Aktuella meddelanden
Tentan 2015-08-26 med
lösningar
Tentan 150105 med
lösningar
Tentan 141030 med
lösningar.
Schemat för kursen hittar du via länken till
webTimeEdit på sidans topp.
Kursansvarig: Lennart Falk, tel 772 3564, epost falk*chalmers.se. Föreläsningar i sal VR.
Övningsledare:
Gr a: Lennart Falk, falk*chalmers.se Sal VV11.
Gr b: Michael Björklund, micbjo*chalmers.se Sal VV13.
Gr c: Atefeh Ardakani, ardakani*student.chalmers.se Sal VV23
Gr d: Edvin Davidsson, edvind*chalmers.se Sal VV33.
Gr AT: Peter Helgesson, helgessp*chalmers.se Sal VV12.
Calculus, a Complete Course, 8:th edition (2013), av R.A. Adams. Detta är den dominerande boken i
kursen, och den är även kursbok för två senare matematikkurser. I
princip läser vi i denna kurs
kapitlen 1-4 samt 10.1-10.4. Avvikelserna från 7:e upplagan (2009) är små och
finns samlade
här. För eventuella
innehavare av upplaga 6 finns
här
en översikt som gör det möjligt att översätta avsnitts- och
uppgiftsnummer mellan upplagorna. Observera att jämförelsen görs mellan
upplaga 6 och 7, så man får titta in på två ställen för att översätta
mellan upplaga 6 och 8! Motsvarande för nästa kurs (läsperiod
2) finns
här. Se också alla kända
fel
i åttonde upplagan, denna lista uppdateras för varje nytt fynd. De
engelska och svenska begreppen är oftast, men inte alltid likartade.
Här kommer därför en
ordlista.
Tillägg: pdf-fil
Asympt om asymptoter (görs i läsvecka 7).
Linear Algebra and its Application,
4:th edition (2010), av David C Lay. Här läser vi bara kapitel 1.1-1.2
i denna kurs. Denna bok är också kursbok för kursen i linjär algebra (V
läsperiod 3, AT i årskurs 3, läsperiod 1).
Kapitel 1 från upplaga 3 finns fritt tillgänglig på denna
länk.
På Cremona kan man köpa ovanstående böcker i ett rabatterat paket för
1199 kr. För
detta får man också Student Solutions Manual till Adams bok (med
lösningar till uppgifter med jämna nummer - försök
alltid själv innan du tittar här!) samt en skrift betitlad "Studera
smart - Så lyckas du med tentor och andra prov".
Adams kapitel P (före kapitel 1) och Appendix 1 (i slutet, om komplexa
tal) utgör gymnasierepetition. Visserligen efter kanadensiska mått, men
det är inte alltför olikt svenska förhållanden. Dessa avsnitt är bra
att öva på emellanåt, speciellt i kursens början.
Sommarmatte 1 och
Sommarmatte 2
klickar du på, så får du upp kursmaterialet till en förberedande
webkurs. Om man vill ha mera gymnasierepetition kan
man titta vidare i dem.
Föreläsningar
Innehållet per föreläsning är preliminärt, det kan skilja något från
verkligheten. Veckonumren 1-7 är klickbara:
man får då upp ett mera detaljerat PM för den aktuella veckan, i vilket
man kan läsa kursmål och rekommenderade övningsuppgifter.
Obs! Det är helt normalt att
man i början på en vecka övar på uppgifter från föregående veckas PM.
Varje vecko-PM är utformat efter det aktuella föreläsningsinnnehållet,
och bearbetningen av detta innehåll tar förstås tid.
Se en översikt över
gränsvärdena som vi jobbar med under kursen (och kanske ett par till).
Förkortningar: SM=sommarmatte (löpande kapitelnumrering över del 1 och 2), A=Adams bok, L=Lays bok.
En *asterisk betyder att uppgiften har en högre svårighetsgrad.
I kursens början kan det vara lite olika med
gymnasiekunskaperna. För att repetera/förstärka dem rekommenderas att
studera kapitel P (Preliminaries) och Appendix A (Complex Numbers). I
första duggan (se nedan under "Duggor") ges ett antal uppgifter på
sådant.
Vecka
|
Dag |
Avsnitt
|
Innehåll
|
1
|
1.9
|
L: 1.1
|
Linjära ekvationssystem. Koefficientmatris, radoperationer, lösbarhet. Facit 1.1 uppgift 25: 2g+h+k=0.
|
|
3.9
|
L: 1.2 |
Linjära ekvationssystem. Radreduktion, parameterlösningar. En elektrisk krets. Kemitillämpning.
|
|
5.9
|
A: 10.1
|
Analytisk geometri i rummet, inledning. Facit till extrauppgift i vecko-PM 1.
|
2
|
8.9
|
A: 10.2
|
Analytisk geometri i rummet. Vektorer, koordinater, skalärprodukt.
|
|
12.9
|
A: 10.3-10.4 |
Analytisk geometri i rummet. Kryssprodukt, determinanter, area och volym.
|
3
|
15.9
|
A: 10.4, 1.1-1.3
|
Planets och räta linjens ekvationer, avståndsberäkningar. Kommentarer till kap 10. Några extrauppgifter. Gränsvärden.
|
|
17.9
|
A: 1.3, 1.4
|
Mera gränsvärden. Kontinuitet.
|
|
19.9
|
A: 1.4, 1.5
|
Sats om största och minsta värde, satsen om mellanliggande värde.
|
4
|
22.9
|
A: 2.1, 2.2
|
Den "riktiga" gränsvärdesdefinitionen. Derivata, tangenter och normaler till funktionsgrafer.
|
|
26.9
|
A: 2.3, 2.4
|
Deriveringsregler: produkt, kvot, sammansatt funktion (kedjeregeln). |
5
|
29.9
|
A: 2.5, 2.6, 2.7
|
Derivator av trigonometriska funktioner. Högre derivator. Approximation med derivator.
|
|
1.10
|
A: 2.8, 2.9
|
Medelvärdessatsen. Avtagande och växande. Implicit derivering.
Figur till uppgift 2.8.28 och besläktad kurva. Ett exempel på det oväntade.
|
|
3.10
|
A: 3.1, 3.2 |
Inversa funktioner. Exponential- och logaritmfunktioner (kanske nästa gång).
|
6
|
6.10
|
A: 3.2, 3.3, 3.4
|
Naturliga logaritmen, talet e. Befolkningsexplosion (ett exempel på exponentialfunktionens hämningslöshet).
|
|
8.10
|
A: 3.4, 3.5, 3.6 |
Gränsvärdeslagar för log, exp och polynom. Tillväxtmodeller. Arcusfunktioner och hyperboliska funktioner. |
|
10.10
|
A: 4.1, 4.2
|
Kopplade förändringshastigheter (tillämpning av kedjeregeln). Numerisk ekvationslösning. Ett Newtonproblem. (repet runt jorden).
|
7
|
13.10
|
A: 4.3, 4.4
|
L´Hôpitals regler. Lokala och globala extremvärden, metoder att finna dem.
|
|
15.10
|
A: 4.5, 4.6, Asympt
|
Konvexitet/konkavitet. Andraderivatans roll. Grafritning, asymptoter av olika slag.
|
|
17.10
|
A: 4.8,
|
Ett grafritningsexempel med lite utmaningar. Extremvärdesproblem. Ett extra problem här.
|
8
|
20.10
|
|
Repetition.
|
|
24.10
|
|
Repetition, frågestund
|
9
|
Tentaveckan |
|
|
En
liten blick framåt mot nästa kurs ges av följande exempel, där
derivatan används för att formulera differentialekvationer, vilka
beskriver ett fysikaliskt problem:
Två problem och
matematiska modeller för deras lösningar, vilka kan genomföras i nästa kurs.
I
denna kurs ingår inga datorlaborationer, däremot introduceras
matematikprogrammet MATLAB i kursen CAD och programerings- teknik för V
under denna läsperiod. Matlab återkommer i de följande matematikkurserna.
För att få en möjlighet att öva på detta även
för AT-studenter, kommer att ges 4x2 timmar med Matlabövningar (se schemat). Titta på denna länk!
Referenslitteratur:
- Material
(utvecklat av MV) som ger en kortfattad introduktion till
Matlab (finns också i länken för AT ovan).
- Holly More, MATLAB for Engineers
Ger en introduktion till Matlab och kräver inledningsvis ingen
matrisalgebra. Är utmärkt för självstudier.
- Per Jönsson, MATLAB-beräkningar inom teknik och
naturvetenskap
Kräver kunskaper i Matrisalgebra. Innehåller lite mer
avancerade övningar och modelleringsuppgifter. Är utmärkt som
referenslitteratur/uppslagsbok.
Kursens mål finns angivna i
kursplanen, men formuleras i mera detalj i vecko-PM för respektive läsvecka.
Här finns de samlade på en plats.
När det gäller studiet av teorin som ingår i kursen, läs
detta teori-PM.
Om du är registrerad på kursen TMV125, kommer du att få inloggningsuppgifter till
MapleTA,
"User login" (som är ditt CID) och ett lösenord.
Spara inloggningsadressen som bokmärke ifall denna hemsida skulle ligga nere, vilket händer ibland. Om du tappar bort
lösenordet, går det bra att beställa ett nytt ("Forgot your password")
som kommer på epost på din chalmersadress. Den som registrerar sig
senare, får också dessa uppgifter, men om tiden för en dugga har gått
ut så får man avvara den. Det kommer dock att finnas träningsduggor med
motsvarande innehåll.
Duggorna görs i en nätbaserad miljö kallad MapleTA. Det blir totalt 6
duggor (var och en tillgänglig i en vecka). Varje dugga ger 1 bonuspoäng till tentan, alla uppgifter i
duggan ska då vara rätt lösta, men man kan göra om den obegränsat antal
gånger så länge den är öppen. Bonuspoängen får användas på de tre
tentor som ges under läsåret:
oktober 2014, januari 2015 och augusti 2015.
Det främsta syftet med duggorna är att du ska kunna kontrollera att du
kan det som för tillfället är aktuellt i kursen. Samarbete är tillåtet
och vällovligt, men själva duggan ska man göra själv, ingen annan får
göra duggan, inte heller får man ta hjälp av programvara för att lösa
uppgifterna. När du lämnar in duggan intygar du samtidigt att du
förstått de svar du lämnat och att du på egen hand kommit fram till
dem.
Varje exemplar av din dugga är öppet fram till stängning. Du kan välja
att arbeta med samma dugga hela tiden, eller att öppna en ny (i så fall
klickar du på GRADE på det gamla exemplaret och öppnar ett nytt).
För att arbeta med samma dugga hela veckan, låter du bli att klicka på
GRADE förrän du känner dig klar.
Detta rekommenderas!
På varje deluppgift kan du kontrollera ditt svar genom att klicka på
HOW DID I DO? I en del uppgifter finns en livboj - om du klickar på den
får du se hur man löser en liknande uppgift.
Du kan göra om duggan så många gånger du vill så länge den är öppen -
bästa resultatet räknas. Om du startar om med ett nytt exemplar får du
inte samma uppgifter, men likaratade.
Om du vill logga ut innan du är klar, så går det bra om du först
klickar på QUIT & SAVE. Nästa gång du loggar in har du kvar ditt
exemplar så som du sist lämnade det. Högst uppe till höger på duggan
kan du också se den tid du har kvar.
När du vill rätta duggan klickar du på GRADE. Återigen:
rekommendationen är att vänta med detta tills du gjort alla uppgifter
och kontrollerat dem väl.
På den sida i MapleTA där du öppnar duggan finns en länk GRADEBOOK uppe till vänster. Där visas alla dina registreade resultat.
Hur skriver man? Generellt kan man säga att man ska skriva som man gör på en miniräknare. Tänk på följande:
- multiplicera med *, skriv x*y, aldrig xy.
- potenser skrivs med ^, t ex 2^8.
- kvadratrot skrivs sqrt. Kvadratroten ur 2 : sqrt(2).
- skriv hellre bråk i allmän form än i decimalform, t ex 1/8 hellre än 0.125 (i decimalform används punkt, inte komma)
- i ett svar ska man helst skriva ut heltalspotenser som 81 (istället för 3^4) om de lätt kan beräknas.
I flertalet uppgifter finns länken PREVIEW. Den ger dig en möjlighet
att se om MapleTA uppfattat det du skrivit korrekt (fungerar dock inte
alltid).
Examinationen
består av en avslutande tentamen och till en mindre del av duggorna
(se ovan). Duggorna är främst tänkta att stödja inläsningen, men eftersom man kan få en bonuspoäng för varje godkänd
dugga, så utgör de också en mindre del av examinationen, som också
innebär att man lagt ner en hel del arbete.
Vid tentamen är inga hjälpmedel utöver
skrivhjälpmedel tillåtna. Tentamen kommer att omfatta 50
poäng. 40 poäng och däröver ger betyget 5, 30-39 poäng ger
betyget 4, 20-29 poäng ger betyget 3. Under 20 poäng är alltså
underkänt. Observera att i dessa poäng är bonuspoäng från duggor
inräknade.
Antalet uppgifter är vanligen 7 eller 8, varav 2 testar teorikunskaperna.
Gränsen mellan teori och problemlösning är dock inte så skarp - en problemuppgift kan innehålla
teoretiska inslag och tvärtom.
Några exempel på äldre tentor finns längst ner på denna hemsida. En
mindre förändring som gjordes hösten 2012 innebär att näst sista frågan
("sant eller falskt") består av 3 frågor istället för som tidigare 6.
Svaren ska numera motiveras och ger upp till 2 poäng vardera. Ett felaktigt
svar kan inte äventyra poängen på övriga delfrågor.
I Chalmers Studentportal kan du läsa om när
tentor
ges och om vilka regler som gäller kring att tentera på
Chalmers.
Vid tentamen ska du kunna uppvisa giltig legitimation och kvitto
på erlagd kåravgift.
Meddelande om resultat får du med epost, som skickas automatiskt
när resultaten är registrerade. Alternativt kan du gå till Ladok
via inloggning i Studentportalen.
Granskning vid ordinarie
tentamen: Då
det är praktiskt möjligt ordnas ett separat granskningstillfälle av
tentamen. Tidpunkt för detta meddelas på kurshemsidan. Den som inte kan
delta vid granskningen kan efter granskningstillfället hämta och
granska sin tenta på Matematiska vetenskapers studieexpedition, måndag
till fredag, kl 11.00-13.00 (se även Matematiska vetenskapers hemsida
för eventuella ändringar!). Kontrollera att Du har fått rätt betyg och
att
poängsumman stämmer. Eventuella klagomål på rättningen ska lämnas
skriftligt på expeditionen, där det finns en blankett till hjälp. Man
kan också kontakta mig på epost och bestämma en tid om man vill gå
igenom sin tenta (gäller även om man har hämtat ut den).
Vid omtentamen:
Tentorna granskas och hämtas ut på Matematiska vetenskapers
studieexpedition, måndag till fredag, kl 11.00-13.00 (se även
Matematiska vetenskapers hemsida för eventuella ändringar!). Eventuella
klagomål på
rättningen ska lämnas skriftligt på expeditionen, där det finns en
blankett till hjälp.
I början av kursen bör minst två
studentrepresentanter ha utsetts för att tillsammans med lärarna
genomföra kursutvärderingen. Utvärderingen sker genom samtal
mellan lärare och studentrepresentanter under kursens gång samt
vid ett möte efter kursens slut då enkätresultatet diskuteras och
rapport skrivs.
Se följande mall för
Utvärdering av kurser i
studentportalen.
En ändring som tillkommit efter föregående års kursutvärdering:
duggorna är 6 istället för 7, de är lite mindre och de kommer med lite
mera fördröjning efter att motsvarande avsnitt har behandlats i
undervisningen.Detta för att de inte ska ta för mycket tid från bokstudierna.
Kursrepresentanter för TMV125 är
William Akyol, aelis*student.chalmers.se (V)
Nevena Cotra, nevenac*student.chalmers.se (V)
Viktor Olsson, vikolss*student.chalmers.se (AT)
Anna Rosenberg, annros*student.chalmers.se (V)
Erik Save, save*student.chalmers.se (V)
Här en
sammanfattning av vad som avhandlades under kursmötet 8/10. Närvarande (och protokollförare) även Frida Jedvert för SNV.