta mängder?
Räkna instud.uppg. 3b

må 3/3: Vi visar Lagranges multiplikatormetod för lösning av max/min-problem under bivillkor och räknar exempel.
on 5/3: Vi räknar exempel på max/min-uppgifter, definierar karakteristikor till en PDE och visar hur man kan beräkna dem. Till sist diskuterar vi när (och hur) man får derivera under integraltecken, ex.: gammafunktion, Laplace- och Fouriertransform. Sedan börjar vi att repetera genom att räkna uppgifter från fjolårets tentor (baklänges: 08-01-17, 07-08-28 osv.), det fortsätter vi med
to 6/3 och fr 7/3 (13-15).
PB: 4, 5.1,  PDE
viktigt:
Lagranges multiplikatormetod.
Vad är och hur fås en karakteristisk koordinat för en PDE?
När får man derivera under integraltecken (ffa då integralen är generaliserad)?
Räkna instud.uppg. 2b2
Räkna tentorna 08-01-17,07-08-28,07-03-16  innan de demonstreras!!
(lösningar: 08-1-17, 07-08-28, 07-03-16, 07-01-19)

Rekomenderade övningsuppgifter: se schema
Datorlaborationer och övningar med Matlab
Datorlabb (med bonusuppgifter, skall vara klara lv6, lv7): se Jan's hemsida
Kurskrav
Vid tentamen bör man kunna formulera och förstå alla definitioner och satser som ingår i kurslitteraturen,
man ska också kunna tillämpa dem vid problemlösning. Se "viktigt" i dag-för-dag-planeringen ovan.
Teorifrågor väljs ur "repetitionsfrågor".

Examination
Tentamen består av 6-8 uppgifter som kan ge 60 poäng varav teoriuppgifterna ger maximalt 16 poäng.
För godkänt krävs minst 24 poäng medan gränserna för betyg  4 resp. 5 är 36 resp. 48 poäng.
Den frivilliga övningstentamen ger maximalt 4 bonuspång, dessutom ger datorlaborationen maximalt 3 bonuspoäng; dessa bonuspoäng gäller endast vid ordinarie tentanmen (08-03-14), man kan dock inte tillgodoräkna sig mer än totalt 6 bonuspoäng.
Tentamina
Övningstenta äger rum lördag 08-02-16, 8.30-10.30, i V.
Tentamen äger rum 08-03-14 em (i M), 08-08-25 fm (V) och 09-01-14 fm (V); glöm ej att anmäla dig!
Vid tentamen är inga hjälpmedel tillåtna.
Tag med giltig legitimation och kvitto på erlagd kåravgift!

Meddelande om resultat fås med epost via LADOK. (Detta sker automatiskt så fort tentan är rättad och resultaten är registrerade.)
Rättade tentor återfås på expeditionen för matematik.
Kontrollera att Du har fått rätt betyg och att poängsumman stämmer.
Eventuella klagomål på rättningen ska lämnas skriftligt (på expeditionen finns en blankett till hjälp).

Följande länk berättar mer om reglerna kring att tentera på Chalmers: att tentera

Gamla Tentor
övningstentor,  lösning till fjolårets dugga
       gamla tentor (med svar)  (lösningar lägges ut lv7)